Finlands Banks tillgångsförvaltning 2024

Finlands Banks finansiella tillgångar består av valutareserven, långsiktiga investeringar och guldreserven. Förvaltningen av valutareserven utgör en viktig del av Finlands Banks lagstadgade uppgifter och bidrar till att skapa beredskap för framtida osäkerheter och kriser. Finlands Banks finansiella tillgångar investeras i enlighet med en investeringspolicy som årligen fastställs av bankens direktion. Investeringspolicyn består av en policy för investering i räntebärande värdepapper, en policy för långsiktiga investeringar och principer för ansvarsfulla investeringar.

Förvaltning av Finlands Banks finansiella tillgångar 2024

Avkastningen på Finlands Banks finansiella tillgångar var positiv

Trots diverse spänningar var 2024 totalt sett ett gott år på investeringsmarknaden.

Avkastningen på Finlands Banks finansiella tillgångar var 5,8 %, dvs. 550 miljoner euro. Inklusive guldet och inverkan av valutakursförändringar ökade de finansiella tillgångarna med 14,5 %, dvs. nästan 2 miljarder euro.

Med Finlands Banks finansiella tillgångar avses de poster i balansräkningen som hänför sig till bankens egen investeringsverksamhet. Dessa utgjorde vid utgången av 2024 ca 15,4 miljarder euro.

Finlands Banks finansiella tillgångar omfattar inte balansposter som härrör från Eurosystemets penningpolitik, såsom penningpolitiska program för köp av värdepapper eller penningpolitisk utlåning till affärsbanker.

Finlands Bank fattar beslut om storleken av sina finansiella tillgångar med beaktande av avtalet om finansiella nettotillgångar (ANFA, Agreement on Net Financial Assets).

ANFA är ett avtal mellan centralbankerna i Eurosystemet och Europeiska centralbanken (ECB). Avtalet reglerar de investeringar som centralbankerna i Eurosystemet gör vid utövandet av sina nationella uppgifter.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar i enlighet med målen för centralbanksverksamheten och med beaktande av intäkterna från och riskerna i investeringsverksamheten samt hållbarhetsaspekterna.

Finlands Bank beslutade 2024 att utöka sin valutareserv

Innehav och förvaltning av valutareserven hör till Finlands Banks lagstadgade uppgifter. Storleken och valutafördelningen av Finlands Banks valutareserv grundar sig på nationella beredskapsbehov och de skyldigheter som centralbanksuppgifterna medför.

Valutareserven spelar en central roll när det gäller att sörja för den ekonomiska beredskapen för framtida osäkerheter och skapa beredskap för kriser som kan försämra landets externa betalningsförmåga.

Finlands Banks direktion fattar beslut om förvaltningen av valutareserven vid behov eller minst vart tredje år.

Målnivåerna per valuta för 2022–2024 var 5 miljarder för amerikanska dollar (USD), 650 miljoner för brittiska pund (GBP) och 95 miljarder för japanska yen (JPY) i respektive valuta.

I slutet av 2024 beslutade Finlands Banks direktion att utöka valutareserven med ca 2 miljarder euro till ca 9 miljarder euro.

Direktionen har senast gjort en mer omfattande översyn av storleken och sammansättningen av valutareserven 2021. Efter det har omvärlden förändrats väsentligt, vilket inverkade på de beredskapsmässiga aspekterna förenade med valutareserven.

Valutareserven utökades före februari 2025 genom köp av huvudsakligen amerikanska dollar men också engelska pund och japanska yen.

Valutakursrisken är den största risken i Finlands Banks finansiella tillgångar. Eftersom ökningen av valutareserven höjer Finlands Banks valutakursrisk betydligt, beslutade Finlands Banks direktion att stärka avsättningarna mot den ökade valutakursrisken genom att sälja ca 10 % av bankens guldreserv. Det sålda guldet förvarades i London, som är centrum för den internationella guldmarknaden.

Efter försäljningen utgör Finlands Banks guldinnehav ca 44 ton. Dess marknadsvärde uppgick vid utgången av 2024 till ca 3,5 miljarder euro. Guldet kvarstår som ett viktigt beredskapsverktyg i de finansiella tillgångarna.

Finansiella tillgångar och valutareserv 2024

Sammansättningen av Finlands Banks finansiella tillgångar

Finlands Banks finansiella tillgångar består av valutareserven, långsiktiga investeringar och bankens guldreserv. Vid utgången av 2024 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 15,4 miljoner euro (tabell 7).

Finlands Banks valutareserv består i sin tur av direkta och indirekta investeringar i räntebärande värdepapper i euro och andra valutor tillsammans med de särskilda dragningsrätterna (SDR, Special Drawing Rights) i Internationella valutafonden.

Finlands Bank fastställer investeringspolicyn årligen

Finlands Banks finansiella tillgångar investeras i enlighet med en investeringspolicy som årligen fastställs av bankens direktion. Investeringspolicyn består av en policy för investering i räntebärande värdepapper, en policy för långsiktiga investeringar och principerna för ansvarsfulla investeringar.

Policyn för investering av valutareserven i räntebärande värdepapper bestämmer den strategiska fördelningen av investeringarna i räntebärande värdepapper på tillgångsklasser och anger en ränterisknivå för varje enskild valuta.

För de långsiktiga investeringarna är den förväntade avkastningen högre och likviditetskravet lägre än för övriga finansiella tillgångar. Diversifieringen av investeringarna mellan olika tillgångar förbättrar förhållandet mellan risk och avkastning i balansräkningen som helhet.

Finlands Bank uppdaterar principerna för ansvarsfulla investeringar årligen när investeringspolicyn fastställs. Dessutom publicerade banken våren 2024 på sin webbplats en årsrapport över Finlands Banks ansvarsfulla investeringar.

I policyn för investering av de finansiella tillgångarna fastställs ett strategiskt marknadsbaserat index för direktinvesteringar i räntebärande värdepapper som tjänar som jämförelsepunkt för investeringarna.

Tillgångsförvaltningsbyrån vid Finlands Bank kan i sin investeringsverksamhet avvika från det strategiska indexet inom ett tillåtet handlingsutrymme och i enlighet med givna risklimiter.

En långsiktig investeringspolicy som beaktar riskerna i hela balansräkningen gör det möjligt att upprätthålla en stark balansräkning och främjar Finlands Banks mål om en stabil vinstutdelning till staten utan att kapitaltäckningen äventyras.

Investering av Finlands Banks valutareserv i räntebärande värdepapper

Investeringarna av Finlands Banks valutareserv i räntebärande värdepapper, exkl. SDR-innehav, fördelades på statsobligationer och insättningar i centralbanker (55,5 %), obligationer utgivna av multinationella eller statsbundna institutioner (27,6 %), bankernas säkerställda obligationer med bakomliggande tillgångar (4,5 %), företagsobligationer (8,0 %) och kontantinstrument (4,4 %).

Direktinvesteringarna i fonder utgjorde sammanlagt 279 miljoner euro och bestod av investeringar i BIS (Bank for International Settlements, Banken för internationell betalningsutjämning) fond för gröna obligationer (Green Bond).

Den genomsnittliga durationen eller löptiden, som utgör ett mått på ränterisken, var 2,2 år för den räntebärande portföljen exkl. BIS räntefond vid slutet av 2024. Investeringarna görs i obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Banks långsiktiga investeringar

Finlands Bank gör långsiktiga investeringar i syfte att bibehålla realvärdet av mycket långfristiga kapitalposter i balansräkningen.

De långsiktiga investeringarna bestod 2024 av aktie-, fastighets-, ränte- och kontantinvesteringar. Vid utgången av året var den långsiktiga aktieportföljens storlek 3 488 miljoner euro.

Aktieportföljens investeringar har gjorts i indexfonder som följer ett globalt index för utvecklade ekonomier och beaktar hållbarhets- och klimatfrågor. Investeringarna har genomförts via passiva ETF-fonder (Exchange Traded Funds).

Fastighetsportföljen är diversifierad på flera stora europeiska fastighetsfonder som äger attraktivt belägna fastigheter som är lätta att hyra ut.

Avkastning på och risker i de finansiella tillgångarna

Finansmarknaden hade ett gott år trots spänningarna. Den totala avkastningen på Finlands Banks finansiella tillgångar 2024 var 14,5 % eller 1 949 miljoner euro. Avkastningen var klart högre än året innan, eftersom den totala avkastningen 2023 stannade på 4,5 %, dvs. 586 miljoner euro (tabell 8).

Avkastningen på den egentliga investeringsverksamheten exklusive inverkan av valutakursförändringar, bankens guldreserv och SDR-innehav var 5,8 % eller 549,7 miljoner euro.

Under 2024 noterades ingen klar trend i statsobligationsräntorna. De korta statsobligationsräntorna sjönk i takt med att centralbankerna genomförde lättnader i penningpolitiken, medan de längre räntorna började stiga mot slutet av året och fick räntornas tidsstruktur att bli brantare.

Avkastningen på investeringarna av Finlands Banks valutareserv i räntebärande värdepapper var 202,3 miljoner euro, varav merparten eller 177,7 miljoner euro härrörde från investeringar i amerikanska dollar. Avkastningen på räntebärande investeringar i brittiska pund var 25,1 miljoner euro och avkastningen på räntebärande investeringar i japanska yen svagt negativ, –0,5 miljoner euro.

Aktiemarknaden steg under året betydligt framför allt i USA, där särskilt utvecklingen inom teknologisektorn bidrog till att stärka aktiemarknaden.

Aktieinvesteringarna i Finlands Banks långsiktiga portfölj gav en avkastning på 22,0 % eller 287,3 miljoner euro 2024.

Fastighetsinvesteringarna presterade alltjämt svagt. Fastigheterna har nedvärderats under de senaste åren, vilket återspeglas i fastighetsfondernas resultat. Nedvärderingarna stabiliserades något under 2024, men avkastningen på fondinvesteringarna var negativ och stannade på -3,0 % eller –5,2 miljoner euro.

Guldpriset i dollar steg betydligt under året, ca 27 %. Till guldprisökningen bidrog bland annat inflationstrycket, de låga räntorna och den geopolitiska osäkerheten samt guldköpen av centralbankerna i vissa framväxande ekonomier.

Det högre guldpriset återspeglades i en betydande värdeförändring. Värdet på Finlands Banks guldreserv steg under året med 34,4 % eller 1 014,6 miljoner euro.

Finlands Banks finansiella tillgångar ökade också på grund av valutakursförändringarna, framför allt amerikanska dollarns appreciering gentemot euron. Valutakursförändringarnas inverkan på valutareserven var 5,1 %, dvs. 315,0 miljoner euro.

Marknadsrisken (Value-at-Risk 99 %, en dags horisont) för de finansiella tillgångarna varierade under 2024 mellan 49 miljoner euro och 127 miljoner euro (diagram 22). Valutakursrisken är den största risken i Finlands Banks räntebärande portfölj i utländsk valuta.

 Finlands Banks andel av Europeiska centralbankens valutareserv

ECB har en egen valutareserv, vars förvaltning och investering har anförtrotts de nationella centralbankerna i Eurosystemet i proportion till deras andelar enligt en kapitalfördelningsnyckel.

Finlands Bank förvaltade och investerade 2024 en del av ECB:s valutareserv i samarbete med Estlands centralbank. I investeringen av ECB:s valutareserv accentueras säkerhets- och likviditetsaspekter, eftersom det primära syftet med reserven är att garantera Eurosystemet tillräckliga resurser för eventuella valutamarknadsinterventioner.

Värdet på den andel av valutareserven i amerikanska dollar som består av Finlands och Estlands sammanslagna andelar uppgick vid slutet av 2024 till 1 291 miljoner euro. Mer information om förvaltningen av ECB:s valutareserv finns i ECB:s årsrapport.

Ansvarsfulla investeringar och klimatrapportering 2024

Hållbarhet är en styrande faktor för Finlands Banks investeringsbeslut

De grundläggande principerna och målen i centralbankernas investeringsverksamhet är typiskt säkerhet, likviditet och avkastning. Finlands Bank har lagt till hållbarhet som ett fjärde mål som styr investeringsbesluten och bildar en integrerad del av den dagliga investeringsverksamheten.

Finlands Banks investeringsportfölj förvaltades under 2024 i enlighet med bankens principer för ansvarsfulla investeringar.

Finlands Bank har satt ett nettonollutsläppsmål för hela investeringsportföljen som ska uppnås senast 2050. I detta syfte har kvantitativa och kvalitativa etappmål ställts för tillgångarna i investeringsportföljen. Under 2024 låg dessa tillgångar i linje med etappmålen för 2025.

Huruvida banken uppnår nettonollutsläppsmålet för hela investeringsportföljen beror i första hand på hur staterna lyckas uppnå målen i Paris klimatavtal, eftersom en betydande del av Finlands Banks investeringstillgångar har investerats i statsobligationer till följd av centralbanksverksamheten. Nettonollutsläppsmålet kan uppnås redan före 2050 i fråga om aktier och företagsobligationer.

Finlands Banks investeringsverksamhet utvecklades och genomfördes också i enlighet med de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI, Principles for Responsible Investment). Finlands Bank undertecknade principerna för ansvarsfulla investeringar 2019.

PRI:s utvärderingsrapport för 2023 som erhölls i slutet av 2024 gav Finlands Bank goda betyg för en hållbar investeringsverksamhet.

Klimatnyckeltal för Finlands Banks investeringsverksamhet

Finlands Bank publicerade i juni 2024 en årsrapport över ansvarsfulla investeringar för 2023, som omfattade hela investeringsverksamheten. I årsrapporten ingick också en klimatrapport över bankens finansiella tillgångar och klimatnyckeltalen per investeringskategori enligt Eurosystemets jämförbara rapporteringskrav.

Årsrapporten över ansvarsfulla investeringar och klimatnyckeltalen för 2024 publiceras våren 2025 på Finlands Banks webbplats.

De största utsläppen från Finlands Banks investeringar hänför sig till statsobligationer som ingår i Finlands Banks investeringsportfölj bland annat på grund av bankens centralbanksuppgifter (tabell 8).

Aktieportföljens klimatavtryck minskade som planerat mot etappmålet för 2025

Finlands Bank fortsatte 2024 att närma sig det etappmål för 2025 som ställts för aktieportföljen, dvs. att halvera den genomsnittliga koldioxidintensiteten (WACI, Weighted Average Carbon Intensity) jämfört med utgångsläget 2021 (tabell 9).

Under 2024 gjordes inga nya investeringar i klimat- eller ESG-fonder, men aktieallokeringens koldioxidintensitet förbättrades genom de avyttringar som vid slutet av året gjordes från indexfonder som följer ett globalt index för utvecklade ekonomier i syfte att justera den totala allokeringen i den långsiktiga investeringsportföljen.