Finlands Banks verksamhetsberättelse 2025
Finansiell stabilitet och Finlands Banks statistik 2025
Finlands Bank stärker det finansiella systemets risktålighet. Banken strävar efter att identifiera risker och sårbarheter som hotar stabiliteten och att lindra dem. År 2025 utvecklade Finlands Bank statistikföringen tillsammans med Europeiska centralbanken. Dessutom förbättrade Finlands Bank användbarheten av sin egen statistik, vilket bl.a. stärkte dataunderlaget för sammanställningen av statistik om fonder och jordbruk samt hanteringen av de finansiella riskerna förenade med klimatförändringarna.
- Riskerna för den finansiella stabiliteten, såsom den internationella kraftpolitiken och svårigheterna på bostadsmarknaden, accentuerades under 2025. Finlands Bank bemötte utmaningarna genom att utveckla makrotillsynspolitiken och meddela rekommendationer för hantering av riskerna.
- Finlands Bank deltog aktivt i europeiska makrotillsyns- och bankregleringsprojekt, utvärderade det finansiella systemets motståndskraft mot risker och presenterade metoder för att stärka den finansiella stabiliteten, såsom att hålla kvar den stränga regleringen av bostadsutlåningen.
- Finlands Bank tog fram nya tekniska lösningar, såsom ett molnbaserat analyssystem och en tjänst för öppna data för att förbättra övervakningen av den finansiella stabiliteten och främja finansieringen av miljövänliga investeringar.
Den internationella kraftpolitiken och en trög bostadsmarknad tyngde den finansiella stabiliteten också 2025
Finlands Bank offentliggjorde i maj 2025 sin årliga omfattande bedömning om läget i och utsikterna för stabiliteten i det finansiella systemet i Finland, den s.k. stabilitetsrapporten (på finska), samt sitt förslag till åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten.
Enligt bedömningen utgör den internationella kraftpolitiken det största hotet för den finansiella stabiliteten på kort sikt, den utdragna lågkonjunkturen på bostads- och fastighetsmarknaden på medellång sikt och sönderfallet av den internationella regelbaserade ordningen på lång sikt (tabell 6).
| Sammanfattning av bedömningen av den finansiella stabiliteten i Finland | ||
|---|---|---|
| Risker på kort sikt | Risker på medellång sikt | Risker på lång sikt |
| Omvärldsrisker för det finansiella systemet | ||
| Aggressiv global kraftpolitik ökar risken för likviditetskriser och operativa störningar på finansmarknaden. | En avmattning i ekonomin skulle förlänga recessionen på fastighetsmarknaden och försvaga hushållens, företagens och investerarnas skuldbetalningsförmåga. | Urholkning av det regelbaserade internationella systemet skulle medföra ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten, framför allt om uppslutningen kring det gemensamma målet att dämpa riskerna försvagas. |
De geopolitiska omvälvningarna hade liten inverkan på den finansiella stabiliteten i Finland 2025
En sådan aggressiv utrikes- och handelspolitik som stormakterna utövade 2025 kan hota den finansiella stabiliteten t.ex. genom att bromsa upp utrikeshandeln och den ekonomiska tillväxten, rubba den internationella finansmarknaden, minska investerarnas förtroende för randstater som Finland eller förvärra hybridhoten gentemot Finland.
Finlands geografiska läge och hybridpåverkan mot Finland kan i värsta fall försämra investerarnas förtroende för Finland som placerings- och investeringsobjekt och försvåra finska statens och de finländska bankernas och företagens upplåning på den internationella finansmarknaden.
Enligt en analys (på finska) som tagits fram av Finlands Banks experter ökade utbrottet av kriget i Ukraina i februari 2022 tillfälligt Finlands s.k. landrisk, som beräknas utgående från riskpremierna på finska statens obligationer. Efter det har landrisken emellertid varit liten, och kabel- och rörbrotten inom Finlands territorialvatten har inte haft någon större inverkan på landrisken (diagram 13).
Finlands Bank innehade 2025 ordförandeskapet för Europeiska systemrisknämndens (ESRB European Systemic Risk Board) arbetsgrupp. I arbetsgruppens rapport beskrivs de globala ekonomiska och finansiella systemens nära kopplingar till Förenta staterna inte bara via handeln utan också via finansiering, investering och finansiell infrastruktur. Därför kan en försvagning av den amerikanska ekonomin eller en urholkning av dollarns internationella roll öka stabilitetsriskerna på den internationella finansmarknaden.
Finlands Bank har sedan 2023 delat ordförandeskapet med Europeiska centralbanken (ECB) också i ESRB:s analysgrupp (ATC, Analysis Working Group) och i Europeiska centralbankssystemets arbetsgrupp för makrotillsynsanalys (Macroprudential Analysis Working Group).
Bostadsmarknaden i Finland har ännu inte nått en stabil grund
Finlands Bank analyserar i sina publikationer regelbundet de finansiella stabilitetsriskerna i anslutning till bostads- och fastighetsinvesteringsmarknaden i Finland (på finska), eftersom de i värsta fall kan orsaka och fördjupa eventuella bank- och finanskriser om de realiseras.
Den snabba uppgången i räntorna 2023 slog exceptionellt hårt mot den finländska bostadsmarknaden och ekonomin. Bostadspriserna och bostadsbyggandet har återhämtat sig långsamt efter krisen. Återhämtningen pågick ännu 2025, även om handeln med gamla bostäder ökade tydligt (diagram 14).
I sin stabilitetsrapport bedömde Finlands Bank att en långsammare återhämtning i ekonomin och på arbetsmarknaden än prognostiserat skulle kunna belasta bolåntagarnas lånebetalningsförmåga och drabba framför allt fastighets- och byggbranschen samt de öppna fastighetsinvesteringsfonderna.
Av dessa öppna fastighetsinvesteringsfonder var många på grund av likviditetsproblem tvungna att begränsa investerarnas inlösen av fondandelar ännu 2025.
Finlands Bank bedömde riskerna i den finansiella stabiliteten till följd av klimatförändringarna och artificiell intelligens
Finlands Bank analyserar också sådana globala nya eller växande förändringskrafter vilkas konsekvenser för ekonomierna och de finansiella systemen sannolikt kommer att öka med tiden.
I anslutning till klimatförändringarna analyserade Finlands Bank bl.a. med vilka offentliga åtgärder man bäst kan främja investeringar i utsläppssnål teknik (på finska).
Finlands Bank arrangerade 2025 med sina samarbetspartner två internationella seminarier om utnyttjandet av artificiell intelligens. Ett av temana för seminariet i juni var användningen av artificiell intelligens vid identifieringen av risker som hotar den finansiella stabiliteten (på engelska) och för seminariet i november de konkreta konsekvenserna av artificiell intelligens för den finansiella sektorn och finanstillsynen.
Finlands Bank deltog i innovations- och programutvecklingsevenemanget Junction Hackathon (på engelska) i Helsingfors i november 2025. Finlands Bank förberedde tillsammans med Finansinspektionen för tävlingsdeltagarna en uppgift, där lagen med hjälp av artificiell intelligens skulle identifiera överlappningar och motstridigheter i den finansiella regleringen.
I februari 2025 genomförde Finlands Bank en enkät för företagen inom finansbranschen om kvantteknologins utsikter, fördelar och risker. De största möjligheterna med kvantberäkning är enligt respondenterna en bättre riskhantering och ökad informationssäkerhet samt utveckling av investeringsverksamheten.
Risktoleransen i det finansiella systemet i Finland fortsatt stark 2025
Risktoleransen i det finansiella systemet i Finland var fortsatt stark 2025. Både bankerna och olika kundgrupper hade goda förutsättningar att hantera plötsliga vändningar i ekonomin.
Finlands Bank deltog aktivt i beredningen av makrotillsynspolitiken och understödde Finansinspektionens direktions beslut om användningen av makrotillsynsverktyg.
Finlands Bank bedömde det finansiella systemets risktolerans och presenterade metoder för att stärka den finansiella stabiliteten
På basis av bedömningar gjorda av Finlands Bank och övriga myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten 2025 har de finländska bankerna (på finska) och deras viktiga kundgrupper, såsom hushållen (på finska), företagen (på finska) och fastighetsinvesterarna i regel goda förutsättningar att hantera även allvarligare chocker inom ekonomin och det finansiella systemet.
År 2025 lade Finlands Bank fram förslag för att stärka den finansiella stabiliteten. Banken presenterade i sin stabilitetsrapport att de finländska myndigheterna och den finansiella sektorn bör stärka den finansiella stabiliteten ytterligare genom att
- förbereda sig på allt mer svårförutsebara politiska, ekonomiska och även finansiella hot
- säkerställa en tillräckligt sträng reglering av bankernas kapitaltäckning samt beviljandet av bostads- och bostadsbolagslån och bidra till en flexiblare användning av makrotillsynsverktyg
- stödja europeiska åtgärder i syfte att förenkla och harmonisera det finansiella regelverket och förbättra kanaliseringen av finansiering till europeiska företag (tabell 7).
| Policyrekommendationer för att stärka den finansiella stabiliteten | ||
|---|---|---|
| Den finansiella sektorn och myndigheterna måste fortsätta att skapa beredskap för operativa störningar och finanskriser | Makrotillsynspolitiken måste upprätthålla de finansiella aktörernas motståndskraft mot kriser | EU måste harmonisera och diversifiera det finansiella systemet i Europa |
| Den finansiella sektorn och myndigheterna måste ha beredskap att hantera svårförutsebara komplexa hot mot ekonomin, den finansiella stabiliteten och säkerheten. | Bankerna behöver tillräckliga kapitalbuffertar som motvikt till sina sårbarheter. Kraven för bostads- och bostadsbolagslån får inte försvagas. | Finland måste aktivt främja spar- och investeringsunionen för att öka konkurrensen, investeringarna och tillväxten och för att öka harmoniseringen inom det europeiska finansiella systemet. |
| Konsolidering av Finlands offentliga finanser är nödvändig också för att säkerställa den finansiella stabiliteten. | Makrotillsynspolitikens reaktionsförmåga bör förbättras genom att tillåta en flexiblare användning av det kontracykliska buffertkravet. | De globala och finländska finansiella regelverken bör utvärderas och förenklas, men frågan om avreglering bör hanteras med varsamhet. |
Finlands Bank deltog i beredningen av makrotillsynspolitiken
Med makrotillsynspolitik avses åtgärder vars syfte är att förebygga finanskriser och stärka bl.a. bankernas och bostadsmarknadens motståndskraft mot kriser. I Finland fattas besluten om makrotillsynsåtgärder av Finansinspektionens direktion, vars ordförande 2025 var vice ordföranden för Finlands Bank Marja Nykänen.
Till underlag för makrotillsynsbesluten tar experter vid Finlands Bank och Finansinspektionen fram analysrapporter (på finska), av vilka en del publiceras. Finlands Bank avger också varje kvartal ett officiellt yttrande (på finska) om Finansinspektionens direktörs förslag till direktionens beslut.
Finansinspektionens direktion beslutade att hålla sina tidigare fastställda makrotillsynskrav i huvudsak oförändrade under 2025. Finlands Bank omfattade i sina yttranden Finansinspektionens direktörs beslutsförslag.
Finlands Bank bedömde förenklingen av bankregleringen och flaskhalsarna i finansieringen 2025
Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn var medlem i en högnivågrupp tillsatt av ECB-rådet som beredde förslag till förenkling av bankregelverket för EU-kommissionen (på engelska).
Syftet med förslagen är bl.a. att skapa klarhet i bankernas kapitalkrav, minska skillnaderna mellan olika länder i regleringen och tillsynen av bankerna, rensa överlappningar i bankernas rapporteringskrav och förenkla regleringen av små banker.
Finlands Bank förhöll sig negativt till regeringens avsikter att lätta på lagstiftningen om bostadsutlåning
Finlands Bank deltar i beredningen av den inhemska finansiella lagstiftningen genom att delta i arbetsgrupper och avge utlåtanden. Finlands Bank förhöll sig bl.a. i sitt yttrande kritiskt till regeringens avsikter att lätta på vissa krav beträffande de maximala löptiderna och beloppen för bostads- och bostadsbolagslån (på finska).
Finlands Bank dryftade flaskhalsarna i företagens finansiering
Finlands Bank var representerad i finansministeriets arbetsgrupp med uppdraget att upprätta en tillväxtstrategi för finansbranschen. Arbetsgruppen analyserade flaskhalsar i de finländska företagens tillgång till finansiering och metoder för att minska dem.
Arbetsgruppen ansåg bl.a. att det i Finland inte finns ett tillräckligt utbud av finansiering i form av eget kapital för snabbväxande företag som söker sig ut på den internationella marknaden. Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn våren 2025 att genomföra flera av arbetsgruppens rekommendationer.
Finlands Banks data- och teknologiprojekt fick erkännande 2025 som ett viktig initiativ som främjar den finansiella stabiliteten
Finlands Bank tog ett betydande steg i utnyttjandet av data och teknologi vid uppföljningen och tillsynen av den finansiella stabiliteten. Finlands Bank utvecklade i samarbete med Finansinspektionen 2024–2025 ett innovativt, molnbaserat analyssystem för hantering av uppgifter i realtid i det positiva kreditupplysningsregistret.
Centralbankernas informationstjänst Central Banking (på engelska) belönade i mars 2025 systemet som ett viktigt initiativ som främjar den finansiella stabiliteten. I motiveringarna prisade Central Banking den modiga visionen och det avancerade tekniska utförandet.
Det positiva kreditupplysningsregistret innehåller uppgifter om privatpersoners krediter och garantier i realtid. Utöver kreditupplysningar innehåller registret också uppgifter om låntagarnas löner, pensioner och förmåner samt inkomstuppgifter som utretts för beslut om kredit. Uppgifterna överförs till Finlands Bank i en form där låne- och låntagarspecifika uppgifter inte kan kombineras med en viss person.
Analyssystemet underlättar analysen av uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret och ökar därigenom förståelsen av riskerna med hushållens skuldsättning. Det stöder beredningen av åtgärder som tryggar stabiliteten. Dessutom stöder data som systemet genererar utgivningen av statistik för allmänheten.
Användningsbehoven för data och dess möjligheter beskrivs mer ingående i riksdagens bankfullmäktiges berättelse (2024). Data i det positiva kreditupplysningsregistret utnyttjades vid Finlands Bank första gången i stabilitetsrapporten våren 2025 i Johanna Honkanens och Hanna Putkuris artikel ”Bolåntagarna har hanterat ränterisken i sina lån” (på finska), där hushållens förmåga att klara av de ökade ränteutgifterna analyserades med hjälp av uppgifterna i registret.
Finlands Bank deltog aktivt i reformen av myndighetsrapporteringen för bankerna i euroområdet 2025
Finlands Bank medverkade under 2025 aktivt i Integrated Reporting Framework (IReF)-projektet, som ECB-rådet lanserade i december 2021.
Projektet går ut på att harmonisera statistikinsamlingen från bankerna i euroområdet och därigenom minska rapporteringskostnaderna framför allt för banker med gränsöverskridande verksamhet. Dessutom samordnas statistikrapporteringen med tillsynsrapporteringen.
IReF-förordningen ersätter flera av ECB:s nuvarande statistikförordningar, och Finlands Banks RATI-, Luoti- och TIHA-datainsamlingar upphör efter parallellrapporteringsfasen.
På grund av det förändrade geopolitiska läget 2025 har Finlands Bank varit tvungen att ompröva valet av implementeringsplattform för IReF-systemet och söka ett europeiskt alternativ. Det har fördröjt projektet. Omprövningen har ännu inte slutförts och det återstår att se när projektet kan inledas.
Den första fasen av IReF är planlagd till december 2029 och gäller då framför allt uppbyggnaden av de funktioner som ersätter de nuvarande BSI- MIR- och AnaCredit-förordningarna samt de delar av SHS-förordningens sektorspecifika uppgifter som gäller banker.
Finlands Bank lade om sammanställningen av fondstatistiken i enlighet med ECB:s statistikförordning 2025
Finlands Bank inledde 2025 ett projekt för att justera sina statistik- och datainsamlingssystem i enlighet med ECB:s reviderade förordning om statistik över investeringsfonder (ECB/2024/17). I och med ändringarna har Finlands Bank beredskap att ta emot uppgifter av investeringsfonderna enligt den nya förordningen, vars rapportering började i januari 2026.
Den viktigaste ändringen i förordningen är att den tidigare huvudsakligen kvartalsvisa rapporteringen ändras till rapportering månadsvis, vilket har krävt omfattande omläggningsarbeten för de flesta medlemsstaterna. I Finland har uppgifterna samlats in månadsvis redan från 2008.
För en del av de alternativa fonderna tillät förordningen emellertid samtidigt datasamling kvartalsvis och förlängning av rapporteringsschemat, vilket Finlands Bank inför från början av 2026.
De alternativa fonderna har tagit emot ändringarna med glädje. De nya innehållsmässiga rapporteringskraven ger mer detaljerad statistik och förbättrar möjligheterna att analysera fondstatistiken. Ett mer detaljerat material underlättar också jämförelsen och kombinationen av olika statistiska data.
I och med reformen tar Finlands Bank också fram fondspecifika uppgifter för Europeiska centralbankssystemets interna bruk. Nya uppgifter rapporteras bl.a. om fondinvesteringarnas geografiska fördelning och om fondernas uppfyllelse av ESG-kraven (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning).
Även indelningen av fonderna preciseras, vilket förbättrar användningsmöjligheterna för uppgifterna. Dessutom möjliggör uppgifterna om avkastning, utdelning och avgifter som samlas in som nya krav en bättre kvalitet på betalningsbalansstatistiken, när datainnehållet i Europeiska centralbankssystemets (ECBS) centrala värdepappersregister (CSDB, Centralised Securities Database) utökas med de rapporterade uppgifterna.
Finlands Bank utvecklade de öppna gränssnittens funktioner och tillgänglighet 2025
Tjänsten Öppna data är en gemensam samling programmeringsgränssnitt (API) som tillhandahålls av Finlands Bank och Finansinspektionen. Ett av de gränssnitt som erbjuds är ett tidsseriegränssnitt med de tidsserier som utnyttjas i Finlands Banks statistikpublikationer.
År 2025 lade Finlands Bank på sin webbplats ut en sida med fokus på öppna data där banken tillhandahåller en interaktiv rapport som presenterar tidsseriegränssnittet. Rapporten visar de data som kan tas fram via gränssnittet och dess uppbyggnad och datainnehåll.
Rapporten utnyttjar gränssnittet och rapportens datainnehåll motsvarar alltid datainnehållet i gränssnittet. Tack vare den interaktiva funktionen kan användaren enkelt hämta sådant innehåll som endast är relevant för användaren själv. Rapportens exempel visar hur gränssnittssökningar kan göras och sänker på detta sätt tröskeln för utnyttjande av Finlands Banks gränssnittsdata.
Finlands Bank började publicera mer ingående information om jordbrukslån 2025
Förändringarna i gårdsbruksenheternas omvärld uppmuntrade Finlands Bank att utveckla bättre analysverktyg och publicera mer omfattande data om jordbrukslån.
Det är nu möjligt att noggrannare följa upp jordbrukslån beviljade av banker med verksamhet i Finland tack vare den dashboard över jordbrukslån som lades ut på Finlands Banks webbplats 2025.
Antalet gårdsbruksenheter har minskat redan en längre tid, men samtidigt har allt flera jordbruk omvandlats till aktiebolag. Ändringarna i bolagsformen återspeglas också i bankstatistiken: utlåningen till privata lantbruksföretagare har minskat och utlåningen till jordbruk i bolagsform har ökat. Trots det var också den årliga förändringen i utlåningen till jordbruk i bolagsform negativ 2025 efter en lång period av kontinuerlig tillväxt.
Jordbruket har de senaste åren prövats av t.ex. coronapandemin samt den snabba uppgången i räntor och övriga kostnader.
Mängden problemkrediter inom jordbruket är stor. De oreglerade lånen inom jordbruket ökade kraftigt under 2020. Ett lån betraktas som oreglerat när det har förfallit för mer än 90 dagar sedan eller det finns anledning att anta att gäldenären inte kommer att fullgöra sin betalning. Under 2025 minskade de oreglerade lånen inom jordbruket, men mängden var fortfarande stor i förhållande till utlåningen.
Finlands Bank deltog i utvecklingen av klimatstatistiken 2025
ECBS:s expertgrupp fortsatte 2025 sitt arbete med att utveckla indikatorer för fysiska risker och omställningsrisker inom den finansiella sektorn kopplade till klimatförändringarna. ECB publicerade ett pressmeddelande om ämnet i november Climate Change Indicators: November 2025 (på engelska).
Finlands Bank deltog i ECB:s workshop som behandlade förlusten av biologisk mångfald och dess konsekvenser för prisstabiliteten. De finländska bankerna är bättre förberedda på policyåtgärder som syftar till att styra marknaden mot nettonollutsläpp än de övriga bankerna i euroområdet (på finska).
Finland deltog också under ledning av miljöministeriet i expertnätverket för klimatfinansiering som utarbetar en strategi för klimatfinansiering och utvecklar konkreta verktyg för bedömning av klimatkonsekvenserna av projekt.
Finlands Bank fortsatte 2025 arbetet som ordförande för hållbarhetsrapporteringsgruppen som sorterar under Europeiska centralbankssystemets och europeiska statistiksystemets gemensamma kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (Committee on Monetary, Financial and Balance of Payments Statistics) tillsammans med centralbanken i Spanien.
Företagens hållbarhetsrapportering började tillämpas 2024. Utgående från företagsrapporteringen definierade arbetsgruppen centrala indikatorer och förberedde insamlingen av dem. I februari 2025 förändrades situationen genom EU-kommissionens Omnibus I-förslag, vars syfte är att förenkla hållbarhetsregleringen och därigenom underlätta företagens administrativa börda.
Efter Omnibus I-förslaget inriktades en betydande del av arbetsgruppens arbete på att utvärdera och följa upp konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i rapporteringen.
Statistikenheten vid Finlands Bank analyserade med utgångspunkt i gäldenärernas koldioxidutsläpp prissättningen av omställningsrisker kopplade till klimatförändringarna i företagens banklån. Finlands Bank publicerade en analystext skriven av Ville Tolkki, ”Bankerna prissätter omställningsriskerna kopplade till klimatförändringarna i utlåningen till företag” (på finska).
Finlands Banks förmögenhetsundersökning 2023 slutfördes 2025
I mars 2025 slutfördes Finlands Banks förmögenhetsundersökning om hushållens förmögenhet 2023. Finlands Bank samlade tillsammans med Statistikcentralen in dataunderlaget för undersökningen i början av 2024 som en del av den femte omgången av Europeiska centralbankens förmögenhetsundersökning (HFSC, Household Finance and Consumption Survey).
Statistikcentralen samlade in uppgifter från närmare 9 000 hushåll i början av 2024. Finlands Bank kompletterade datainsamlingen med en ny uppgift, nämligen hushållens kryptotillgångar.
Förmögenhetsundersökningen ger viktig information om hushållens förmögenhet, skulder och konsumtion samt om fördelningen av dem mellan hushållen. Det är väsentligt att analysera hushållens skuldsättning, eftersom skuldbetalningsproblem hos kraftigt skuldsatta hushåll kan ha negativa följdeffekter för ekonomin och det finansiella systemet.
Det är viktigt att centralbankerna med hjälp av uppgifterna i förmögenhetsundersökningen följer upp de penningpolitiska åtgärdernas genomslag på hushållens ekonomi och förmögenhet.
