Hantering av Finlands Banks finansiella risker 2024

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken samt att säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker, som Finlands Bank skapar beredskap för genom att sörja för en stark balansräkning. Vid utgången av 2024 låg Finlands Banks totala risker och riskbuffertar nära nivåerna för slutet av 2023.

Finlands Banks investeringsverksamhet och genomförandet av penningpolitiken ger upphov till risker

Vid utgången av 2024 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 15 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserver och långsiktiga investeringar i bland annat räntebärande värdepapper, aktie- och fastighetsfonder och kontanter.

De finansiella tillgångarna omfattar inte poster som härrör från genomförande av penningpolitiken, såsom penningpolitiska krediter till banker eller värdepapper som förvärvats vid penningpolitiska transaktioner.

I Finlands Banks valutareserv ingår likvida investeringar i räntebärande värdepapper. Valutareservens storlek har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och lånefordringar på bankerna till följd av genomförandet av penningpolitiken. Eurosystemets penningpolitiska åtgärder genomförs decentraliserat mellan medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB), men riskerna i och intäkterna av dem fördelas till en stor del mellan de nationella centralbankerna.

Risken i de penningpolitiska tillgångarna motsvarar i princip Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala penningpolitiska fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln. Vid utgången av 2024 var Finlands Banks andel 1,816 %.

De nationella centralbankerna bär emellertid själva riskerna i de obligationer utgivna av stater och statsbundna institutioner som förvärvats inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme).

Finlands Banks penningpolitiska fordringar fortsatte att minska 2024

Eurosystemets penningpolitiska tillgångar minskade under 2024 med ca 800 miljarder euro och uppgick vid utgången av året till ca 4 300 miljarder euro. Minskningen speglar återbetalningar av tilldelning från återstående riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations) samt förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för de penningpolitiska köpprogrammen.

Värdepapperen inom programmet för köp av tillgångar (APP, asset purchase programme) hade börjat förfalla och under 2024 gjordes inte längre några tillgångsköp inom ramen för programmet. Inom PEPP-programmet fortsatte återinvesteringarna fram till utgången av 2024, men kapitalet från förfallande värdepapper återinvesterades inte längre till fullo under andra halvåret.

Finlands Banks andel av de penningpolitiska fordringarna minskade med ca 13 miljarder euro och uppgick vid årets slut till ca 72 miljarder euro.

Utöver de fordringar som presenteras i tabell 10 upptogs i Finlands Banks balansräkning fordringar inom Eurosystemet för 27 miljarder euro, som huvudsakligen består av T2-balansposten (på finska). Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2024 uppgick till 130 miljarder euro.

Finlands Bank hanterar risker genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel förlustrisken till följd av förändringar i valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på Internationella valutafonden (IMF, International Monetary Fund) sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

Den strategiska allokeringen av investeringarna bestäms med hjälp av ett jämförelseindex. Jämförelseindexet i förening med ett detaljerat limitramverk styr ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med god likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Bank investerar en del av sina finansiella tillgångar på de internationella aktie- och fastighetsmarknaderna. Investeringarna görs via fonder och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Liksom de övriga centralbankerna genomför Finlands Bank de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhanteringen som gäller för hela Eurosystemet.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att avgränsa sina direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Den strukturella ränterisken i Finlands Banks balansräkning

Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i Finlands Banks balansräkning på skuldsidan som centralbanksinlåning.

Eurosystemet fastställer räntenivån för affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. De penningpolitiska tillgångarna löper däremot i regel med fast ränta. Således minskar Finlands Banks räntenetto om räntan på centralbanksinlåningen stiger. Denna skillnad i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Avkastningsnivån för värdepapper med fast ränta som förvärvats av penningpolitiska skäl var under en lång tid låg. Under andra halvåret 2022 började Eurosystemets styrräntor stiga, och räntehöjningarna fortsatte under 2023. Då steg också räntan på centralbanksinlåningen, vilket hade en betydlignegativ inverkan på räntenettot.

Till följd av denna finansieringskostnad var Finlands Banks verksamhetsresultat fortfarande negativt 2024. De rådande ränteförväntningarna vid utgången av 2024 tyder på sjunkande räntor. Verksamhetsresultatet väntas emellertid vara fortsatt negativt också under 2025. I takt med att räntorna sjunker förbättras Finlands Banks resultat efter hand.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning.

Kvartalsuppdateringar av de finansiella risktalen finns tillgängliga under Riskhantering och riskkontroll på Finlands Banks webbplats.

Finlands Banks totala risker vid utgången av 2024 låg nära nivån för slutet av 2023

Till följd av förfallet av de penningpolitiska tillgångarna minskade Finlands Banks risker under året, medan ökningen av valutareserven i sin tur ökade riskerna under årets sista kvartal. Dessa effekter upphävde i stort sett varandra, varför de totala riskerna vid utgången av 2024 låg nära nivån för slutet av föregående år.

Finlands Bank mäter de totala riskerna i balansräkningen med vedertagna statistiska metoder. Mätningen av de penningpolitiska riskerna baserar sig på riskrapporter som tas fram av ECB och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 procents sannolikhet under det följande året (s.k. expected shortfall 99 %).

Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Vid slutet av 2024 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 2,8 miljarder euro. Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guldet täcker en värdeminskning av betydande storlek. Om guldprisrisken räknas med, är risktalet likaså 2,8 miljarder euro.

Vid utgången av 2024 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 1,5 miljarder euro på värderegleringskonton och 3,0 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,9 miljarder euro (diagram 24).

Det negativa verksamhetsresultatet till följd av de höga finansieringskostnaderna ledde till att riskbuffertarna krympte, medan värdeuppgången på investeringarna fick dem att öka. Dessutom bidrog guldförsäljningen under sista kvartalet till att öka riskbuffertarna, som inte inkluderar värderegleringskontot för guldet. Den samlade effekten av dessa faktorer ledde till att riskbuffertarna vid utgången av 2024 låg nära nivån för slutet av föregående år.

Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 25).