Noter till balansräkningen 2025

Tillgångar 

1. Guld och guldfordringar 

Finlands Bank har 1 406 634 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet 

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF). 

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)
 

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands Banks medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark och euro. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark och euro betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost. 

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 4 117,4 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas ytterligare av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF. 

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 5 065,6 miljoner euro. 

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar 

Här redovisas värdepapper, andelar i investeringsfonder och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet 

Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet 

I posten ingår värdepapper i euro utgivna av hemmahörande utanför euroområdet.

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov. 

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 36,7 miljarder euro, varav 0 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likviditetstillförande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen. 

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner 

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning. 

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner 

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna. 

5.4 Strukturella reverserade transaktioner 

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn. 

5.5 Utlåningsfacilitet 

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter. 

5.6 Fordringar relaterade till marginalsäkerheter 

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner. 

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet 

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html (på engelska). 

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften 

I posten ingick den 31 december 2025 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP), programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP).

Portföljen för programmet för tillgångsköp (APP)För programmet för tillgångsköp (på engelska) redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. och PEPP-programmetFör köpprogrammet med anledning av pandemin (på engelska) redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. fortsatte att minska kontrollerat och förutsägbart, eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterade kapitalet från förfallande värdepapper. 

Värdepapper som Finlands Bank förvärvat inom ramen för köpprogrammen redovisas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” i redovisningsprinciperna). Nedan anges den upplupna anskaffningskostnaden för värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärdeMarknadsvärdena är riktgivande och beräknas på basis av marknadsnoteringar. Om inga marknadsnoteringar finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller., som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. I samband med detta genomförs årligen på basis av uppgifterna vid räkenskapsårets slut nedskrivningsprövningar, som godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program. Om sådana indikatorer identifieras, görs en mer ingående analys av huruvida de medför förändringar i värdepapperens förväntade kassaflöde. 

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen, för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet samt för köpen av säkerställda obligationer (PEPP-COV) och företagsobligationer (PEPP-CORP) inom ramen för PEPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna inom Eurosystemet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital. 

På basis av resultaten av nedskrivningsprövningarna redovisade Finlands Bank 2025 inga nedskrivningsförluster på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften. 

I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

7.2 Andra värdepapper 

Posten innehåller värdepapper och fondandelar i euro hemmahörande i euroområdet.

8. Fordringar inom Eurosystemet 

8.1 Andel i ECB 

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Enligt artikel 29 i stadgan för ECBS och ECB fastställs de nationella centralbankernas vikter i fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital enligt respektive medlemsstats andel av EU:s totala befolkning och bruttonationalprodukt. ECB justerar dessa vikter vart femte år och alltid när antalet nationella centralbanker inom EU som bidrar till ECB:s kapital ändras. Den senaste femårsjusteringen gjordes den 1 januari 2024. 

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB. 

Varje nationell centralbanks andel av ECB:s tecknade kapital på totalt 10 825 miljoner euro beräknas med tillämpning av fördelningsnyckeln för kapitalet. De nationella centralbankerna i euroområdet har betalat in alla sina tecknade andelar av ECB:s kapital. Centralbankerna utanför euroområdet har i sin tur betalat in 3,75 % av sin andel av ECB:s tecknade kapital som bidrag till ECB:s driftskostnader. Fördelningsnyckeln för ECB:s kapital, det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet framgår av tabellen nedan.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver 

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Med stöd av artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs bidraget för varje nationell centralbank i förhållande till dess andel av ECB:s tecknade kapital. Från och med den 1 januari 2025 har på fordran dagligen beräknats en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga räntan på Eurosystemets inlåningsfacilitet, frånsett den räntefria guldreserven. Fram till den 1 januari 2025 beräknades räntan på den senaste tillgängliga räntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner, frånsett den räntefria guldreserven. 

Den 31 december 2025 uppgick Finlands Banks fordran motsvarande överföringen av valutareserver till 736,8 miljoner euro. 

8.3 TARGET-fordringar 

I posten ingår Finlands Banks TARGET-saldo gentemot ECB (se ”Fordringar/Skulder inom ECBS/Eurosystemet” i redovisningsprinciperna). Den 31 december 2025 uppgick posten till 11 726,7 miljoner euro (2024: 20 896,8 mn euro). Minskningen i TARGET-fordringarna berodde huvudsakligen på att inlåningen i Finlands Bank minskat. Inlåningen minskade, eftersom förfallen av penningpolitiska värdepapper minskade överskottslikviditeten i Eurosystemet, som affärsbankerna kan låna in i  centralbanken. 

Från och med den 1 januari 2025 har på fordran/skulden dagligen beräknats en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga räntan på Eurosystemets inlåningsfacilitet. Fram till den 1 januari 2025 beräknades räntan på den senaste tillgängliga räntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 

8.4 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet eller skuldposten ”Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” 

I posten ingår den fordran som uppstår när beloppet av Finlands Banks sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Eurosystemet tilldelas ECB 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen. Den återstående andelen på 92 % tilldelas de nationella centralbankerna likaså månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som tilldelats de nationella centralbankerna enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” eller ”Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 6 879,7 miljoner euro (2024: 6 950,7 mn euro). Förändringen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 3,0 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 2,0 % jämfört med 2024. Från och med den 1 januari 2025 har på fordran/skulden dagligen beräknats en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga räntan på Eurosystemets inlåningsfacilitet. Fram till den 1 januari 2025 beräknades räntan på den senaste tillgängliga räntan i Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 

8.5 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”

Den 31 december 2025 uppgick posten till 111,4 miljoner euro. Posten består av tre komponenter: 1) saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka. 

Vid räkenskapsperiodens slut hade Finlands Bank inga fordringar relaterade till korrespondentkonton. 

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en fordran på 111,4 miljoner euro på ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen). 

För 2025 beslutade ECB-rådet på grundval av det totala resultatet för räkenskapsåret att varken fördela intäkterna från eurosedlar i omlopp eller intäkterna från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, APP- och PEPP-programmen (se 7 ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” i redovisningsprinciperna). Här upptogs således inga fordringar i anslutning till den interimistiska vinstutdelningen vid utgången av 2025. 

9. Övriga tillgångar 

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar.

Skulder 

1. Utelöpande sedlar 

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel. 

År 2025 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 2,0 %. Vid slutet av 2025 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 27 062,4 miljoner euro (vid slutet av 2024: 26 541,2 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2025 med 3,0 % till 20 182,7 miljoner euro (2024: 19 590,5 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 6 879,7 miljoner euro (2024: 6 950,7 mn euro), har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav) 

Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. I skuldposten 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” redovisas dessutom separat medel för kreditinstitut som inte kan avyttras fritt och konton för kreditinstitut som är undantagna från kassakrav. Med stöd av ECB-rådets beslut den 27 juli 2023 har räntan på kassakravsinlåningen varit 0 % från och med den 20 september 2023. 

2.2 Inlåningsfacilitet 

Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta. 

2.3 Inlåning med fast löptid 

Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner. 

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner 

Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer. 

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter 

Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet. 

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet 

Den 31 december 2025 hade Finlands Bank övriga skulder i euro till finansinstitut i euroområdet för sammanlagt 5,1 miljoner euro, som bestod av säkerheter relaterade till valutaswappar. 

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet 

I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn, 4 500,0 miljoner euro, och till andra än kassakravspliktiga finansinstitut, 281,5 miljoner euro. 

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet 

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker och finansinstitut utanför euroområdet, 3 083,7 miljoner euro. 

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet 

Den 31 december 2025 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet. 

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet 

Den 31 december 2025 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet. 

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF 

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post på tillgångssidan i balansräkningen). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2025 större än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 3 500,0 miljoner SDR. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2025, 4 079,5 miljoner euro. 

9. Skulder inom Eurosystemet 

Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen. 

10. Övriga skulder 

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet och ränteskulder för repor. Under övriga skulder upptas bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar.

11. Värderegleringskonton 

Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

12. Avsättningar

12.1 Riskavsättningar 

Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Riskavsättningarna uppgick vid slutet av 2025 till 2 842,7 miljoner euro. Dessa avsättningar består av avsättning för realvärde samt avsättning för kurs- och prisrisker. 

12.2 Övriga avsättningar 

I posten ”Övriga avsättningar” ingår Finlands Banks pensionsavsättning som gjorts för täckning av bankens pensionsåtagande. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 576,5 miljoner euro, och det är täckt till 105,2 %, vilket motsvarar 606,4 miljoner euro. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens vinst, 4,8 miljoner euro. Vid slutet av 2025 hade fastigheter till ett värde av 6,2 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen, 598,7 miljoner euro, utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar. 

13. Kapital och reserver 

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

14. Årets resultat 

Resultatet för räkenskapsåret 2025 blev 0,00 euro. 

Åtaganden utanför balansräkningen

Den 31 december 2025 hänförde sig 5,1 miljoner euro av FX-swapparnas marknadsvärde till säkring av valutakursrisken. 

I enlighet med ECB-rådets beslut har Finlands Bank ställt värdepapper som innehas i penningpolitiska syften till förfogande för utlåning. Dessutom ställer Finlands Bank till förfogande för utlåning också värdepapper som ingår i bankens investeringsportfölj. Värdepapperslånetransaktioner redovisas enligt typ av säkerhet 1) på konton utanför balansräkningen, om säkerheten ställs i form av värdepapper eller 2) i balansräkningen, om säkerheten ställs i form av kontanter som inte återinvesterats vid räkenskapsperiodens slut (se 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och 5 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” i noterna till balansräkningen”). Den 31 december 2025 uppgick det utestående beloppet av värdepapperslånetransaktioner till 13,4 miljoner euro (30,7 mn euro 31.12.2024).