Omvärlden och ekonomin 2024

De geopolitiska spänningarna ökade ytterligare under 2024. Osäkerheten påverkade också euroområdets ekonomi, som utvecklades klart sämre än världsekonomin. Tack vare det minskade inflationstrycket kunde lättnader i penningpolitiken genomföras. I Finland fortsatte dock problemen inom fastighetshandeln, vilka också avspeglades på finansmarknaden.

De geopolitiska spänningarna var fortsatt höga 2024

De geopolitiska spänningarna ökade osäkerheten inom världsekonomin

Geopolitiska spänningar fortsatte att prägla den penningpolitiska och ekonomisk-politiska omvärlden under 2024.

Rysslands utdragna olagliga anfallskrig i Ukraina orsakade betydande ekonomisk och politisk osäkerhet särskilt i euroområdet men också runtom i världen. Även situationen i Mellanöstern var fortsatt farlig på många sätt.

Samhällsekonomierna och företagen har dock åtminstone delvis kunnat anpassa sig till de förändrade omständigheterna. Priserna på många råvaror, inklusive energi, sjönk 2024.

Under andra halvåret steg de internationella fraktpriserna något, men kom inte i närheten av de senaste årens toppnivåer. Företagen räknade med eventuellt högre internationella tullavgifter och anpassade därför delvis sin verksamhet och den geografiska fördelningen av sin produktion i förväg.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet var svag under 2024 trots att inflationen bromsade in

Centralbankerna sänkte räntorna när inflationen bromsade in

Centralbankernas åtgärder för att dämpa inflationen hade önskad effekt 2024. I takt med att inflationstrycket lättade minskade flera centralbanker gradvis restriktiviteten i penningpolitiken.

Till avmattningen i inflation bidrog energiprisfallet och den avstannade ökningen i livsmedelspriserna. Penningpolitiken dämpade den totala efterfrågan och höll inflationsförväntningarna kring 2 %. Löneökningstakten var dock fortfarande snabb, vilket bidrog till att tjänstepriserna fortsatte att stiga.

Den underliggande inflationen rensad för energi- och livsmedelspriser var under 2024 snabbare än den totala inflationen i euroområdet. Årsinflationen låg på 2,4 % och den underliggande inflationen på 2,8 %.

Långsam ekonomisk tillväxt i euroområdet 2024

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet var fortsatt långsam 2024. På grund av höga energikostnader och en svag inhemsk efterfrågan ökade industriproduktionen endast svagt.

Trots den goda arbetsmarknadsutvecklingen var också återhämtningen i den privata konsumtionen dämpad. Geopolitiska risker och den svaga globala ekonomiska utvecklingen, särskilt i Kina, försämrade exportutsikterna. 

De korta marknadsräntorna sjönk i euroområdet 2024

Räntedifferensen för euroländernas statsobligationer mot Tyskland minskade ytterligare 2024

Europeiska centralbanken (ECB) började sänka räntorna i juni 2024 och sänkte under året sin viktigaste styrränta, inlåningsräntan, fyra gånger, med sammanlagt 1,0 procenthet. I synnerhet de korta marknadsräntorna, bl.a. Euribor, sjönk också tydligt.

Avkastningskurvorna, som länge visat en sjunkande trend till exempel i Tyskland och USA, började stiga under året. De korta räntorna sjönk således mest.

Tysklands 10-åriga statsobligationsränta var som högst i slutet av maj, nästan 2,7 %, men låg vid slutet av året kring 2,4 %. I slutet av 2024 var räntenivån emellertid högre än i slutet av 2023, då räntan låg på ca 2 %.

Skillnaderna mellan euroländernas 10-åriga statsobligationsräntor mot Tyskland fortsatte att minska under 2024. Undantaget utgör Frankrike, där ränteskillnaden för statsobligationer gentemot Tyskland ökade på grund av läget i de offentliga finanserna och den politiska osäkerheten.

Frankrikes statsobligationsränta jämfört med Tyskland steg från ca 0,5 % i juli före europarlamentsvalet till över 0,8 % i slutet av året. Den motsvarande räntedifferensen mellan Finland och Tyskland var stabil under året och minskade rent av mot slutet av året till nära 0,4 %, från 0,5 % i slutet av 2023.

Under 2024 sjönk 12 månaders Euribor med en procentenhet och stannade vid årets slut på 2,5 %. Euriborpanelens omarbetade modell togs i bruk under året. Samtidigt återanslöts den finländska OP Företagsbanken till Euriborpanelen (på finska). 

Under året skedde en ny utveckling på repomarknaden. Reporäntorna steg i förhållande till ECB:s inlåningsränta, på grund av effekterna av kvantitativa åtstramningar och ett ökat utbud av statsobligationer.

Aktiemarknaden i USA och euroområdet steg, guldpriset rekordhögt

På aktiemarknaden var 2024 ett särskilt bra år i USA, där framför allt teknikaktier höjde den årliga avkastningen på aktieindex.

Aktiemarknaden i euroområdet visade en svagare utveckling, men på årsnivå steg EURO STOXX-indexet med 8 %. På Helsingforsbörsen avslutades året med en nedgång i OMX Helsinki-indexet med 6 %.

Under året försvagades eurons kurs mot dollarn nästan 7 % och kursen sjönk från 1,10 till cirka 1,03.

Guldpriset fortsatte sin rekordhöga uppgång under hela året och steg med 35 % mätt i euro. Årets toppnivå nåddes i november: 2 600 euro per uns.

Finlands ekonomi befann sig i recession 2024

Den privata konsumtionen minskade

Under 2024 minskade Finlands bruttonationalprodukt (BNP) från året innan. Även om den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna bidrog till att stödja investeringar och konsumtion, har dessa ännu inte visat några tecken på en förbättring.

Hushållens köpkraft förstärktes i takt med att lönerna steg och inflationstakten avtog markant. Dessutom minskade räntenedgången snabbt räntebördan för skuldsatta hushåll. Den privata konsumtionen krympte dock på grund av det svaga förtroendet och den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden.

Bostadsbyggandet fortsatte att minska kraftigt

Utvecklingen av de privata investeringarna i Finland var också fortfarande ogynnsam. I synnerhet bostadsbyggandet drabbades av stora svårigheter, men också andra investeringar minskade betydligt.

Bostadsbyggandet fortsatte att minska kraftigt på årsnivå, även om nedgången planade ut under 2024. Bostadshandeln var alltjämt dämpad och det fanns många nya osålda bostäder på marknaden.

Antalet bygglovsansökningar och påbörjade bostadsprojekt fortsatte att minska exceptionellt kraftigt, nästan till samma nivåer som under depressionen på 1990-talet.

Den globala ekonomiska osäkerheten dämpade exportmarknadens tillväxt och företagens investeringar i Finland

Osäkerheten kring de globala ekonomiska utsikterna dämpade exportmarknadens tillväxt, och Finlands exportutveckling var överlag ganska svag. Å andra sidan stödde nettoexporten tillväxten när importen minskade på grund av svag inhemsk efterfrågan.

Osäkerheten om den globala ekonomiska utvecklingen dämpade också företagens investeringar på Finlands exportmarknad. Exporten började dock visa tecken på en ökning under sommaren och hösten.

Finlands offentliga finanser visade en svag utveckling 2024. Den offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP ökade trots anpassningsåtgärderna, eftersom utgifterna fortsatte att öka mer än intäkterna.

Cyberangrepp och problem med fastighetsfonder satte Finlands finansiella system på prov

Hushåll och företag var försiktiga med att ta lån, även om räntenedgången lättade på låntagarnas börda

Räntenedgången under 2024 minskade de finländska företagens och hushållens lånekostnader. I Finland återspeglas förändringar i marknadsräntor snabbt i låneräntorna, eftersom finländska låntagare föredrar lån som är bundna till de korta räntorna.

Trots räntenedgången var företag och hushåll fortfarande försiktiga med att göra stora investeringar och ta lån.

Bostadshandeln tog fart, men vissa fastighetsfonder råkade ändå i svårigheter

Bostadsaffärerna var klart färre än normalt också under första halvåret 2024. Den skärpta överlåtelsebeskattningen vid förstabostadsköp i början av 2024 bromsade upp förstabostadshandeln särskilt under förvintern 2024. Bostadshandeln började dock gradvis ta fart mot slutet av året.

Det var alltjämt svårt att göra framför allt stora fastighetsaffärer, och fastighetsfondernas svårigheter fortsatte. Under 2024 avbröt flera finska fondbolag inlösen av sina fastighetsfonder. Åtgärderna syftade till att säkerställa att fonderna inte blir tvungna att sälja sina fastighetsinvesteringar i en svår marknadssituation.

I takt med den gradvisa återhämtningen av bostadshandeln planade nedgången i bostadspriserna ut under 2024. Priserna på gamla aktielägenheter hade sjunkit ca 10 % mellan juni 2022 och slutet av 2023, och framför allt i huvudstadsregionen mer än så. Under 2024 sjönk priserna på gamla aktielägenheter i genomsnitt bara ca 3 % jämfört med året innan.

Banktjänsternas tillgänglighet var god trots cyberangrepp

Det spända geopolitiska läget återspeglades också i de finansiella tjänsterna. Flera påverkningskampanjer riktades mot finländska banker och den kritiska finansiella infrastrukturen under 2024.

Cyberangreppen mot bankerna var mer långvariga och kraftigare än vanligt men orsakade bara korta störningar i tillgängligheten av vissa bankers tjänster.

Finlands internationella informationsnät utsattes för upprepade störningar under 2024. De orsakade endast ekonomiska förluster och påverkade inte tillgången till banktjänsterna. Teleoperatörernas förmåga att snabbt omstyra datatrafiken var god.