Bokslut
Redovisningsprinciper
1. Generella redovisningsprinciper
Finlands Bank tillämpar de redovisningsprinciper och metoder som antagits av ECB-rådet, och boksluten upprättas enligt dessa harmoniserade principer. Enligt 11 § i lagen om Finlands Bank fastställer bankfullmäktige grunderna för bankens bokslut på framställning av direktionen.
Finlands Banks resultaträkning innehåller också intäkterna och kostnaderna för Finlands Banks pensionsfond och Finansinspektionen. ECBS riktlinje för harmoniserade redovisningsprinciper gäller inte pensionsfondens bokföring.
2. Värderingsprinciper för tillgångar och skulder i utländsk valuta och guld
Tillgångarna och skulderna i utländsk valuta och guldet omräknas i bokslutet till euro enligt kurserna på balansdagen. Om bokslutsdagen infaller på ett veckoslut, används valutakurserna för närmast föregående bankdag. Alla poster värderas valuta för valuta. Värderingsdifferenser som beror på valutakurser redovisas separat från differenser som beror på prisförändringar på värdepapper. Orealiserade vinster redovisas i balansräkningen på värderegleringskonton. Orealiserade förluster resultatförs om de överstiger motsvarande orealiserade värderingsvinster som tidigare redovisats på värderegleringskonton i balansräkningen. Resultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsår. Differenser som beror på pris- och kursförändringar avseende guld redovisas i en post. Under räkenskapsåret realiserade valutakursvinster och valutakursförluster redovisas till daglig nettogenomsnittskurs. Kurserna framgår av tabellen nedan.
Valuta | 31.12.2024 | 29.12.2023 |
---|---|---|
US-dollar | 1,0389 | 1,1050 |
Japanska yen | 163,0600 | 156,3300 |
Svenska kronor | 11,4590 | 11,0960 |
Schweiziska franc | 0,9412 | 0,9260 |
Brittiska pund | 0,8292 | 0,8691 |
Kanadensiska dollar | 1,4948 | 1,4642 |
Särskilda dragningsrätter (SDR) | 0,7972 | 0,8226 |
Guld | 2 511,0690 | 1 867,8280 |
3. Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper
Intäkterna och kostnaderna redovisas enligt prestationsprincipen. Realiserade intäkter och kostnader resultatförs. Differensen mellan anskaffningskostnaden och det nominella värdet för obligationer periodiseras under löptiden. Vinster och förluster på grund av prisförändringar på obligationer har redovisats enligt genomsnittskostnadsmetoden.
Orealiserade vinster redovisas i balansräkningen på värderegleringskonton. Orealiserade förluster resultatförs om de överstiger motsvarande orealiserade värderingsvinster som tidigare redovisats på värderegleringskonton i balansräkningen. Resultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsår. Både värdepapperen i utländsk valuta och värdepapperen i euro värderas efter värdepappersslag. Om orealiserade förluster i ett värdepappersslag eller i en valuta resultatförs i bokslutet, justeras genomsnittspriset för värdepappersslaget eller nettogenomsnittskursen för valutan på motsvarande sätt före ingången av följande räkenskapsår.
Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften
Obligationer som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning.
Andra värdepapper
Omsättningsbara värdepapper och motsvarande tillgångar värderas värdepapper för värdepapper med användning av antingen marknadens mittkurs eller avkastningskurvan på balansdagen. Vid värderingen 2024 användes marknadens mittkurs den 31 december 2024.
Omsättningsbara investeringsfonder värderas till marknadspris netto (fond för fond) och inte på basis av de underliggande tillgångarna, under förutsättning att de uppfyller vissa på förhand fastställda kriterier som närmast hänför sig till Finlands Banks inflytande i fondens dagliga verksamhet, fondens rättsliga ställning och bedömningen av investeringens utveckling. Någon nettning förekommer inte mellan olika omsättningsbara investeringsfonder.
Fastighetsfonder värderas enligt senaste tillgängliga kurs och kursen kontrolleras ytterligare efter bokslutet i januari, då fonderna rapporterar kurserna på balansdagen.
Reverserade transaktioner
Återförsäljningsförbindelser avseende värdepapper, dvs. omvända repor, upptas i balansräkningen som utlåning mot säkerhet på tillgångssidan. Återköpsavtal, dvs. repor, redovisas i balansräkningen som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som sålts genom repor kvarstår i Finlands Banks balansräkning.
Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån) som genomförs inom ramen för ett automatiskt arrangemang för värdepapperslån redovisas i balansräkningen på balansdagen, om säkerheten sätts in på ett konto hos Finlands Bank i form av kontanter och kontanterna ännu inte har investerats.
4. Fordringar/skulder inom ECBS/Eurosystemet
Fordringar och skulder inom Eurosystemet härrör huvudsakligen från gränsöverskridande betalningar i euro mellan EU-länder som avvecklas i centralbankspengar. Betalningstransaktionerna initieras för det mesta av privata enheter (kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid, dvs. i TARGET-systemet (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer). Betalningarna ger upphov till bilaterala fordringar och skulder på EU-centralbankernas TARGET-konton. Betalningar som utförs av ECB och de nationella centralbankerna påverkar också dessa konton. Alla avvecklingstransaktioner räknas automatiskt samman och justeras för att utgöra en del av en enda post för varje nationell centralbank gentemot ECB. Förändringarna i TARGET-kontona redovisas dagligen i ECB:s och de nationella centralbankernas bokföring.
Finlands Banks fordringar och skulder inom Eurosystemet gentemot ECB som härrör från TARGET-konton nettoredovisas i Finlands Banks balansräkning som en fordran eller skuld i posten ”TARGET-fordringar” eller ”TARGET-skulder”. Fordringar och skulder inom ECBS gentemot nationella centralbanker i EU-länder utanför euroområdet, som inte härrör från TARGET-konton, redovisas i posten ”Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet” eller ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.
Fordringar inom Eurosystemet som hänför sig till Finlands Banks andel av ECB:s kapital redovisas i posten ”Andel i ECB”. I denna balanspost ingår i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som de nationella bankerna har betalat in till följd av ökningen av deras andel av värdet på ECB:s eget kapitalMed värdet på eget kapital avses ECB:s samlade reserver, värderegleringskonton och avsättningar som är likvärdiga med reserver minus eventuella förluster som överförts från tidigare räkenskapsperioder. Om fördelningsnyckeln justeras under räkenskapsperioden, ingår i värdet på det egna kapitalet också ECB:s ackumulerade nettovinst eller nettoförlust fram till justeringen. på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital, och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB från centralbankerna i sådana medlemsstater vars undantag har upphävts.
I samband med övergången till Eurosystemet överförde Finlands Bank valutareserver till ECB. Fordringar inom Eurosystemet som härrör från överföringen redovisas i euro i posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver”.
Fordringar och skulder som härrör från tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet nettoredovisas som en fordran eller skuld i posten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” eller posten ”Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” under redovisningsprinciperna).
Andra fordringar och skulder i euro inom Eurosystemet (t.ex. ECB:s eventuella interimistiska vinstutdelning till de nationella centralbankerna, korrespondentkonton och saldot härrörande från skillnaden mellan sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster), nettoredovisas som en fordran eller skuld i posten ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller posten ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”.
5. Värderingsprinciper för anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad efter avskrivningar. Linjär avskrivning tillämpas. De linjära avskrivningarna görs under den förväntade ekonomiska livslängden för anläggningstillgångarna i regel med början kalendermånaden efter förvärvet.
Motposten till byggnader och markområden som i balansräkningen för 1999 aktiverats till marknadsvärde är värderegleringskontot. Avskrivningarna på byggnaderna har redovisats mot värderegleringskontot utan resultatpåverkan
De ekonomiska livslängderna är följande:
- datorer, tillhörande utrustning och program samt bilar: 4 år
- maskiner och inventarier: 10 år
- byggnader: 25 år.
Anläggningstillgångar värda under 10 000 euro kostnadsförs under anskaffningsåret.
6. Utelöpande sedlar
ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans bildar Eurosystemet, ger ut eurosedlar.ECB:s beslut av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29), (2011/67/EU), (EUT L 35, 9.2.2011, s. 26), i dess ändrade lydelse. En inofficiell konsoliderad version med alla ändringar finns även tillgänglig. Det totala värdet av utelöpande eurosedlar fördelas på centralbankerna den sista bankdagen i respektive månad enligt fördelningsnyckeln för sedlar.Fördelningsnyckeln för sedlar innebär den procentsats som blir resultatet efter hänsyn tagen till ECB:s andel av det totala utgivna antalet eurosedlar och vid tillämpning av fördelningsnyckeln för teckning av kapital i enlighet med respektive nationell centralbanks andel av ECB:s totala kapital. ECB har tilldelats en andel på 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar och resterande 92 % har fördelats på de nationella centralbankerna enligt deras vikt i ECB:s fördelningsnyckel. Andelen redovisas i balansräkningen i skuldposten "Utelöpande sedlar".
Skillnaden mellan värdet av eurosedlar som tilldelats den nationella centralbanken enligt sedelfördelningsnyckeln och värdet av eurosedlar som centralbanken faktiskt satt i omlopp bildar en räntebärande fordran eller skuld inom EurosystemetECB:s beslut (EU) 2016/2248 av den 3 november 2016 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (ECB/2016/36), (EUT L 347, 20.12.2016, s. 26), i dess ändrade lydelse. En inofficiell konsoliderad version med alla ändringar finns även tillgänglig.. Dessa räntebärande fordringar (eller skulder) redovisas i posten ”Nettofordringar (nettoskulder) relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Fordringar/skulder inom ECBS/Eurosystemet”). I Finlands Bank redovisas en nettofordran. Ränteintäkterna och räntekostnaderna på dessa poster nettas över ECB:s konton och redovisas i posten "Räntenetto” i resultaträkningen.
7. ECB:s interimistiska vinstutdelning
ECB-rådet har beslutat att ECB:s inkomster från eurosedlar som inflyter av dess andel på 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar samt ECB:s nettoinkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för a) programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), b) det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), c) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), d) programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) och e) köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP) ska fördelas i form av interimistisk vinstutdelning i januari följande år efter räkenskapsåret, om inte ECB-rådet beslutar annat.ECB:s beslut (EU) 2015/298 av den 15 december 2014 om interimistisk fördelning av ECB:s inkomster (ECB/2014/57), (EUT L 53, 25.2.2015, s. 24), i dess ändrade lydelse. En inofficiell konsoliderad version med alla ändringar finns även tillgänglig. Om ECB-rådet på basis av en välgrundad skattning som gjorts av ECB:s direktion räknar med att ECB under året kommer att uppvisa förlust eller en vinst som understiger denna intäkt, ska rådet besluta att inte fördela intäkterna. ECB-rådet kan också besluta att överföra hela eller delar av intäkterna till en avsättning för finansiella risker.
Därtill kan ECB-rådet besluta att ECB:s kostnader för utgivning och hantering av eurosedlar dras av från de intäkter från utelöpande eurosedlar som delas ut som interimistisk vinstutdelning i januari.
8. Pensionsfond
Tillgångarna i Finlands Banks pensionsfond redovisas i bankens balansräkning och för pensionsfonden upprättas en separat årsredovisning.
Pensionsfondens fastigheter upptas i balansräkningen till värdet vid överföringstidpunkten efter avskrivningar. Till den del byggnaderna skrivits upp i balansräkningen redovisas motsvarande avskrivningar mot återförda uppskrivningar utan resultatpåverkan.
9. Principer för redovisning av avsättningar
Avsättningar kan göras i bokslutet om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. I bokslutet kan också göras de avsättningar som är nödvändiga för att täcka bankens pensionsåtagande.
10. Åtaganden utanför balansräkningen
Vinster och förluster av poster utanför balansräkningen behandlas på samma sätt som vinster och förluster av poster i balansräkningen. Valutaterminerna inräknas i nettogenomsnittskostnaden för valutapositionen.
Förändringar i marginalsäkerheterna på futurekontrakt resultatförs dagligen, varför de inte behöver värderas separat i samband med bokslutet. Förändringar i marginalsäkerheterna påverkar också valutapositionen. Detta förfarande används på avvecklingsdagen för den öppna positionen, oavsett om leverans av underliggande instrument sker eller ej. Om leverans sker bokförs köp- eller säljposten till marknadskursen.
11. Förändringar i redovisningsprinciperna
Redovisningsprinciperna för bokslutet har inte förändrats under 2024.
12. Övrigt
Genom ECB:s nya riktlinje (EU) 2024/2941 av den 14 november 2024 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2024/31) ändrades presentationen av balansräkningen och resultaträkningen för de nationella centralbankerna. Syftet med ändringarna var att främja transparens och öka informationsvärdet i redovisningen för läsarna. Exempelvis redovisades Finlands Banks TARGET-fordran inom Eurosystemet på ECB tidigare med övriga fordringar i posten ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”. TARGET-fordran redovisas nu separat i balansposten ”TARGET-fordringar”. Siffrorna för 2023 har justerats i enlighet med detta.