Finansiell stabilitet och Finlands Banks statistik 2024
Finlands Banks viktigaste uppgift är att trygga stabiliteten i det finansiella systemet bland annat genom att identifiera risker i anslutning till bostadsmarknaden, hushållens skuldsättning och bankernas riskhanteringsförmåga. År 2024 fördjupade Finlands Bank statistikföringen och rapporteringssamarbetet för att stärka kunskapsunderlaget vid bedömningen av den finansiella stabiliteten och hanteringen av ekonomiska och klimatrelaterade risker.
Artikeln i korthet
Det finansiella systemet i Finland var fortsatt stabilt tack vare bankernas starka kapitaltäckning och låga kreditförluster, även om hushållens och företagens skuldbetalningsproblem ökade något.
Bostadsmarknaden i Finland visade tecken på återhämtning, men bygg- och fastighetsinvesteringsbranschen hade svårigheter.
Finlands Bank deltog aktivt i arbetet för att utveckla klimatstatistiken och bidrog till att öka transparensen på finansmarknaden genom nya datainsamlingsprojekt.
Bostadsmarknaden började återhämta sig efter chockerna 2024
Bostadshandeln tog fart mot slutet av året
Bostadsmarknaden i Finland började 2024 återhämta sig efter de törnar som drabbat sektorn under de senaste aderton månaderna. Bland annat handeln med gamla bostäder och hushållens planer på bostadsköp vände svagt uppåt 2024 efter att ha minskat exceptionellt kraftigt ett år tidigare (diagram 12).
I takt med att bostadshandeln gradvis blev livligare bröts den branta nedgången i priserna på gamla bostäder under 2024.
Den dystra stämningen på fastighetsinvesteringsmarknaden lättade inte 2024
Fastighetsinvesteringsmarknaden, dvs. marknaden för kommersiella fastigheter i Finland var fortsatt trög 2024. De professionella investerarnas affärer med olika fastigheter, såsom hyresbostäder, affärslokaler och kontor, stannade 2024 långt under rekordnivåerna några år tidigare.
Orsakerna bakom lugnet på fastighetsinvesteringsmarknaden var både konjunkturbetingade och strukturella. Det svaga konjunkturläget på bostadsmarknaden drog ner bostadsinvesteringarna. Det ökade distansarbetet efter coronapandemin har minskat behovet av kontorslokaler samtidigt som efterfrågan på affärslokaler har minskat då e-handeln vunnit allt större insteg.
Hushållens skuldsättning fortsatte att minska
Till följd av den dämpade bostadshandeln ökade hushållens utestående bostadslån endast svagt 2024. De finländska hushållens höga skuldsättning i förhållande till inkomsterna, vilket bedöms vara en av de allvarligaste sårbarheterna i det finansiella systemet i Finland, minskade 2024 redan för andra året i följd (diagram 13).
Byggbranschen och fastighetsfonderna i svårigheter
Den svaga återhämtningen på bostadsmarknaden kom inte med några större lättnader i byggbranschens trångmål, även om antalet påbörjade byggnadsprojekt ökade något hösten 2024 (diagram 14). Utbudet av bostäder var fortfarande stort, vilket minskade behovet att bygga nya bostäder.
De finländska öppna fastighetsinvesteringsfonderna drabbades också av den svaga bostadsmarknaden. Många fondbolag var under året tvungna att antingen begränsa eller avbryta inlösen från dessa fonder under 2024 så att fonderna inte skulle bli tvungna att sälja stora volymer av sina fastighetsinnehav till låga priser.
Det finansiella systemet i Finland var fortsatt stabilt 2024
Hushållen skötte sina lånebetalningar tillfredsställande
Förändringarna i marknadsräntorna fick i Finland snabbt genomslag i låneräntorna (diagram 15). Tack vare de sjunkande räntorna och den minskade utestående utlåningen började skuldhanteringsbördan inom hushållssektorn minska 2024.
Hushållen klarade i regel av sina lån 2024. Andelen oreglerade lån av utlåningen till hushållen ökade emellertid 2024 och var något större än vid senaste toppnotering under coronapandemin 2021 (diagram 16).
Antalet företagskonkurser stabiliserades
De finländska företagens konkurser började öka 2021. Ökningen var snabb ännu i början av 2024, men mot slutet av året stabiliserades antalet konkurser (diagram 17).
Mätt enligt andelen oreglerade lån var de finländska företagens lånebetalningsförmåga i stort oförändrad 2024 (diagram 18). Däremot ökade byggföretagens skuldbetalningsproblem kraftigt fram till sommaren 2024.
De finländska bankernas lönsamhet och kapitaltäckning stärktes
Trots den svaga ekonomiska utvecklingen i Finland minskade de finländska bankernas nedskrivningsförluster, dvs. kreditförluster, rentav något 2024. Byggföretagens svårigheter återspeglas knappast alls i bankernas förluster, eftersom deras andel av bankernas totala utlåning till företag är mycket liten.
Bankernas kapitaltäckning – och därigenom deras förmåga att bevilja lån och bära förluster – var fortsatt stark, eftersom kreditförlusterna var små och räntenettot fortfarande högt (diagram 19).
Finlands Bank analyserade risker som hotar den finansiella stabiliteten och skapade beredskap för bankkriser
Stora fluktuationer på bostadsmarknaden och geopolitiska störningar de största hoten mot den finansiella stabiliteten
Finlands Bank publicerade i maj 2024 sin årliga omfattande bedömning av stabiliteten i det finansiella systemet i Finland (på finska), de risker och sårbarheter som hotar stabiliteten och sitt förslag till åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten.
Enligt Finlands Banks bedömning hänför sig de största riskerna för den finansiella stabiliteten till fyra delområden: Dessa är:
- följdeffekterna av de finländska hushållens höga skuldsättning
- bostadsmarknadens utsatthet för störningar i Finland
- svårigheterna för finländska banker och företag att få internationell finansiering vid en eventuell kraftig ökning av de geopolitiska riskerna och Finlands landrisker
- klimatförändringarnas negativa konsekvenser för det ekonomiska och finansiella systemet.
Finlands Bank rekommenderade bland annat att Finland vidtar åtgärder för att
- utöka verktygslådan för makrotillsyn och göra användningen smidigare
- stärka de finansiella aktörernas, myndigheternas och statens förmåga att reagera på finansiella kriser
- skapa beredskap i det finansiella regelverket och makrotillsynspolitiken bland annat för nya systemrisker till följd av klimatförändringar, cyberrisker och finansiella företag utanför banksystemet (tabell 6).
| Policyrekommendationer för att stärka den finansiella stabiliteten | ||
|---|---|---|
| Makrotillsynspolitiken ska upprätthålla de finansiella aktörernas kristålighet. | Förtroendet för det finansiella systemets motståndskraft och funktionssäkerhet ska stärkas målmedvetet. | Det finansiella regelverket ska kontinuerligt utvecklas, eftersom riskerna och omvärlden är i ständig förändring. |
| Bankerna behöver tillräckliga kapitalbuffertar som motvikt till sina sårbarheter. | Den finansiella sektorn och myndigheterna ska fortsätta att skapa beredskap för operativa störningar och ökade cyberrisker. | Verktyg måste tas fram för bedömning av systemriskerna och skyddande av det finansiella systemet mot klimat- och cyberrisker. |
| För att förebygga hushållens överskuldsättning behövs ett tak på låntagarens skuldbörda i förhållande till inkomsterna. | Finlands offentliga finanser ska stärkas för att säkerställa finansieringen och stärka statens reaktionsförmåga. | Det är viktigt att driva på kapitalmarknadsunionen i ett läge där klimatförändringarna ökar både den privata och den offentliga sektorns behov av finansiering. |
| Makrotillsynspolitikens reaktionsförmåga bör förbättras genom att tillåta en flexiblare användning av det kontracykliska buffertkravet. | Finland ska aktivt främja fullbordandet av bankunionen och därmed enhetligheten och stabiliteten i det europeiska finansiella systemet. | Makrotillsynspolitiken ska utsträckas till att omfatta andra finansiella aktörer utöver bankerna, men inriktningen av åtgärderna ska planeras noggrant. |
Finlands Banks experter analyserar årligen också finansiella stabilitetsrisker till följd av störningar på fastighetsinvesteringsmarknaden i Finland.
Enligt den senaste analysen (på finska) ökade riskerna tydligt 2024 framför allt inom byggbranschen och i de öppna fastighetsfonderna. Banksystemets och det övriga finansiella systemets förmåga att stå emot chocker från fastighetsinvesteringsmarknaden ansågs emellertid vara stark.
Finlands Bank deltog i beredningen av makrotillsynspolitiken
Syftet med makrotillsynspolitiken är att minska sannolikheten för finanskriser och andra allvarliga störningar i det finansiella systemet. Genom makrotillsynspolitiken regleras bland annat storleken av de buffertkrav som vid behov påförs bankerna samt lånetaket för nya bostadslån.
I Finland fattas besluten om användningen av makrotillsynsåtgärder av Finansinspektionens direktion. Till underlag för makrotillsynsbesluten tar experter vid Finlands Bank och Finansinspektionen fram analyser (på finska), av vilka en del offentliggörs.
Dessutom avger Finlands Bank varje kvartal ett officiellt och offentligt yttrande (på finska) om Finansinspektionens direktörs förslag till direktionens beslut om användningen av makrotillsynsverktyg.
Under 2024 gjorde Finansinspektionens direktion inga ändringar i de gällande makrotillsynskraven. Finlands Bank understödde i sina yttranden direktionens beslut och ansåg att de gällande kraven i tillräcklig omfattning bidrar till att upprätthålla det finansiella systemets riskhanteringsförmåga.
Finlands Bank deltog i övningar av gränsöverskridande myndighetssamarbete vid bankkriser
Finlands Bank och andra myndigheter arrangerar regelbundet omfattande övningar för att testa myndigheternas handlingskraft vid finanskriser och allvarliga störningar i samhället.
I september 2024 ordnade centralbankerna, de finansiella tillsynsmyndigheterna, resolutionsmyndigheterna och olika ministerier i de nordiska och de baltiska länderna en tre dagars krissimuleringsövning, där tre fiktiva banker med verksamhet inom området löper risk att gå omkull och orsaka en djup ekonomisk kris.
Övningen var exceptionellt omfattande också i global bemärkelse. I förberedelserna och genomförandet av övningen deltog totalt inemot 450 personer, från Finlands Bank ca 30.
Finlands Bank analyserade inverkan av artificiell intelligens på ekonomin och det finansiella systemet
Vid sidan av mer traditionell ekonomisk analys och riskanalys bedömer Finlands Bank vilka effekter de djupa förändringskrafterna i samhället och ekonomin – såsom klimatförändringarna (på finska) och den tekniska utvecklingen (på finska) – kan ha bland annat på den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten.
I november 2024 arrangerade Finlands Bank och Finansinspektionen ett internationellt seminarium (på finska) om effekterna (på engelska) av artificiell intelligens på ekonomin, den finansiella sektorn och den finansiella tillsynen.
Seminariet samlade en bred grupp deltagare från centralbanker, tillsynsmyndigheter, företag samt universitet och forskningsinstitut. Huvudtalare på seminariet var professor Anton Korinek från University of Virginia.
Finlands Bank analyserade på vilket sätt det finansiella systemet kan främja den ekonomiska tillväxten
De senaste femton åren har tyngdpunkten i utvecklingen av det finansiella regelverket legat på att stärka banksystemets kristålighet och att förebygga finanskriser.
Under den senaste tiden har fokus i Finland och i EU också i större utsträckning förskjutits till den långsamma ekonomiska tillväxten och oron för att de mest lönsamma och snabbast växande företagen inte får tillräcklig finansiering.
Finlands Bank deltog i arbetet inom Arbetsgruppen för tillväxtstrategin för finansbranschen som finansministeriet tillsatte våren 2024. Arbetsgruppens uppdrag är att hitta vägar för bättre kanalisering av finansiering till stöd för den ekonomiska tillväxten. Arbetsgruppen offentliggör sin slutrapport senast i maj 2025.
Finlands Banks experter har också överlämnat sitt förslag (på finska) till åtgärder för att få fart på den ekonomiska tillväxten i Finland till Kasvuriihi-projektet, som leds av verkställande direktören för arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, Risto Murto.
Finlands Bank anslöt sig till Finansinspektionens rapporteringssystem
Finlands Bank migrerade framgångsrikt och på kort tid sin statistikrapportering till Finansinspektionens rapporteringssystem under 2024. Banken kunde efter några månaders utvecklingsarbete genomföra de första datainsamlingarna i juni 2024. Hösten 2024 rapporterades flera stora datainsamlingar med framgång.
Ändringen av rapporteringsformatet och övergången till XML-format, som hade konkret inverkan på rapportörerna, lyckades bra och inga dröjsmål noterades i rapporteringen hösten 2024.
Samarbetet mellan Finlands Bank och rapportörerna har av tradition varit smidigt, vilket också märktes i denna reform. Dessutom har många rapportörer redan tidigare använt systemet för rapportering till Finansinspektionen och drar på detta sätt fördel av den gemensamma rapporteringsplattformen.
Finansinspektionen införde rapporteringssystemet 2022–2024. Datainsamlingstjänsten tillhandahålls av Regnology France. Vid utgången av 2024 omfattade systemet totalt 84 datainsamlingar.
Finlands Bank deltog aktivt i reformen av myndighetsrapporteringen för bankerna i euroområdet 2024
Finlands Bank medverkade under 2024 aktivt i Integrated Reporting Framework (IReF)-programmet, som ECB-rådet lanserade i december 2021.
Projektet går ut på att harmonisera statistikinsamlingen från bankerna i euroområdet, vilket minskar rapporteringskostnaderna framför allt för banker med gränsöverskridande verksamhet. Dessutom samordnas statistikrapporteringen med tillsynsrapporteringen.
Också processen för sammanställning av statistik läggs om och harmoniseras i alla länder inom euroområdet, vilket ger snabbare tillgång till mer detaljerade uppgifter. Detta förbättrar bland annat myndigheternas förmåga att bedöma risker för den finansiella stabiliteten och agera i eventuella krissituationer.
Tidsplanen och faserna för projektet preciserades 2024. Den första fasen börjar i december 2029 och då införs framför allt de funktioner som ersätter de nuvarande statistikförordningarna. I den andra fasen genomförs exempelvis insamlingen av data om hushållslån på lånenivå.
IReF-förordningen ersätter flera av ECB:s nuvarande statistikförordningar, och Finlands Banks RATI-, Luoti- och TIHA-datainsamlingar upphör efter parallellrapporteringsfasen.
Förordningen om statistik över investeringsfonder reviderades 2024
Europeiska centralbankens reviderade förordning om statistik över investeringsfonder trädde i kraft i juni 2024. Datainsamlingen enligt den nya förordningen börjar från och med december 2025.
Det handlar om en betydande reform på europeisk nivå. Den tidigare huvudsakligen kvartalsvisa statistiken samlas i fortsättningen in månadsvis, investeringarna specificeras mer ingående och för merparten av investeringarna samlas uppgifterna in värdepapper för värdepapper. För Finland är förändringen inte lika stor som för många andra länder, eftersom uppgifterna här har samlats in månadsvis redan från år 2008.
För Europeiska centralbankssystemets interna behov levereras framöver också fondspecifika uppgifter. Uppgifterna är mer användbara tack vare den finare indelningen av den ökade andelen övriga fonder och investeringens geografiska läge. Ny information rapporteras också om fondernas uppfyllelse av ESG-kraven (miljö, samhällsansvar och god bolagsstyrning).
Nyckeltalen för bostadslån finns nu på förstasidan finlandsbank.fi
Den mest använda statistiken i Finlands Banks bankstatistik är uppgifterna om hushållens bostadslån. Bolåneuppgifterna spelar en väsentlig roll i uppföljningen av bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning. Vid utgången av september 2024 utgjorde bostadslånen, inklusive investeringsbostadslånen, över 60 % av hushållens låneskuld.
I samband med ombyggnaden av sin webbplats 2024 flyttade Finlands Bank nyckeltalen för bolånestatistiken till förstasidan. Uppgifterna uppdateras månatligen.
Till nyckeltal valdes de mest efterfrågade uppgifterna om bostadslån. Dessa är beloppet av utestående bostadslån och den årliga procentuella förändringen av utestående bostadslån, nya utbetalda bostadslån och genomsnittsräntan på dem samt den genomsnittliga återbetalningstiden för nya bostadslån.
Uppföljningen av övriga finansinstitut har ökats
Finlands Bank har samlat in statistiska uppgifter om övriga finansinstitut (MURA) sedan slutet av 2020. Före MURA-datainsamlingen var statistiken om finansförmedlingen utanför banksektorn väldigt knapp, eller så var uppgifterna mycket bristfälliga. MURA-datainsamlingen gav en tydligare bild exempelvis av hushållens och företagens skuldsättning.
Nästan all (99 %) utlåning till hushållen (4,1 miljarder euro) som beviljats av övriga finansinstitut var vid slutet av 2024 konsumtionslån. Vid utgången av tredje kvartalet 2024 hade 15 % av hushållens utestående konsumtionslån (26,6 miljarder euro) beviljats av övriga finansinstitut. Det utestående beloppet av företagslån som beviljats av övriga finansinstitut uppgick till 4,9 miljarder euro vid slutet av 2024.
År 2024 publicerades en dashboard över övriga finansinstituts utlåning till hushåll och företag (på finska) som bygger på statistik från MURA-datainsamlingen. Uppgifterna uppdateras kvartalsvis, och med hjälp av dashboarden kan den stora allmänheten mer ingående följa upp hushållens och företagens skulder till aktörer utanför kreditinstitutssektorn. Statistikmeddelanden har också regelbundet publicerats om MURA-statistiken. År 2025 publiceras meddelanden varje kvartal.
Finlands Bank gav ut ny betalningsstatistik 2024
År 2024 publicerade Finlands Bank mer betalningsstatistik.
De nya statistikpublikationerna omfattade en dashboard med halvårsvis betalningsstatistik och statistikmeddelanden. Den halvårsvisa betalningsstatistiken i dashboarden publicerades också i Finlands Banks tjänst för öppen data (på engelska). Utöver halvårsstatistik fortsatte Finlands Bank också att publicera betalningsstatistik kvartalsvis och årsvis.
Utgivningen av betalningsstatistik utvecklas vidare under 2025, genom komplettering av bland annat uppgifter om svikliga betalningstransaktioner och mer detaljerad information om kortbetalningar och betalningsöverföringar.
I klimatstatistiken fästs större uppmärksamhet vid finansmarknaden
Finlands Bank deltog aktivt i det internationella arbetet för att utveckla klimatindikatorer. Bankens insatsområden i detta arbete var att
- delta i Europeiska centralbankssystemets (ECBS) gemensamma utvecklingsarbete
- tillsammans med centralbanken i Spanien leda hållbarhetsrapporteringsgruppen som sorterar under kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (Committee on Monetary, Financial and Balance of Payments Statistics).
ECBS expertgrupp fortsatte sitt arbete med att ta fram indikatorer för den finansiella sektorns fysiska risker och omställningsrisker kopplade till klimatförändringarna. Mer detaljerad information om de fysiska riskerna erhålls genom att utnyttja exaktare geodata och uppgifter i nationella register.
Företagens hållbarhetsrapportering började tillämpas 2024. Det är viktigt att statistikproducenterna och centralbankerna utnyttjar uppgifterna genast från första början. Arbetsgruppen definierade centrala indikatorer och förberedde insamlingen av dem.
I Finlands Banks statistik analyserades de koldioxidintensiva energi- och industriföretagens klimatåtaganden. En viktig observation var att företagen med de största utsläppen av växthusgaser i mycket stor utsträckning har publicerat mål om nettoneutralitet för sin verksamhet.
Stora växthusgasutsläpp ökar riskerna i företagsverksamheten och företagens uppfyllelse av koldioxidmålen minskar omställningsrisken i bankernas låneportföljer (på finska).
Finlands Bank och Statistikcentralen samlade in uppgifterna för Förmögenhetsundersökning 2023 i början av 2024
Finlands Bank inledde tillsammans med Statistikcentralen insamlingen av Finlandsstatistiken som en del av den femte omgången av Europeiska centralbankens förmögenhetsundersökning (HFSC, Household Finance and Consumption Survey).
De insamlade uppgifterna avsåg situationen 2023. Statistikcentralen samlade in uppgifterna i början av 2024 från närmare 9 000 hushåll. Finlands Bank kompletterade datainsamlingen så att uppgifter om hushållens kryptotillgångar härefter också samlas in.
Förmögenhetsundersökningen beräknas vara klar i mars 2025. Undersökningen ger viktig information om hushållens förmögenhet, skulder och konsumtion. Det är viktigt att analysera hushållens skuldsättning, eftersom skuldbetalningsproblem i kraftigt skuldsatta hushåll kan få negativa följdeffekter för ekonomin och det finansiella systemet.
Finlands Bank använde ECB:s uppgifter om hushållens förmögenhetsskillnader
Europeiska centralbankens nya kvartalsvisa experimentella statistik om hushållens förmögenhetskonton (på engelska) (Distributional Wealth Accounts, dvs. DWA) beskriver fördelningen av hushållens förmögenhet inom euroområdet. Uppgifterna sammanställs från två datakällor: data om förmögenhetsfördelningen från förmögenhetsundersökningen kombineras med makroekonomiska data från finansräkenskaperna.
Finlands Bank presenterade resultaten av den experimentella statistiken i en analysartikel på sin webbplats (på finska) samt i Kansantalouden Aikakauskirja (2/2024, på finska) . ECB preciserade senare materialet och datakvaliteten förbättras fortfarande. I tidningen Taloussanomat diskuterades på hösten de ökade förmögenhetsskillnaderna i Finland (på finska) och Finlands Bank hänvisade i detta sammanhang till de senaste uppgifterna som publicerats av ECB.
