Penningpolitiken har lyckats relativt väl med att tämja inflationen

Det globala politiska läget försämrades 2024. Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina fortsatte, Mellanösternkonflikten eskalerade och USA:s nya administration planerade införa handelshinder.  Detta återspeglades i ekonomisk osäkerhet.

En god nyhet var att inflationen saktade in i enlighet med målet för Europeiska centralbankens penningpolitik. Inflationen i euroområdet var 2,8 % i januari och 2,4 % i december. Trots tidigare räntehöjningar lyckades euroområdet undgå en recession, och sysselsättningen i euroområdet fortsatte att stiga. Antalet sysselsatta i euroområdet var ca 7 miljoner högre i oktober än vid slutet av 2019. Penningpolitiken har således lyckats relativt väl med att tämja inflationen, utan ohyggliga kostnader för samhället.

Vi inledde räntesänkningarna i ECB-rådet i juni. Räntorna sänktes sammanlagt 4 gånger under året, från 4 % till 3 %. Nedgången i räntorna minskade finländska företags och hushålls låneutgifter. I Finland fick räntesänkningarna snabbt genomslag i låneräntorna, då finländarna föredrar Euriborbundna lån.

Det finansiella systemet i Finland var fortsatt stabilt tack vare bankernas starka kapitaltäckning och låga kreditförluster, fastän hushållens och företagens lånebetalningsproblem ökade något. Det är ändå skäl att vara vaksam och analysera eventuella sårbarheter och risker. Detta arbete görs av Europeiska systemrisknämnden (ESRB), där jag är vice ordförande.

Den ekonomiska tillväxten i Finland tar sakta fart. Trots de sjunkande räntorna aktade sig både företagen och hushållen för stora investeringar och lån. Hushållens köpkraft fortsatte dock att öka i takt med att inflationen bromsade in och lönerna steg.

Budskapet i Finlands Banks analys av de offentliga finanserna var tydligt: för att få Finlands offentliga skuldkvot att vända nedåt krävs målmedvetna åtgärder för en hållbar balansering av de offentliga finanserna. Samtidigt behövs policyinsatser som stöder produktivitetstillväxten och är inriktade på en hållbar ekonomisk tillväxt.

Mycket hänger på våra nationella lösningar. Samtidigt behöver vi omfattande gemensamma europeiska satsningar, framför allt för att stärka vår gemensamma säkerhet och samarbetet inom försvarsindustrin. Den tidigare ECB-ordföranden Mario Draghis rapport till EU-kommissionen bjöd på en klarsynt diagnos av orsakerna till den svaga ekonomiska tillväxten. Rapporten sätter ribban lagom högt för den pågående utformningen av åtgärder.

Upptrappningen av det geopolitiska läget har allt tydligare framhävt behovet av att stärka utbudet av europeiska och finländska betalningstjänster. Arbetet för att främja omedelbara betalningar fortsatte i samarbete mellan branschen och myndigheterna. Kontanter finns kvar som ett betalningssätt bland andra och de har sin givna plats också  vid betalningsstörningar.

Finlands Bank övervakar att betalnings- och avvecklingssystemen i Finland fungerar säkert och effektivt. Under 2024 var bankerna utsatta för exceptionellt omfattande cyberangrepp, och störningar förekom i Finlands internationella informationsnätverk. Trots dessa händelser fungerade systemen i regel tillförlitligt. Beredskapen i samhället ligger totalt sett på en god nivå.

Finland är ett samhälle där kunnande, företagsamhet och genuin omtanke väger tungt. Vi har alla förutsättningar att lyckas under detta och framtida decennier. Det kräver stark förnyelseförmåga och beredskap till ömsesidigt samarbete. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till personalen och våra intressentgrupper för ett fruktbart samarbete.

 

Februari 2025

Olli Rehn
Chefdirektör