Penningpolitiken 2024

Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och verkställs av Eurosystemet, som består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i euroområdet. Finlands Bank deltar i att utforma och fatta beslut om Eurosystemets gemensamma penningpolitik och svarar för genomförandet av penningpolitiken i Finland. Det viktigaste målet för de penningpolitiska besluten 2024 var att stabilisera inflationen.

Den penningpolitiska hållningen 2024

Eurosystemets primära mål är att hålla inflationen i euroområdet på 2 % på medellång sikt i enlighet med strategin som reviderades 2021.

Beslut om euroområdets penningpolitik fattas av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet). Rådet består av sex direktionsmedlemmar och cheferna för de nationella centralbankerna i alla euroländer, bland dem Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Direktionsmedlem Tuomas Välimäki var medlem i ECB-rådet under chefdirektör Rehns tjänstledighet fram till den 30 januari 2024.

ECB-rådet fattar beslut om styrräntorna och de penningpolitiska verktygen, såsom programmen för köp av värdepapper, vid sina penningpolitiska sammanträden. Den penningpolitiska hållningen fastställs enligt senast tillgängliga data.

Till underlag för besluten tar experter vid ECB och Eurosystemet fram analyser och prognoser om den finansiella och ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Under året hölls åtta sammanträden i ECB-rådet.

Vid början av 2024 låg inflationen alltjämt något över målet och penningpolitiken var restriktiv.

Pris- och löneutvecklingen i euroområdet började dock totalt sett allt tydligare peka på att inflationen saktar in på medellång sikt. Utbudschockerna, som hade fått inflationen att stiga under de föregående åren, hade redan mattats av.  Penningpolitiken var alltjämt stram, det växande arbetskraftsutbudet höll lönetrycket under kontroll och inflationsförväntningarna var förankrade vid 2 %.

Under 2024 saktade inflationen i euroområdet in nära målet. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten i euroområdet alltjämt långsam. ECB:s penningpolitiska beslut var fokuserade på att stabilisera inflationen på 2-procentsmålet på medellång sikt.

Inflationen sjönk från 2,8 % i januari till 2,4 % i december till följd av sjunkande energipriser, den tidigare åtstramningen av penningpolitiken och en svagare efterfrågan (diagram 3). Inflationsförväntningarna på lång sikt ligger fortfarande nära ECB:s inflationsmål på 2 %.

Ändringar i styrräntorna

Europeiska centralbanken inledde räntesänkningarna i juni 2024 efter att före det ha hållit den viktigaste styrräntan, dvs. inlåningsräntan, på 4 % allt sedan september föregående år (diagram 4).

Styrräntan, som används för att reglera stramheten i penningpolitiken, sänktes fyra gånger med 0,25 procentenheter, i juni, september, oktober och december, dvs. med sammanlagt en procentenhet.

Under 2024 sjönk inlåningsräntan från 4,00 % till 3,00 %. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna sjönk från 4,50 % till 3,15 % och räntan på utlåningsfaciliteten från 4,75 % till 3,40 %.

Mer information om de penningpolitiska besluten finns på ECB:s webbplats

ECB:s sänkningar av inlåningsräntan fick snabbt och fullt genomslag på penningmarknaden. Samtidigt som penningpolitiska lättnader infördes genom sänkning av styrräntorna, tilläts också ECB:s balansräkning krympa.

Värdepappersköp och storleken av centralbankens balansräkning

ECB:s balansräkning hade börjat krympa 2023 och krympte ytterligare 2024. Balansräkningen tilläts krympa både genom förfall av värdepapper som förvärvats inom köpprogrammen och genom förfall av långfristiga riktade refinansieringstransaktioner (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations).

ECB har dock inte genomfört någon aktiv kvantitativ åtstramning, och har således inte sålt värdepapper förvärvade inom köpprogrammen före förfall.

Återinvesteringarna av värdepappersinnehav minskade ytterligare under 2024 i linje med det tidigare beslutet. Återinvesteringarna inom tillgångsköpsprogrammet (APP, asset purchase programme) upphörde redan 2023.

Kapitalet från förfallande värdepapper inom ramen för köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme) återinvesterades till fullo under första halvåret 2024. Från och med juli minskades återinvesteringarna så att innehaven krympte med 7,5 miljarder euro per månad i genomsnitt.

Återinvesteringarna av värdepappersinnehav inom de penningpolitiska köpprogrammen upphörde helt vid slutet av året.

Återinvesteringarna av tillgångarna inom ramen för PEPP-programmet kunde liksom tidigare justeras flexibelt om den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion riskerade att äventyras.

ECB kan också vid behov aktivera instrumentet för transmissionsskydd (TPI, Transmission Protection Instrument) om störningar på obligationsmarknaden förhindrar transmissionen av penningpolitiken i euroområdet.

Utöver de förfallande innehaven inom köpprogrammen bidrog särskilt förfallet av TLTRO-krediter under 2024 till att balansräkningen minskade. Den senaste riktade långfristiga TLTRO-refinansieringstransaktionen ägde rum 2021 och förföll den 18 december 2024. Största delen av de riktade krediterna förföll redan före 2024. Bankerna har också återbetalat dessa krediter i förtid.

På Eurosystemnivå ökade bankernas efterfrågan på tilldelning vid de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (MRO, main refinancing operations) med en veckas löptid och de långfristiga refinansieringstransaktionerna (LTRO, longer-term refinancing operations) med tre månaders löptid något mot slutet av 2024. Bankernas deltagande i de regelbundna refinansieringstransaktionerna var dock litet både proportionellt och historiskt sett.

Eurosystemets penningpolitiska krediter minskade under året från sammanlagt 410 miljarder euro till 26 miljarder euro.

Refinansieringstransaktioner i dollar genomfördes under året varje vecka i enlighet med den preliminära kalendern.

Beredning av penningpolitiken 2024

Finlands Bank är en inflytelserik medlem av Eurosystemet och baserar sina uttalanden på information, forskning och analyser av hög kvalitet. Dessa principer styr beredningen av penningpolitiken både vid Finlands Bank och i Eurosystemets penningpolitiska kommitté och dess arbetsgrupper, till vilkas arbete Finlands Banks experter bidrar på bred front.

I beredningen av penningpolitiken på Finlands Bank utnyttjas den samlade expertisen inom bankens olika avdelningar. En penningpolitisk rekommendation tas fram för chefdirektören till underlag för de penningpolitiska besluten och utövandet av inflytande i ECB-rådet. Till beredningen hör också att ta ställning till strukturella frågor som hänför sig till den penningpolitiska omvärlden och de penningpolitiska verksamhetsförutsättningarna samt att stödja den penningpolitiska kommunikationen.

Den penningpolitiska beredningen 2024 hade två fokusområden. De bidragande faktorerna till den stigande inflationen i euroområdet analyserades genom utveckling av tillgängliga inflationsmodeller. Dessutom undersöktes konsekvenserna av olika penningpolitiska verktyg för det finansiella systemet, den reala ekonomin och inflationen.

Analyser och prognoser av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutvecklingen i euroområdet

Före varje penningpolitiskt sammanträde i ECB-rådet tar Finlands Banks experter fram en omfattande analys av den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I analysen genomskådas förändringar i den reala ekonomin, i priserna och på finansmarknaden med relevans för ECB:s penningpolitik.

I sin analys utnyttjar experterna en bred uppsättning aktuella statistiska data, Nowcast- eller nulägesmodeller för prognostisering av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen och kontinuerligt uppdaterade inflationsmodeller och penningpolitiska modeller.

En viktig del av analysen är också studier om aktuella teman som är relevanta för penningpolitiken. Under 2024 behandlade rapporterna bland annat inflationsprognoser, transmissionen av penningpolitiken, arbetsmarknaden och konsekvenserna av geopolitiska chocker för inflationen och den ekonomiska tillväxten.

På basis av analysen bildar sig Finlands Banks experter en uppfattning om inflationen och den ekonomiska utvecklingen i euroområdet till stöd för beredningen av penningpolitiken.

BOFIT bedriver analys och forskning om den globala ekonomin

Analysen av euroområdet tar också hänsyn till den forskning som Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT) bedriver om den makroekonomiska och finansiella utvecklingen i ekonomier utanför euroområdet. Tyngdpunkten ligger förutom på USA, Kina och Ryssland också på till exempel den internationella handeln och råvarumarknaden.

Viktiga forskningsteman vid BOFIT 2024 var bland annat geoekonomisk splittring, se mer: Are supply chain vulnerabilities increasing in the era of geoeconomic fragmentation? (på engelska). Rysslandsforskningen drog också till sig stor uppmärksamhet internationellt (se t.ex. Where do Russia’s mobilized soldiers come from? Evidence from bank deposits (på engelska)).

Akademisk forskning stöder den penningpolitiska beredningen

Finlands Bank fortsatte 2024 sin ambitiösa forskningsverksamhet, som på många sätt stöder beredningen av penningpolitiken och centralbankens andra policyområden. Forskningen ökar också Finlands Banks inflytande och prestige som samarbetspartner i Finland och internationellt.

År 2024 publicerade Finlands Banks forskare mer än 20 referentgranskade artiklar om teman kring penningpolitiken, finansmarknaden och den internationella ekonomin. Artiklarna behandlade bland annat inflationsprognoser, bankernas stresstest, euroländernas statslåneräntor, företagens produktivitet, sanktionernas inverkan och splittringen inom världsekonomin och världshandeln.

Nya forskningsprojekt och forskningsrön presenterades också för en bredare expertpublik såväl i Finlands Banks egen forskningsserie Discussion Papers,  som t.ex. i VoxEU (på engelska) och SUERF Policy Notes & Briefs (på engelska) kolumnerna. Till behandlade teman hör bland annat den penningpolitiska kommunikationen för att få bukt med den höga inflationen, de långfristiga konsekvenserna av penningpolitiken och regleringen av bankernas kapitalbuffertar.

Nya forskningar har också regelbundet lagts fram vid internationella vetenskapliga konferenser inom området och i Eurosystemets kommittéer, arbetsgrupper och forskningsnätverk.

Finlands Bank anordnar själv årligen vetenskapliga konferenser och temasessioner för sina samarbetspartner, framför allt i samarbete med CEPR (The Centre for Economic Policy Research), SUERF (Société Universitaire Européenne de Recherches Financières, The European Money and Finance Forum 2010–2023) och CEBRA (The Central Bank Research Association).

Enligt sedvanlig praxis behandlades de framväxande ekonomiernas finansiella system under en vetenskaplig workshop som ordnades i samarbete med Strasbourg University och Fordham University.

Prognosen för Finlands ekonomi är en del av prognosen för euroområdet och ett led i beredningen av penningpolitiken

Beredningen av euroområdets penningpolitik och bedömningen av dess effekter förutsätter en oberoende och analytisk översyn av den ekonomiska utvecklingen under åren framöver.

De penningpolitiska åtgärderna får ofta genomslag på inflationen och andra samhällsekonomiska fenomen med viss eftersläpning. Som underlag för penningpolitiken behövs därför en uppfattning om det ekonomiska läget flera månader eller rent av år fram i tiden, där de aktuella besluten börjar inverka.

Eftersom det primära syftet med Finlands Banks prognoser är att ligga till grund för beredningen av och besluten om euroområdets gemensamma penningpolitik, tas Finlands Banks prognos fram som ett led i hela Eurosystemets prognos. Den makroekonomiska prognosen är också nära kopplad till prognosen för de offentliga finanserna och den kortsiktiga inflationsprognosen.

Finlands Bank ger årligen ut fyra prognoser för Finlands ekonomi. Den omfattande makroekonomiska prognosen för Finlands ekonomi som tas fram i samarbete med Eurosystemet publiceras halvårsvis i juni och december. En betydligt snävare interimsprognos publiceras i mars och september.

Prognoserna tas fram med stöd av makroekonomiska statistiska modeller. Finlands Banks konjunkturprognos i december 2024 hade tre huvudbudskap (diagram 6). Det främsta budskapet var att den ekonomiska tillväxten först är svag men kommer att sakta ta fart. Den förhöjda osäkerheten om de ekonomiska utsikterna för världsekonomin och euroområdet kastar dock en skugga över utvecklingen. Inflationen väntades vara fortsatt långsam under åren framöver. Det djupa underskottet i de offentliga finanserna väntades kvarstå och skuldsättningen fortsätta öka. De lättare finansiella förhållandena väntades stödja den ekonomiska återhämtningen.

Finlands Bank roll i den inhemska ekonomisk-politiska debatten 2024

Finlands Bank tillhandahåller aktuell och oberoende analys och expertis för det finländska samhället. Banken deltar i den inhemska ekonomisk-politiska debatten genom direktionsmedlemmarnas anföranden samt olika evenemang, publikationer och yttranden.

Uttalandena baserade sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag.

Chefdirektörens viktigaste uttalanden om den inhemska ekonomiska politiken under 2024 var anförandet (på finska) under seminariet inför regeringens budgetförhandlingar 15.4, ledaren i Euro ja talous-publikationen 11.6, den offentliga utfrågningen i riksdagens ekonomiutskott 26.11 (på finska) samt anförandet (på finska) under presskonferensen med anledning av utgivningen av Euro ja talous-publikationen 17.12.

Huvudteman i Finlands Banks uttalanden om den inhemska ekonomiska politiken 2024 var utvecklingen av kostnadskonkurrenskraften och det aktuella läget på arbetsmarknaden, hållbarheten i de offentliga finanserna och åtgärder för att stärka produktivitetsutvecklingen.

Av Finlands Banks analyser framgår att Finlands kostnadskonkurrenskraft sjönk betydligt efter finanskrisen, stärktes därefter fram till 2017 och har sedan dess varit förhållandevis stabil.

Kostnadskonkurrenskraften har understötts av en måttlig utveckling av priset på arbete snarare än en god produktivitetsutveckling. För en hållbar förbättring av kostnadskonkurrenskraften krävs högre arbetsproduktivitetstillväxt i förhållande till konkurrentländerna.

Läs mer i artikeln ”För en hållbar förbättring av kostnadskonkurrenskraften krävs högre arbetsproduktivitetstillväxt (på finska)” .

Enligt Finlands Banks analys av de offentliga finanserna (på finska) krävs åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna ännu en lång tid framöver för att få den offentliga skuldkvoten att vända nedåt. EU:s nya finanspolitiska regler utgör en god utgångspunkt för detta arbete.

Det råder emellertid stor osäkerhet om genomförandet av den medelfristiga planen enligt Finlands nya finanspolitiska ramverk. Den beräkning av den offentliga sektorns skulddynamik som tagits fram enligt Finlands Banks prognos visar att en ytterligare anpassning av de offentliga finanserna med 4,5 miljarder euro under de följande sju åren skulle vara tillräcklig för att få skuldkvoten att sluta stiga på medellång sikt.

Den svaga ekonomiska tillväxten och produktivitetstillväxten i Finland och Europa debatterades flitigt under 2024. Finlands Bank deltog i diskussionen och betonade i sina uttalanden vikten av humankapital och relaterad forsknings-, utvecklings och innovationsverksamhet samt ett brett utnyttjande av nya innovationer. Som ett led i denna helhet bidrog Finlands Bank till projektet Kasvuriihi (Tillväxtförhandlingar), som tillsatts av statsminister Orpo.

Genomförande och beredning av penningpolitiken 2024

Inga ändringar i antalet Finlands Banks penningpolitiska motparter.

Finlands Banks penningpolitiska motparter är finländska kreditinstitut och nordiska bankers filialer i Finland. Av motparterna krävs att de är finansiellt solida, omfattas av finansiell tillsyn och att de är kassakravspliktiga. Därtill ska de uppfylla Finlands Banks operativa krav på godkända motparter.

Finlands Banks penningpolitiska motparter var oförändrat till antalet 2024. Vid slutet av 2024 hade Finlands Bank sammanlagt 20 motparter. 

De penningpolitiska motparterna ska följa Finlands Banks regler om penningpolitiska transaktioner och säkerheter. Finlands Bank uppdaterade reglerna senast i maj 2024. 

Finlands Banks motparter återbetalade återstoden av sina TLTRO-krediter

Finlands Banks nya penningpolitiska krediter till motparterna minskade 2024 från 3,7 miljarder euro till ca 300 miljoner euro. Beloppet av utestående krediter vid slutet av året var det lägsta sedan juni  2016, den senaste gången då beloppet var under en miljard euro (diagram 8).

Nedgången i beloppet av utestående penningpolitiska krediter under 2024 förklaras av förtida återbetalningar och förfall av de sista riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna (TLTRO). Den sista TLTRO-transaktionen förföll den 18 december 2024.

Bankernas efterfrågan vid de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, de långfristiga refinansieringstransaktionerna med tre månaders löptid och refinansieringstransaktionerna i dollar var 2024 låg både i Finlands Bank och i hela Eurosystemet på grund av de rikliga överloppsreserverna i banksystemet.

I takt med minskningen av de penningpolitiska krediterna krympte också beloppet av pantsatta säkerheter hos Finlands Bank ytterligare. Finlands Banks motparter pantsatte säkerheter hos centralbanken under 2024 till ett sammanlagt värde av 15 miljarder euro i genomsnitt, vilket var ca 40 % mindre än under 2023.

Eftersom beloppet av säkerheter inte minskade i samma proportion som krediterna, ökade motparternas säkerhetsöverskott under året från 46 % till 93 % i genomsnitt. Säkerhetsöverskottet utgör den andel av säkerheter som pantsatts hos Finlands Bank som överstiger beloppet av utestående penningpolitiska krediter.

I likhet med tidigare år ställde Finlands Banks motparter mest lånefordringar och säkerställda obligationer som säkerhet. Deras antal av alla pantsatta säkerheter var 42 % respektive 35 % i genomsnitt under 2024 (diagram 9).  Volymmässigt minskade användningen av säkerställda obligationer som säkerhet betydligt, dvs. med 65 %, medan användningen av lånefordringar var oförändrad. Av säkerhetsslagen ökade endast räntebärande värdepapper utgivna av staten och regionala myndigheter samt företagsobligationer från året förut. 

Till följd av nedgången i utestående refinansieringstransaktioner och värdepappersinnehav inom köpprogrammen sjönk också de kassakravspliktiga institutens inlåning i Finlands Bank under året från  115 miljarder euro till 89 miljarder euro, dvs. med  23 % (diagram 10).

Finlands Banks andel av inlåningen i hela Eurosystemet var alltjämt relativ stabil och utgjorde 3 %.

Motparternas inlåning bestod nästan uteslutande av inlåning över natten, på vilken räntan för Eurosystemets inlåningsfacilitet betalas.

Finlands Banks förvärv av värdepapper inom köpprogrammen upphörde i december

Finlands Bank återinvesterade under 2024 kapitalet från förfallna offentliga värdepapper och företagsobligationer som förvärvas inom ramen för PEPP-programmet under första halvåret och delvis under andra halvåret. APP-innehaven tilläts förfalla i sin helhet.

Innehavet av penningpolitiska värdepapper i Finlands Banks balansräkning (på finska)  minskade från 90 miljarder euro till 82 miljarder euro under 2024. Av detta belopp stod värdepapper som förvärvats inom APP-programmet för 56 miljarder euro, medan värdepapper förvärvade inom PEPP-programmet utgjorde 26 miljarder euro.

Vid slutet av september 2024 motsvarade Finlands Banks innehav av finska statsobligationer 27,4 % (på finska). Som störst var innehavet under första halvåret 2022, då Finlands Banks innehav var 41 % och Europeiska centralbankens 5 %.

Finlands Bank svarar själv för riskerna i innehavet av offentliga värdepapper, medan riskerna i köpprogrammen för den privata sektorn fördelas mellan centralbankerna i Eurosystemet.

Vid slutet av 2024 uppgick värdet av företagsobligationer som förvärvats inom APP-programmet till 13,6 miljarder euro i Finlands Banks balansräkning och värdet av säkerställda obligationer till 9,1 miljarder euro. Inom PEPP-programmet har dessutom en ansenlig mängd företagsobligationer förvärvats.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogram kommer länge att upptas på Finlands Banks och euroländernas övriga centralbankers balansräkningar. Den genomsnittliga löptiden för exempelvis offentliga värdepapper är sju år och dessa värdepapper kommer att redovisas i balansräkningen till ett värde av flera tiotals miljarder euro ännu under slutet av 2020-talet och början av 2030-talet.

Finlands Bank deltog aktivt i Eurosystemets arbete 2024 för att utveckla riskhanteringsramverket för innehavet av företagsobligationer.

Fastän nya tillgångsköp inte längre genomförs, kräver hanteringen av värdepappersportföljen också insatser under följande år, t.ex. i samband med  företagens återköp av obligationer. Dessutom fortsätter Finlands Bank den regelbundna uppföljningen av värdepappersinnehavet.

Det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken sågs över

Styrsystemet för genomförande av penningpolitiken sågs över under 2024. Styrsystemet anpassades till den rådande omvärlden där banksystemets rikliga likviditet (centralbankspengar som affärsbankerna har tillgång till) håller på att minska och normaliseras. Eurosystemets balansräkning och överskottslikviditeten har krympt sedan 2021 på grund av förfall av värdepappersinnehaven och TLTRO-refinansieringstransaktioner.

Översynen av det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken, som aviserades i december 2022, slutfördes i mars 2024.

Resultatet av översynen var att ECB:s inlåningsränta till bankerna också framöver kommer att styra de korta penningmarknadsräntorna men att penningmarknadsräntorna tillåts fluktuera något kring inlåningsräntan. En bred uppsättning olika instrument godtas som säkerhet vid refinansieringstransaktionerna. Det operativa styrsystemet ses över 2026 på basis av erfarenheterna dittills eller vid behov tidigare.

De viktigaste förändringarna i genomförandet av penningpolitiken är följande:

• Räntedifferensen mellan räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och inlåningsräntan reducerades från 0,50 procentenheter till 0,15 procentenheter. Ändringen trädde i kraft i september.
• Utöver de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna som genomförs varje vecka och de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader kompletteras marknadsoperationerna framöver med strukturella kredittransaktioner och strukturella värdepappersköp.

Finlands Banks experter deltog aktivt i planeringen av översynen av det operativa styrsystemet inom Eurosystemets arbetsgrupper och kommittéer.

Läs mer om detta i följande publikationer:

• ECB tillkännager förändringar i det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken
• Vad är det operativa styrsystemet och vad är det till för?
• ECB reviderade processen för genomförande av penningpolitiken (på finska) (Direktionsmedlem Tuomas Välimäkis blogginlägg) 

Integrering av klimatförändringarna i genomförandet av penningpolitiken

Eurosystemet tar hänsyn till  klimatriskerna i genomförandet av penningpolitiken redan sedan oktober 2022 och det i fråga om köpprogrammen. För köpen av penningpolitiska företagsobligationer infördes då ett klimatbetyg som används för att betona företagens klimatprestationer.

Eurosystemets ambition är att successivt minska koldioxidutsläppen från innehaven av penningpolitiska företagsobligationer i enlighet med målen i Paris klimatavtal. ECB räknar ut klimatbetyget (climate score) skilt för varje företag. Det totala värdet fångar upp företagets faktiska koldioxidutsläpp, utsläppsminskningsmålen och kvaliteten på utsläppsrapporteringen.

Det senaste tillägget till utsläppsminskningsmålen i portföljen av penningpolitiska företagsobligationer gjordes 2024, då ECB-rådet i juni beslutade om etappmål för företagsobligationerna inom APP- och PEPP-programmen.

Eurosystemets interna etappmål används för att följa upp hur utfasningen av utsläppen för portföljen av företagsobligationer framskrider. I händelse av avvikelser från målet, överväger ECB från fall till fall korrigerande åtgärder inom ramen för sitt mandat.

Etappmålen för utsläppsminskningen ställs skilt för varje portfölj. ECB ställer inte några utsläppsminskningsmål för enskilda företag.

Som ett led i översynen av det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken inleds under 2025 ett planeringsarbete för integrering av klimathänsyn inte bara i innehav inom köpprogram utan också mer allmänt i genomförandet av penningpolitiken, bland annat i fråga om planeringen av den strukturella portföljen av värdepapper.

Under 2024 fortsatte beredningsarbetet för att också väga in klimatrisker i Eurosystemets ramverk för säkerheter.