Noter till balansräkningen

Tillgångar

1. Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 406 634 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB. Finlands Bank sålde 169 853 troy uns guld under 2024.

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands Banks medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark och euro. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark och euro betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 4 514,2 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas ytterligare av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 5 436,1 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

Här redovisas värdepapper, andelar i investeringsfonder och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår 4,7 miljoner euro i kontantsäkerheter relaterade till valutaswappar.

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 34,2 miljarder euro, varav 290 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likviditetstillförande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning. I december 2020 utökade ECB-rådet den serie av sju kvartalsvisa refinansieringstransaktioner (TLTRO III) som lanserats 2019 med ytterligare tre refinansieringstransaktioner, vilka genomfördes mellan juni och december 2021. Dessa transaktioner hade en löptid på tre år, och den sista refinansieringstransaktionen förföll 2024. De tilldelade krediterna i samtliga TLTRO III-refinansieringstransaktioner kunde återbetalas kvartalsvis före förfallodagen. Krediten kunde återbetalas antingen i sin helhet eller delvis 12 månader efter avvecklingsdagen för respektive transaktion. Räntan för dessa transaktioner kunde mellan den 24 juni 2020 och den 23 juni 2022 vara 50 baspunkter lägre än genomsnittsräntan för inlåningsfaciliteten, men inte lägre än −1 %. För den återstående giltighetstiden för respektive transaktion kunde räntan som lägst vara lika med genomsnittsräntan för inlåningsfaciliteten under samma period.Den 27 oktober 2022 beslutade ECB-rådet att räntan för TLTRO III-transaktioner från den 23 november 2022 fram till och med förfallodagen eller dagen för förtida återbetalning för respektive utestående TLTRO III-transaktion kommer att vara indexerad till ECB:s tillämpliga genomsnittliga styrräntor för denna period.

De slutliga räntorna klarnade först på förfallodagen eller den förtida återbetalningsdagen för respektive transaktion, och före det beräknades den upplupna räntan på TLTRO III-transaktionerna på basis av en tillförlitlig uppskattning. Räntan för TLTRO III-transaktionerna indexerades från och med den sista ränteperioden som började den 23 november 2022 till ECB:s tillämpliga genomsnittliga styrränta för denna period, varför denna ränta har använts i bokslutet för 2023. Eventuella skillnader i den upplupna och den slutliga räntan beaktas i resultatet för räkenskapsåret 2024.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

5.6 Fordringar relaterade till marginalsäkerheter

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner.

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html.

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

I posten ingick den 31 december 2024 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP), programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP).

Portföljen för programmet för tillgångsköp (APP) fortsatte att minska 2024, eftersom Eurosystemet sedan juli 2023 inte längre har återinvesterat kapitalet från förfallande värdepapper.Se pressmeddelandet 15.6.2023 om ECB-rådets beslut. 

I enlighet med ECB-rådets beslut i december 2023Se pressmeddelandet 14.12.2023 om ECB-rådets beslut. återinvesterades kapitalet från förfallande  värdepapper förvärvade inom PEPP-programmetFör PEPP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. till fullo ännu under första halvåret 2024. Under andra halvåret minskade portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad, när Eurosystemet inte längre återinvesterade kapitalet från förfallande värdepapper i sin helhet. Återinvesteringarna inom PEPP-programmet upphörde vid utgången av 2024.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” under redovisningsprinciperna). Nedan anges den upplupna anskaffningskostnaden för värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.Marknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. I samband med bedömningen genomförs varje år nedskrivningsprövningar på basis av uppgifterna vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program. Om sådana indikatorer identifieras, görs en mer ingående analys av huruvida de medför förändringar i värdepapperens förväntade kassaflöde.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen, för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet samt för köpen av säkerställda obligationer (PEPP-COV) och företagsobligationer (PEPP-CORP) inom ramen för PEPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna inom Eurosystemet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital.

På basis av resultaten av nedskrivningsprövningarna redovisade Finlands Bank 2024 inga nedskrivningsförluster på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften.

I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

7.2 Andra värdepapper

Posten innehåller andelar i investeringsfonder hemmahörande i euroområdet.

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år eller vid förändringar i ECBS sammansättning. Den senaste femårsjusteringen gjordes den 1 januari 2024.

I samband med femårsjusteringen den 1 januari 2024 minskade Finlands Banks procentuella andel av ECB:s kapital, som utgör totalt 10,8 miljarder euro, från 1,4939 % till 1,4853 % och balansposten 8.1 ”Andel i ECB” minskade från 187,7 miljoner euro till 184,8 miljoner euro.

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Med stöd av artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs bidraget för varje nationell centralbank i förhållande till dess andel av ECB:s tecknade kapital. På fordran beräknades dagligen en ränta som baserade sig på den senaste tillgängliga räntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner, frånsett den räntefria guldreserven.

Den 31 december 2024 uppgick Finlands Banks fordran motsvarande överföringen av valutareserver till 736,8 miljoner euro. 

8.3 TARGET-fordringar

I posten ingår Finlands Banks TARGET-saldo gentemot ECB (se ”Fordringar inom ECBS/Eurosystemet” i redovisningsprinciperna). Den 31 december 2024 uppgick posten till 20 896,8 miljoner euro (2023: 59 005,9 mn euro). Minskningen i TARGET-fordringarna berodde huvudsakligen på att inlåningen i Finlands Bank minskat.

På fordran beräknades dagligen en ränta som baserade sig på den senaste tillgängliga räntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner (se avsnitt ”Händelser efter balansdagen”). 

8.4 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet eller skuldposten ”Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”

I posten ingår den fordran som uppstår när beloppet av Finlands Banks sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Euro­systemet tilldelas ECB 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen. Den återstående andelen på 92 % tilldelas de nationella centralbankerna likaså månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som tilldelats de nationella centralbankerna enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar redovisas i posten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” eller ”Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 6 950,7 miljoner euro (2023: 7 282,6 mn euro). Förändringen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 3,2 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 1,0 % jämfört med 2023. På fordringarna betalades en ränta som räknas ut dagligen från den senaste tillgängliga räntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 

8.5 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Den 31 december 2024 uppgick posten till 227,4 miljoner euro. Posten består av tre komponenter: 1) saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid räkenskapsperiodens slut hade Finlands Bank inga fordringar relaterade till korrespondentkonton.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en fordran på 227,4 miljoner euro på ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

För 2024 beslutade ECB-rådet på grundval av det totala resultatet för räkenskapsåret att varken fördela intäkterna från eurosedlar i omlopp eller intäkterna från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, APP- och PEPP-programmen (se 7 ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” i redovisningsprinciperna). Här upptogs således inga fordringar i anslutning till den interimistiska vinstutdelningen vid utgången av 2024. 

9. Övriga tillgångar

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar.

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2024 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 1,0 %. Vid slutet av 2024 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 26 541,2 miljoner euro (vid slutet av 2023: 26 274,6 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2024 med 3,2 % till 19 590,5 miljoner euro (2019: 18 992,0 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 6 950,7 miljoner euro (2023: 7 282,6 mn euro), har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav)

Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. I skuldposten 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” redovisas dessutom separat medel för kreditinstitut som inte kan avyttras fritt och konton för kreditinstitut som är undantagna från kassakrav.

Med stöd av ECB-rådets beslut den 27 juli 2023 har räntan på kassakravsinlåningen varit 0 % från och med den 20 september 2023. Mellan den 21 december 2022 och den 19 september 2023 var räntan lika med Eurosystemets inlåningsränta.

2.2 Inlåningsfacilitet

Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta.

2.3 Inlåning med fast löptid

Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner.

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner

Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer.

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet.

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2024 hade Finlands Bank inga övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet. Vid utgången av 2023 uppgick posten till 6,1 miljoner euro och bestod av säkerheter relaterade till valutaswappar.

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn (5 450,0 mn euro) och andra än kassakravspliktiga finansinstitut (30,0 mn euro). 

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet 

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker och finansinstitut utanför euroområdet (4 950,0 mn euro).

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet 

Den 31 december 2024 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet.

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet 

Den 31 december 2024 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet.

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF 

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post på tillgångssidan i balansräkningen). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2024 större än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 3 500,0 miljoner SDR. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2024 (4 390,4 miljoner euro).

9. Skulder inom Eurosystemet 

Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen.

10. Övriga skulder 

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet och ränteskulder för repor. Under övriga skulder upptas bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar.

11. Värderegleringskonton

Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

12. Avsättningar

12.1 Riskavsättningar

Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Riskavsättningarna uppgick vid slutet av 2024 till 2 676,8 miljoner euro. Dessa avsättningar består av avsättning för realvärde samt avsättning för kurs- och prisrisker. 

12.2 Övriga avsättningar

I posten ”Övriga avsättningar” ingår Finlands Banks pensionsavsättning som gjorts för täckning av bankens pensionsåtagande. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 593,6 miljoner euro, och det är täckt till 101,4 %, vilket motsvarar 601,9 miljoner euro. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens vinst, 15,7 miljoner euro. Vid slutet av 2024 hade fastigheter till ett värde av 7,3 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen (594,7 mn euro), utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar.

År 2023 ansåg ECB-rådet på basis av nedskrivningsprövningarna av PEPP-CORP-värdepapperen det vara befogat att skapa en buffert på sammanlagt 42,9 miljoner euro för att täcka kreditrisker i de penningpolitiska transaktionerna. I enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB finansierades avsättningen av samtliga nationella centralbanker i euroområdet i förhållande till deras andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Finlands Bank gjorde en avsättning motsvarande sin andel, som utgjorde 0,8 miljoner euro eller 1,82209 % av den totala avsättningen. I bokslutet 2024 upplöstes den avsättning för kreditrisker relaterade till penningpolitiska transaktioner som ingått i övriga avsättningar. 

13. Kapital och reserver 

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

14. Årets resultat

Resultatet för räkenskapsåret 2024 blev 0,00 euro.

Åtaganden utanför balansräkningen

Den 31 december 2024 hänförde sig −18,7 miljoner euro av FX-swapparnas marknadsvärde till säkring av valutakursrisken.

I enlighet med ECB-rådets beslut ställer Finlands Bank värdepapper som innehas i penningpolitiska syften till förfogande för utlåning Dessutom ställer Finlands Bank till förfogande för utlåning också värdepapper som ingår i bankens investeringsportfölj. Värdepapperslånetransaktioner utan kontant säkerhet redovisas vid årets slut på konton utanför balansräkningen.Kontant säkerhet som ställts vid värdepapperslånetransaktioner redovisas i balansräkningen (se 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och 5 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” i noterna till skulderna). Den 31 december 2024 uppgick det utestående beloppet av värdepapperslånetransaktioner till 30,7 miljoner euro (79,2 mn euro 31.12.2023).