Finlands Banks tillgångsförvaltning 2025

Under 2025 återupptog Finlands Bank investeringarna i räntebärande vädepapper i euro och utökade sin valutareserv. Dessutom uppdaterade Finlands Bank klimatetappmålen för de finansiella tillgångarna. De nya etappmålen ska uppnås före utgången av 2030. Finlands Bank uppnådde målet att halvera den genomsnittliga utsläppsintensiteten i aktieportföljen vid utgången av 2025.

Förvaltningen av Finlands Banks finansiella tillgångar stärkte balansräkningen 2025

Vid utgången av 2025 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till inemot 20 miljarder euro. Tillgångarna ökade under året genom avkastningen på de finansiella tillgångarna, återupptagningen av investeringarna i räntebärande värdepapper i euro och stärkningen av valutareserven.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar i enlighet med målen för centralbanksverksamheten och med beaktande av intäkterna från och riskerna i investeringsverksamheten samt hållbarhetsaspekterna.

Finlands Banks finansiella tillgångar ökade

År 2025 var som helhet ett bra år för investerarna på finansmarknaden trots osäkerheterna i världsekonomin.

Finlands Banks investeringsverksamhet gav en avkastning på 5,1 %, dvs. 616,3 miljoner euro. Med beaktande av guldet, SDR och inverkan av valutakursförändringar steg värdet av de finansiella tillgångarna med 7,3 %, dvs. nästan 1,3 miljarder euro.

Finlands Banks finansiella tillgångar uppgick vid utgången av 2025 till ca 19,7 miljarder euro (tabell 9). Finlands Banks finansiella tillgångar består av valutareserven, investeringar i räntebärande värdepapper i euro, långsiktiga investeringar och bankens guldreserv.

Finlands Bank fattar beslut om storleken av sina finansiella tillgångar med beaktande av avtalet om finansiella nettotillgångar (ANFA, Agreement on Net Financial Assets). ANFA är ett avtal mellan centralbankerna i Eurosystemet och Europeiska centralbanken (ECB). Avtalet reglerar de investeringar som centralbankerna i Eurosystemet gör vid utövandet av sina nationella uppgifter.

Finlands Banks investeringspolicy gjorde det möjligt att upprätthålla en stark balansräkning

Finlands Banks tillgångar investeras i enlighet med en investeringspolicy som årligen fastställs av bankens direktion. Investeringspolicyn består av en policy för investering av valutareserven i räntebärande värdepapper och för investeringar i räntebärande värdepapper i euro, en policy för långsiktiga investeringar och principerna för ansvarsfulla investeringar.

Policyn för investering av valutareserven i räntebärande värdepapper och för investeringar i räntebärande värdepapper i euro bestämmer den strategiska fördelningen av investeringarna i räntebärande värdepapper på tillgångsklasser och anger en ränterisknivå för varje enskild valuta.

För de långsiktiga investeringarna är den förväntade avkastningen högre och likviditetskravet lägre än för övriga finansiella tillgångar. Diversifieringen av investeringarna mellan olika tillgångar förbättrar förhållandet mellan risk och avkastning i balansräkningen som helhet.

I investeringspolicyn fastställs ett strategiskt marknadsbaserat index för direktinvesteringar i räntebärande värdepapper som tjänar som jämförelsepunkt för investeringarna.

Tillgångsförvaltningsbyrån vid Finlands Bank kan i sin investeringsverksamhet avvika från det strategiska indexet inom ett tillåtet handlingsutrymme och i enlighet med givna risklimiter.

En långsiktig investeringspolicy som beaktar riskerna i hela balansräkningen gör det möjligt att upprätthålla en stark balansräkning och främjar Finlands Banks mål om en stabil vinstutdelning till staten utan att kapitaltäckningen äventyras.

Finlands Bank återupptog investeringarna i räntebärande värdepapper i euro

Våren 2025 beslutade Finlands Banks direktion att återuppta investeringarna i räntebärande värdepapper i euro.

Genom investeringarna i räntebärande värdepapper i euro eftersträvas en alternativ avkastning, dvs. en totalavkastning som överstiger ECB:s inlåningsränta och därigenom en starkare balansräkning. Vid slutet av 2025 uppgick investeringarna i räntebärande värdepapper i euro till 1 980 miljoner euro.

Investeringarna i räntebärande värdepapper i euro fördelades på statsobligationer (20,3 %), obligationer utgivna av multinationella eller statsbundna institutioner (20,2 %), bankers säkerställda obligationer med bakomliggande tillgångar (39,8 %) och företagsobligationer (19,7 %).

Den genomsnittliga durationen som utgör ett mått på ränterisken var 2,3 år för den räntebärande portföljen i euro vid slutet av 2025. Finlands Bank gör de räntebärande investeringarna i obligationer med högt kreditbetyg.

Förvaltningen av de finansiella tillgångarna och utökningen av valutareserven tryggade Finlands Banks kapitaltäckning 2025

År 2025 stärkte Finlands Bank den nationella beredskapen genom att utöka sin valutareserv till ca 9 miljarder euro. Värdet av de finansiella tillgångarna steg till totalt 19,7 miljarder euro och investeringsverksamheten gav en avkastning på 5,1 %. Värdet av balansräkningen steg framför allt genom uppgången i guldpriset och den positiva hållningen på aktiemarknaden, även om avkastningen på investeringar i utländsk valuta minskade till följd av den svagare dollarn.

En långsiktig investeringspolicy och effektiv riskhantering säkerställde skötseln av Finlands Banks lagstadgade uppgifter och tryggade en fortsatt slagkraftig ekonomi trots de världspolitiska osäkerheterna.

Förvaltning av valutareserven hör till Finlands Banks lagstadgade uppgifter

Innehav och förvaltning av valutareserven hör till Finlands Banks lagstadgade uppgifter. Storleken och valutafördelningen av Finlands Banks valutareserv grundar sig på nationella beredskapsbehov och de skyldigheter som centralbanksuppgifterna medför.

Valutareserven spelar en central roll när det gäller att sörja för den ekonomiska beredskapen för framtida osäkerhetsfaktorer och skapa beredskap för kriser som kan försämra landets externa betalningsförmåga.

Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki redogjorde för valutareservens roll i sitt blogginlägg våren 2025 ”Finlands Banks valutareserv: vad, varför, hur” (på finska).

Finlands Banks direktion fattar beslut om förvaltningen av valutareserven minst vart tredje år.

Finlands Banks valutareserv består av investeringar i räntebärande värdepapper i utländsk valuta tillsammans med de särskilda dragningsrätterna (SDR, Special Drawing Rights) i Internationella valutafonden.

Finlands Bank utökade sin valutareserv strax före och under 2025

I slutet av 2024 beslutade Finlands Banks direktion att utöka valutareserven med ca 2 miljarder euro till ca 9 miljarder euro.

Valutareserven utökades fram till februari 2025 genom köpet av huvudsakligen amerikanska dollar men också engelska pund och japanska yen.

Målnivåerna per valuta i valutareserven för 2025–2027 är för amerikanska dollar (USD) 6,8 miljarder, för brittiska pund (GBP) 700 miljoner och för japanska yen (JPY) 140 miljarder i respektive valuta.

Finlands Banks långsiktiga investeringar bestod av aktie-, fastighets-, ränte- och kontantinvesteringar.

Finlands Bank gör långsiktiga investeringar i syfte att bibehålla realvärdet av långfristiga kapitalposter i balansräkningen.

De långsiktiga investeringarna bestod 2025 av aktie-, fastighets-, ränte- och kontantinvesteringar. Vid utgången av året var den långsiktiga portföljens storlek 3 825 miljoner euro.

Aktieinvesteringar har gjorts i indexfonder som följer ett globalt index för utvecklade ekonomier och där hållbarhets- och klimathänsyn är integrerade i en del av fonderna. Investeringarna har genomförts via aktiefonder.

Fastighetsportföljen är diversifierad på flera stora europeiska fastighetsfonder som äger attraktivt belägna fastigheter som är lätta att hyra ut.

Stark avkastning trots geopolitiska spänningar och svagare dollar

Ur avkastningsperspektiv var 2025 ett gott år på finansmarknaden trots de fortsatta världspolitiska spänningarna och osäkerheterna inom världsekonomin.

Värdet av Finlands Banks finansiella tillgångar ökade under 2025 med 7,3 %, dvs. 1 284,4 miljoner euro. År 2024 var ökningen 14,5 %, dvs. 1 949 miljoner euro (tabell 10).

Den totala avkastningen på investeringsverksamheten exklusive inverkan av valutakursförändringar, bankens guldreserv och SDR-innehav var 5,1 %, dvs. 616,3 miljoner euro. År 2024 var den totala avkastningen 5,8 %, dvs. 549,7 miljoner euro.

Utvecklingen på räntemarknaden skiljde sig 2025 mellan USA och euroområdet. I USA sjönk statsobligationsräntorna redan i början av året när marknaden började förutse en vändning i penningpolitiken och kommande räntesänkningar.

I euroområdet höll ECB styrräntorna oförändrade efter sommaren och lät sin balansräkning krympa utan återinvesteringar av värdepapper inom de penningpolitiska köpprogrammen, vilket tillsammans med det ökade låneutbudet och oron för skuldhållbarheten bidrog till att höja framför allt de långa statsobligationsräntorna i euroområdet.

Investeringarna av Finlands Banks valutareserv i räntebärande värdepapper genererade intäkter på 398,7 miljoner euro, varav merparten eller 355,3 miljoner euro härrörde från investeringar i amerikanska dollar. Intäkterna från räntebärande investeringar i brittiska pund var 44,0 miljoner euro, medan intäkterna från räntebärande investeringar i japanska yen var svagt negativ, –0,8 miljoner euro.

Intäkterna från investeringar i räntebärande värdepapper i euro uppgick till 16,3 miljoner euro.

På aktiemarknaden var 2025 ett genomgående starkt år. Aktiemarknaden i USA fortsatte att stiga (S&P 500 +16 %), men nådde inte upp till avkastningsutvecklingen för aktier på den europeiska marknaden (Euro Stoxx +21 %) och andra marknader (t.ex. Nikkei +28 %). Den amerikanska marknaden vilade fortfarande på teknologisektorn och AI-investeringar.

Aktieinvesteringarna i Finlands Banks långsiktiga portfölj gav med beaktande av valutasäkringen en avkastning på 10,0 % eller 127,8 miljoner euro 2025.

Fastighetsinvesteringarna genererade 2025 en positiv avkastning på 5,0 %, dvs. 7,9 miljoner euro. Värderingarna stöddes framför allt av högre hyresintäkter, vilket förbättrade investerarnas förtroende för sektorn.

Guldpriset i dollar steg 2025 med ca 65 % till följd av centralbankernas guldköp, inflationsoron, den geopolitiska osäkerheten och den försvagade dollarn.

Det högre guldpriset återspeglades i en betydande värdeförändring i balansräkningen. Värdet på Finlands Banks guldreserv steg under året med 46,1 % eller 1 628,9 miljoner euro.

Den betydliga försvagningen av amerikanska dollarn inverkade negativt på valutareservens värde (–10,9 %, dvs. –915,7 miljoner euro).

Marknadsrisken (Value-at-Risk 99 %, en dags horisont) för de finansiella tillgångarna varierade under 2025 mellan ca 100 miljoner euro och 220 miljoner euro (diagram 16). Valutakursrisken, inklusive guldet, är den största risken i Finlands Banks räntebärande portfölj i utländsk valuta.

Finlands Bank förvaltade och investerade andelen av ECB:s valutareserv i samarbete med Estlands centralbank

ECB har en egen valutareserv, vars förvaltning och investering har anförtrotts de nationella centralbankerna i Eurosystemet i proportion till deras andelar enligt en kapitalfördelningsnyckel.

Finlands Bank förvaltade och investerade 2025 andelen av ECB:s valutareserv i samarbete med Estlands centralbank. I investeringen av ECB:s valutareserv accentueras säkerhets- och likviditetsaspekter, eftersom det primära syftet med reserven är att garantera Eurosystemet tillräckliga resurser för eventuella valutamarknadsinterventioner.

Värdet på den andel av valutareserven i amerikanska dollar som består av Finlands och Estlands sammanslagna andelar uppgick vid slutet av 2025 till 1 181 miljoner euro. Mer information om förvaltningen av ECB:s valutareserv finns i ECB:s årsrapport.

Finlands Bank uppnådde klimatetappmålen för investeringsverksamheten 2025

År 2025 avancerade Finlands Bank mot sitt nettonollutsläppsmål för investeringsportföljen på lång sikt. Vid årets slut uppnådde Finlands Bank sitt mål att halvera utsläppsintensiteten i aktieportföljen och fastställde nya klilmatetappmål som sträcker sig till 2030.

Finlands Bank har förbundit sig till en hållbar investeringsverksamhet på många sätt

De grundläggande principerna i centralbankernas investeringsverksamhet är typiskt säkerhet, likviditet och avkastning. Finlands Bank har vid sidan av dessa lyft hållbarhet till ett fjärde vägledande mål som integrerats i den dagliga investeringsverksamheten.

Finlands Bank har förbundit sig att utveckla en hållbar investeringsverksamhet också genom att underteckna de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar (PRI, Principles for Responsible Investment) 2019.

I Finlands Banks principer för ansvarsfulla investeringar beskrivs bankens sätt att tillämpa ansvarsfulla investeringar och bankens klimatmål. Årsrapporten över ansvarsfulla investeringar (på finska) redogör för uppfyllelsen av målen. I årsrapporten ingår också klimatnyckeltalen per investeringskategori enligt Eurosystemets jämförbara rapporteringskrav.

Årsrapporten över ansvarsfulla investeringar, som innehåller klimatnyckeltalen för 2025, publiceras våren 2026 på Finlands Banks webbplats.

Finlands Bank ställde upp nya klimatetappmål

Finlands Bank har satt ett nettonollutsläppsmål för hela investeringsportföljen som ska uppnås senast 2050. Som stöd för målet har kvantitativa och kvalitativa etappmål ställts för olika tillgångsslag. Etappmålen för den första fasen gällde fram till utgången av 2025.

Vid slutet av 2025 uppnåddes målet att halvera den genomsnittliga utsläppsintensiteten i aktieportföljen (WACI, Wighted Average Carbon Intensity) jämfört med nivån för första kvartalet 2021. Den realiserade reduceringen var 51 %.

I slutet av 2025 beslutade Finlands Banks direktion om nya etappmål för den andra fasen som ska uppnås före utgången av 2030. De viktigaste förändringarna gäller investeringar i aktie- och företagsobligationer. De kvalitativa målen för övriga tillgångsklasser förblir oförändrade.

Målet för reduceringen av utsläppsintensiteten i aktieportföljen stiger från 50 % till 60 % fram till slutet av 2030 jämfört med nivån det första kvartalet 2021. Dessutom ska 75 % av aktieportföljen investeras i fonder med ett klimat- och/eller ESG-mål.

Nytt mål för företagsobligationsportföljen är att före utgången av 2030 upphöra med investeringar i företag som sysslar med brytning av energikol och utvinning av elektricitet från stenkol.

Finlands Banks principer för ansvarsfulla investeringar 2026 (på finska) innehåller mer ingående beskrivningar av etappmålen.

Uppfyllelsen av etappmålen följs upp och rapporteras regelbundet. Finlands Bank gör följande översyn av målen senast 2030.