Geopolitiska och handelspolitiska spänningar försämrade alltjämt de globala utsikterna 2025
Rysslands fortsatta olagliga anfallskrig i Ukraina orsakade 2025 betydande ekonomisk och politisk osäkerhet särskilt i euroområdet men också runtom i världen. Spänningarna i Mellanöstern lindrades i slutet av året, men var fortsatt höga.
Samhällsekonomierna och företagen kunde dock delvis anpassa sig till de förändrade omständigheterna. Energipriserna fortsatte att sjunka. Den fulla effekten av tullhöjningarna syntes ännu inte 2025, eftersom företagen justerar sina priser och försörjningskedjor gradvis.
Den handelspolitiska osäkerheten avtog delvis bland annat efter att EU och USA ingått ett handelsavtal. De europeiska företagens ställning försvagades dock dels av att den kraftigt subventionerade kinesiska industriproduktionen i allt högre grad sökte sig till utländska marknader, dels av Kinas åtgärder för att begränsa tillgången på sällsynta jordartsmetaller.
Euroområdets penningpolitik lättade 2025
Under 2025 saktade inflationen i euroområdet in till i genomsnitt 2,1 %, vilket gjorde det möjligt att sänka styrräntorna. Ekonomin växte något, även om tillväxten var långsammare än väntat.
Centralbankernas räntesänkningar fortsatte i stort
Förändringarna i centralbankernas styrräntor fortsatte att få genomslag på ekonomin 2025. I takt med att inflationstrycket lättade sänkte flera centralbanker sina styrräntor mot mer neutrala nivåer.
Den sjunkande inflationen i euroområdet stöddes särskilt av fallande energipriser. Det var möjligt att dra ned på restriktiviteten i penningpolitiken eftersom inflationsutsikterna låg kvar kring 2 %. Också löneökningstakten avtog, även om tjänsteinflationen var fortsatt hög fram till årets slut.
Den underliggande inflationen rensad för energi- och livsmedelspriser var 2025 snabbare än den totala inflationen i euroområdet framför allt på grund av den snabba ökningen av tjänstepriserna. Årsinflationen låg på 2,1 % och den underliggande inflationen på 2,4 %.
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet stod emot tullturbulensen bättre än väntat
Den ekonomiska tillväxten i euroområdet stod emot tullhöjningarna 2025 bättre än väntat, men var fortfarande långsam. Industriproduktionen visade tecken på ett uppsving medan tjänstesektorn förblev den främsta drivkraften bakom tillväxten.
Sysselsättningstillväxten i euroområdet bromsade in tydligt, men arbetslösheten förblev ändå låg. Geopolitiska spänningar, tullhöjningar, bristande konkurrenskraft i euroområdet i förening med den svaga globala ekonomiska utvecklingen, särskilt i Kina, försämrade exportutsikterna.
Finansmarknaden i euroområdet återhämtade sig 2025
På finansmarknaden i euroområdet gick utvecklingen 2025 mot brantare räntekurvor, dvs. de långfristiga räntorna på statsobligationer steg snabbare än de korta, och aktiemarknaden hade överlag ett starkt år. Euron stärktes mot dollarn och guldpriset nådde ett nytt rekord.
Räntedifferensen för euroländernas statsobligationer mot Tyskland minskade
Europeiska centralbanken (ECB) fortsatte att sänka räntorna under första halvåret 2025 och sänkte sin viktigaste styrränta, inlåningsräntan, fyra gånger, med sammanlagt 1,0 procentenhet. De korta marknadsräntorna sjönk i takt med styrräntan.
De långa räntorna, såsom euroländernas statsobligationsräntor, steg däremot under årets lopp då tillväxtutsikterna förbättrades något, inflationen stabiliserade sig och skuldsättningen ökade. Således blev räntekurvorna brantare än tidigare. Till exempel steg Tysklands 10-åriga statsobligationsränta en halv procentenhet under året och var vid slutet av året nästan 2,9 %, mot 2,4 % vid slutet av 2024.
Räntedifferensen mellan andra euroländer och Tyskland krympte 2025. Räntenivån i Tyskland steg därmed proportionellt sett mer än i andra länder. Till detta bidrog framför allt Tysklands politiska beslut att öka landets skuldsättning bland annat för att kunna göra försvarsinvesteringar.
Frankrikes räntedifferens mot Tyskland låg kvar på en högre nivå under hela året, ca 0,7 procentenheter. I vissa länder, såsom Italien, Spanien och Grekland, var ökningen av den tioåriga statsobligationsräntan under året mindre än i de övriga euroländerna. Därmed minskade deras räntedifferens mot Tyskland.
Räntedifferensen för Finlands tioåriga statsobligation mot Tyskland minskade också under 2025 och var ca 0,3 procentenheter vid slutet av året. Ett år tidigare var denna räntedifferens ca 0,4 procentenheter.
På penningmarknaden sjönk till exempel 12 månaders Euribor med 0,2 procentenheter under året och slutade vid årets slut på 2,24 %.
På repomarknaden fortsatte den utveckling som började redan 2024 där räntenivån steg i förhållande till Europeiska centralbankens (ECB) inlåningsränta, och vissa reporäntor steg till och med över inlåningsräntan. Detta berodde bland annat på att efterfrågan på likviditet ökade på penningmarknaden medan utbudet av statsobligationer på både primär- och sekundärmarknaden var större än under tidigare år.
Europa slog USA på aktiemarknaden
På aktiemarknaden var 2025 ett bra år både i USA och i Europa. Tyngdpunkten i de stigande amerikanska aktieindexen låg, liksom året innan, på aktier inom teknik- och AI‑sektorn. S&P 500 indexet steg 16 % på årsnivå.
I euroområdet var aktieindexutvecklingen starkare än i USA och Euro Stoxx-indexet steg 21 % på årsnivå. OMX Helsinki-indexet på Helsingforsbörsen steg med 30 % under året.
Under året stärktes eurons kurs mot dollarn med 13 % och kursen steg från 1,04 till 1,17.
Guldpriset steg med hela 65 % under året. Priset nådde en ny toppnotering vid slutet av december 2025, då priset på guld var 3 800 euro per gulduns.
Finlands ekonomi stod och stampade 2025
Den ekonomiska tillväxten i Finland var nästan obefintlig 2025. Inflationsavmattningen och räntesänkningarna stärkte hushållens köpkraft, men på grund av osäkerheten på arbetsmarknaden och kring framtidsutsikterna var den privata konsumtionen och investeringarna fortsatt dämpade.
Exporttillväxten stödde ekonomin, men underskottet i de offentliga finanserna och skuldsättningen blev allt djupare.
Den privata konsumtionen ökade inte
Under 2025 ökade Finlands bruttonationalprodukt (BNP) med bara 0,2 % från året innan. Även om den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna bidrog till att stödja investeringar och konsumtion, lät en klar vändning till det bättre ännu vänta på sig.
Hushållens köpkraft förstärktes i takt med att inflationen bromsade in och lönerna steg samtidigt som de lägre räntorna minskade räntebördan för skuldsatta hushåll. På grund av det svaga förtroendet och den ogynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen låg hushållens sparande dock fortfarande kvar på en hög nivå och den privata konsumtionen ökade inte.
Trångmålet inom bostadsbyggandet fortsatte 2025
Utvecklingen av de privata investeringarna i Finland var fortfarande ogynnsam. Framför allt bostadsbyggandet kämpade med allvarliga svårigheter. Bostadsbyggandet ökade inte 2025. Bostadshandeln var ovanligt dämpad och det fanns många nya osålda bostäder på marknaden.
Antalet bygglovsansökningar och påbörjade bostadsprojekt låg kvar på en låg nivå under hela året.
Finlands exportmarknad återhämtade sig
Tillväxten på Finlands exportmarknad fortsatte trots de försämrade tillväxtutsikterna i den globala ekonomin. Exporttillväxten återhämtade sig till drygt 3 % från året förut till följd av den ökade varuexporten. Eftersom också importen ökade med cirka 1,5 %, var tillväxtbidraget från nettoexporten dock något svagare än 2024.
Utvecklingen av Finlands offentliga finanser var fortsatt svag under 2025. Den offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP var 3,7 % och den offentliga skulden (EDP) steg över 88 %.
Finlands finansiella system var fortsatt stabilt 2025
Räntorna på nya lån stabiliserade sig under 2025, men finländska hushåll och företag var återhållsamma både med att ta lån och att investera. Detta minskade finländarnas skuldsättning i förhållande till inkomsterna.
Det finansiella systemets funktionsförmåga och banktjänsternas tillgänglighet var fortsatt goda trots spänningarna i världspolitiken och de återkommande nätverksstörningarna.
Räntorna på nya lån stabiliserade sig
De finländska hushållen föredrar korta marknadsräntor som referensräntor för sina banklån. Därför avspeglas förändringar i de penningpolitiska styrräntorna och marknadsräntorna snabbt i räntorna på nya och gamla banklån i Finland.
Genomsnittsräntorna på nya banklån sjönk ännu under början av 2025 i takt med marknadsräntorna, men steg något mot slutet av året.
Hushållen och företagen var obenägna att ta lån
Trots de lägre låneräntorna för några år sedan var hushåll och företag fortfarande försiktiga med att göra stora investeringar och ta lån.
De finländska hushållens höga skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna minskade ytterligare när upplåningen var svag och inkomstökningen måttlig.
Banktjänsternas tillgänglighet var fortsatt god
Det spända geopolitiska läget återspeglades inte lika tydligt i de finansiella tjänsterna 2025 som året innan.
Överbelastningsangrepp är numera vardag för den finansiella sektorn, men 2025 var angreppens genomslagskraft och omfattning mildare än året innan. Under året förekom inga angrepp som hade betydande och långsiktiga konsekvenser för banktjänsterna.
Finlands internationella informationsnät utsattes för upprepade störningar också under 2025. Skadorna var återigen främst ekonomiska och påverkade inte tillgången till banktjänster på något betydande sätt. Teleoperatörernas förmåga att styra om datatrafiken var fortsatt god.
