Penningpolitiken i euroområdet 2025

Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och verkställs av Eurosystemet, som består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i euroområdet. Finlands Bank deltar i att utforma och fatta beslut om Eurosystemets gemensamma penningpolitik och svarar för verkställandet av penningpolitiken i Finland. Det viktigaste målet för de penningpolitiska besluten i euroområdet 2025 var att stabilisera inflationen.

Finlands Bank bidrog också 2025 med sin sakkunskap till beredningen av euroområdets penningpolitik 

Under 2025 gav Finlands Bank ett viktigt bidrag till bedömningen av Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitiska strategi. I bedömningen fastslogs att inflationsmålet ligger kvar på 2 % och framhölls betydelsen av en god beredskap för den ökande instabiliteten i omvärlden.

Finlands Bank analyserade också ekonomin i euroområdet, beroendeförhållanden inom världshandeln och de ekonomiska konsekvenserna av geopolitiken och stödde därigenom det penningpolitiska beslutsfattandet inom Eurosystemet.

Finlands Bank och utformningen av penningpolitiken

Finlands Bank är en inflytelserik medlem av Eurosystemet som baserar sina uttalanden på information, forskning och kvalitativa analyser. Finlands Banks experter deltar brett i arbetet inom Eurosystemets penningpolitiska kommitté och dess arbetsgrupper.

Finlands Banks experter bedriver samarbete över organisationsgränserna. De sammanställer en penningpolitisk rekommendation för chefdirektören som underlag för det penningpolitiska beslutsfattandet och inflytandet i ECB-rådet.

Till beredningen hör också att ta ställning till strukturella frågor som hänför sig till den penningpolitiska omvärlden och verksamhetsförutsättningarna samt att stödja kommunikationen om penningpolitiken.

Under 2025 låg tyngdpunkten i den penningpolitiska beredningen på deltagande i ECB:s strategibedömningsarbete och analys av förändringarna i den penningpolitiska omvärlden, framför allt av konsekvenserna av USA:s handelspolitik och övriga politik.

För analyser och prognoser av konjunktur- och inflationsutvecklingen krävs också studier av ekonomier utanför euroområdet

Inför varje penningpolitiskt sammanträde i ECB-rådet tar Finlands Banks experter fram en heltäckande analys av den ekonomiska utvecklingen i euroområdet till stöd för den penningpolitiska beredningen. I analysen granskas den penningpolitiskt relevanta utvecklingen i den reala ekonomin, i priserna och på finansmarknaden.

I sin analys utnyttjar experterna en bred uppsättning aktuell statistik, forskning och rapporter, nulägesmodeller för prognostisering av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen samt kontinuerligt uppdaterade inflationsmodeller och penningpolitiska modeller.

Analysen av euroområdet tar också hänsyn till den forskning som Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtekonomier (BOFIT) bedriver om den makroekonomiska och finansiella utvecklingen i ekonomier utanför euroområdet. Särskilda fokusområden för BOFITs forskning är förutom USA, Kina och Ryssland den globala handeln och råvarumarknaden.

Framträdande forskningsteman för BOFIT 2025 var bland annat sanktionernas inverkan på den ryska ekonomin och analyser av handelshinder och ekonomiska beroendeförhållanden. Följande tre artiklar är exempel på detta arbete.

Iikka Korhonen och Heli Simola: From sanctions to price surges: The dynamics of Russia’s import prices (på engelska)

Pasi Ikonen, Sanna Kurronen, Risto Rönkkö och Lauri Vilmi: Mallilaskelmien mukaan tämänhetkisten tuontitullien vaikutus euroalueeseen varsin pieni (på finska)

Juuso Kaaresvirta och Riikka Nuutilainen: Päivitys Suomen ja EU:n Kiinan-tuontiriippuvuuteen. (på finska)

Finlands Banks akademiska forskning fick bred synlighet

Av Finlands Banks forskare godkändes 2025 ca tio referentgranskade artiklar för publicering om teman kring exempelvis penningpolitik, finansiell stabilitet och bostadsmarknaden. De behandlade bland annat inflationsmålet, inflationseffekter av den ekonomiska osäkerheten, bankernas likviditetsskapande och transmissionen av negativa styrräntor till kreditmarknaden.

Nya forskningsprojekt och forskningsresultat presenterades också i Finlands Banks egna diskussionsrapporter och för en bredare expertpublik till exempel i VoxEU (på engelska) och SUERF Policy Notes & Briefs -kolumnerna (på engelska). Dessa behandlade bland annat teman som upprättande av inflationsprognoser med hjälp av modellkombinationer och optimalt bank- och företagsstöd under kriser.

Ny forskning har också regelbundet presenterats på internationella vetenskapliga konferenser och i Eurosystemets kommittéer, arbetsgrupper och till exempel Eurosystemets forskningsnätverk ”Challenges for Monetary Policy Transmission”.

Finlands Bank arrangerar årligen vetenskapliga konferenser och temasessioner med sina samarbetspartners. Viktiga samarbetspartners är bland annat The Centre for Economic Policy Research (CEPR), Société Universitaire Européenne de Recherches Financières, The European Money and Finance Forum (SUERF) och The Central Bank Research Association (CEBRA).

Temat för Finlands Banks och CEPR:s gemensamma konferens 2025 var ”Frontiers of Monetary Economics in the 21st century: Where and Where to?”.

Vidare organiserade Finlands Bank den fjärde internationella penningpolitiska konferensen med bland annat chefdirektör Olli Rehn, ECB-ordföranden Christine Lagarde och amerikanska centralbankens vice ordförande Philip N. Jefferson som huvudtalare.

De finansiella systemen i framväxande ekonomier diskuterades i en vetenskaplig workshop som Finlands Bank arrangerade i samarbete med Strasbourg University och Fordham University. Tillsammans med Europeiska centralbanken och centralbanken i Hongkong organiserade banken konferensen ”Europe, Asia and the Changing Global Economy”. Finlands Banks forskning stöder beredningen av penningpolitiken och centralbankens övriga politikområden och stärker dess roll som en inflytelserik samarbetspartner.

Eurosystemets penningpolitiska strategiarbete slutfördes

År 2025 var ett exceptionellt år för ekonomin. De geopolitiska osäkerheterna återspeglades i Finlands Banks och hela Eurosystemets analys-, forsknings- och scenarioarbete.

En viktig gemensam kraftansträngning för Eurosystemet var bedömningen av den penningpolitiska strategin, som slutfördes i juni 2025. Bedömningen fokuserade på förändringarna i den penningpolitiska omvärlden sedan 2021 och på hur väl den penningpolitiska strategin från 2021 fungerade i den förändrade inflationsmiljön. Finlands Bank bidrog till strategiarbetet med en omfattande insats.

En av de viktigaste upptäckterna med tanke på inflationsdynamiken var att hög inflation i sig kan påverka företagens prissättningsbeteende och lönedynamik, vilket den penningpolitiska strategin bör ta hänsyn till.

Experterna förutsåg att inflationsmiljön kommer att fortsatt vara exceptionellt osäker och mer volatil än tidigare på grund av faktorer relaterade till geopolitik, digitalisering, artificiell intelligens, demografi, hot mot miljömässig hållbarhet och strukturella förändringar i det globala finansiella systemet.

I den uppdaterade penningpolitiska strategin höll ECB-rådet fast vid det symmetriska inflationsmålet på 2 % på medellång sikt.

Enligt ECB-rådets bedömning är det viktigt att ingripa i stora och ihållande avvikelser från inflationsmålet, i båda riktningarna, genom lämpligt kraftfulla eller långvariga penningpolitiska åtgärder för att undvika att avvikelserna tappar förankring och blir varaktiga.

Rådet fastställde också att den effektiva nedre gränsen för nominella räntor ska beaktas vid störningar som väsentligt dämpar inflationen. Vid chocker som väsentligt driver upp inflationen, ska eventuella icke-linjäriteter i företagens prissättning och lönebildning beaktas.Slutligen betonade ECB-rådet att det utöver den mest sannolika inflationsbanan och ekonomiska utvecklingen är viktigt att ta fram scenario- och känslighetsanalyser för att fånga upp kringliggande risker och osäkerhetsfaktorer. Finlands Bank avdelning för penningpolitik och forskning tar hänsyn till detta bland annat genom att utarbeta omfattande geopolitiska scenarier och scenarier för den globala ekonomin och genom att bedöma den penningpolitiska strategins genomslagskraft under olika förhållanden.

ECB-rådet utvärderar lämpligheten av den penningpolitiska strategin regelbundet. Följande strategibedömning är planlagd till 2030.

Den penningpolitiska hållningen lättade 2025

Eurosystemets primära mål är att hålla inflationen i euroområdet vid 2 % på medellång sikt. ECB-rådet fattade beslut om ett symmetriskt inflationsmål på 2 % på medellång sikt i samband med översynen av den penningpolitiska strategin 2021 och höll fast vid detta mål också efter den strategibedömning som slutfördes i juni 2025.

Under 2025 stabiliserade sig inflationen kring 2-procentsmålet. Inflationen hade redan under året förut fallit tillbaka nära målet efter perioden med exceptionellt snabb inflation under 2022–2023. 

Energipriserna sjönk under 2025 och bromsade upp ökningen i den allmänna prisnivån. Den underliggande inflationen rensad för energi- och livsmedelspriser, som speglar pristrycket på medellång sikt bättre än den totala inflationen, fortsatte att sakta in då priserna på konsumtionsvaror steg endast måttligt och också tjänsteinflationen sjönk i spåren av den avtagande löneinflationen.

Den fortsatt dämpade ekonomiska tillväxten bidrog till att stävja inflationstrycket, och inflationsförväntningarna låg stabilt kvar kring ECB:s inflationsmål. Inflationen saktade in från 2,5 % i januari till 2,0 % i december och den underliggande inflationen från 2,7 % i januari till 2,3 % i december.

Beslut om euroområdets penningpolitik fattas av ECB-rådet. Rådet består av sex direktionsmedlemmar och cheferna för de nationella centralbankerna i alla euroländer, bland dem Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn.

Vid sina penningpolitiska sammanträden fattar ECB-rådet beslut om styrräntorna och övriga penningpolitiska verktyg, såsom tillgångsköpsprogram. Under året hölls åtta sammanträden i ECB-rådet. Besluten var fokuserade på att stabilisera inflationen på 2-procentsmålet på medellång sikt. Under första halvåret 2025 fortsatte ECB de räntesänkningar som inletts 2024, i takt med att inflationen bromsade in mot 2-procentsmålet och den ekonomiska tillväxten var fortsatt svag.

Styrräntorna sänktes fyra gånger

Under 2025 sänkte ECB styrräntorna med 0,25 procentenheter fyra gånger i januari, mars, april och juni, dvs. med sammanlagt 1,00 procentenhet. Därefter höll ECB inlåningsräntan, som är primär för styrning av den penningpolitiska hållningen, vid 2,00 %.

Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna sjönk 2025 från 3,15 % till 2,15 % och räntan för utlåningsfaciliteten från 3,40 % till 2,40 %.

Penningpolitiska värdepapper fortsatte att förfalla till betalning och centralbankens balansräkning krympte

Eurosystemets balansräkning har minskat under de senaste tre åren och minskningen fortsatte också 2025. Till minskningen bidrog särskilt det gradvisa förfallet av innehaven av penningpolitiska värdepapper.

Av penningpolitiska skäl avyttras penningpolitiska värdepapper inte före förfall, utan balansräkningen minskar när värdepapperen förfaller. Återinvesteringar av värdepapper ägde heller inte längre rum 2025.

Under året förföll värdepapper förvärvade genom penningpolitiska köpprogram för sammanlagt 530 miljarder euro, dvs. i genomsnitt 45 miljarder euro per månad. Beloppen varierade något från månad till månad.

De tidigare riktade refinansieringstransaktionerna har förfallit helt, och av de penningpolitiska refinansieringstransaktionerna genomfördes 2025 endast huvudsakliga refinansieringstransaktioner med en veckas löptid (MRO, main refinancing operation) och långsiktiga refinansieringstransaktioner med tre månaders löptid (LTRO, longer-term refinancing operation). Efterfrågan vid dessa refinansieringstransaktioner är mycket liten, eftersom det finns rikligt med likviditet i banksystemet.

Vid slutet av året uppgick de utestående krediterna tilldelade vid Eurosystemets refinansieringstransaktioner till 37 miljarder euro. Vid slutet av 2024 var beloppet nästan lika stort, dvs. 34 miljarder euro.

Refinansieringstransaktioner i dollar genomfördes under året varje vecka i enlighet med den i förväg angivna kalendern.

Genomförandet av penningpolitiken fortsatte att normaliseras 2025

Efterfrågan på penningpolitiska krediter var fortfarande liten på grund av bankernas rikliga likviditet. Eurosystemets balansräkning fortsatte att krympa i takt med att värdepapper som förvärvats genom köpprogrammen förföll till betalning. Eurosystemet gjorde framsteg med att införa det nya operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken.

Antalet penningpolitiska motparter ökade med en

Finlands Banks penningpolitiska motparter är finländska kreditinstitut och nordiska bankers filialer i Finland. Motparterna ska vara finansiellt solida och  kassakravspliktiga samt omfattas av finansiell tillsyn och uppfylla Finlands Banks operativa krav.

De penningpolitiska motparterna ska följa Finlands Banks regler om penningpolitiska transaktioner och säkerheter. Finlands Bank uppdaterade reglerna senast i september 2025.

Under 2025 ökade Finlands Banks penningpolitiska motparter med en. Vid slutet av 2025 hade Finlands Bank sammanlagt 21 motparter.

Volymen av utestående penningpolitiska krediter och användningen av dem som säkerhet var liten

Finlands Banks tilldelning till motparterna vid penningpolitiska refinansieringstransaktioner var 2025 mindre än under tidigare år på grund av motparternas starka likviditetsposition.

Volymen av utestående penningpolitiska krediter varierade under året och var som högst 650 miljoner euro. Efter oktober 2025 ansökte Finlands Banks motparter inte om kredit vid de penningpolitiska refinansieringstransaktionerna, och det fanns inga utestående penningpolitiska krediter vid slutet av året.

Till den låga efterfrågan på tilldelning vid både de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med en veckas löptid och de långfristiga refinansieringstransaktionerna med tre månaders löptid samt refinansieringstransaktionerna i dollar bidrog den rikliga överskottslikviditeten i banksystemet vad gäller både Finlands Bank och Eurosystemet.

I stället för centralbanksfinansiering använder bankerna i regel marknadsbaserade upplåningskanaler för att tillfredsställa sina likviditetsbehov. När överskottslikviditeten i framtiden minskar, väntas bankerna återuppta deltagandet i centralbankens refinansieringstransaktioner.

På grund av den låga volymen av utestående penningpolitiska krediter var också motparternas behov att pantsätta säkerheter i Finlands Bank litet. Värdet av de säkerheter som Finlands Banks motparter pantsatt hos Finlands Bank uppgick 2025 till i genomsnitt 16 miljarder euro, vilket fortfarande var 6 % mer än 2024.

Den minskade kreditvolymen i förening med den svaga uppgången i pantsatta säkerheter fick motparternas säkerhetsöverskott att öka ytterligare. Säkerhetsöverskottet var 99 % i genomsnitt under 2025, mot 93 % under 2024. Säkerhetsöverskottet utgör den andel av säkerheter pantsatta hos Finlands Bank som överstiger beloppet av utstående penningpolitiska krediter.

I likhet med tidigare år ställde Finlands Banks motparter till största delen lånefordringar och säkerställda bankobligationer som säkerhet. Dessa stod för i genomsnitt 39 % respektive 37 % av samtliga pantsatta säkerheter under 2025 (diagram 8).

Användningen av säkerställda obligationer som säkerhet ökade volymmässigt något, ca 11 %, medan användningen av lånefordringar var mer eller mindre oförändrad.

Eftersom bankernas likviditetsöverskott minskade särskilt till följd av förfall av penningpolitiska värdepapper, fortsatte också de kassakravspliktiga motparternas inlåning i Finlands Bank att minska under 2025. Inlåningen uppgick till ca 69 miljarder euro vid slutet av året (diagram 9).

Finlands Banks andel av inlåningen i hela Eurosystemet låg i likhet med tidigare år vid 3 % i genomsnitt.

De penningpolitiska motparternas inlåning bestod nästan helt av inlåning över natten, på vilken räntan på Eurosystemets inlåningsfacilitet betalas.

Värdepappersinnehaven inom köpprogrammen fortsatte att minska

Vid slutet av 2025 uppgick Eurosystemets totala värdepappersinnehav till 3 820 miljarder euro. Över Finlands Banks balansräkning redovisades 70,8 miljarder euro.

Som störst var innehaven som förvärvats genom köpprogrammen sommaren 2022, då Eurosystemets innehav uppgick till nästan 5 000 miljarder euro och Finlands Banks innehav till 97 miljarder euro. 

Eurosystemets innehav minskar för närvarande med ca 500 miljarder euro per år och Finlands Banks innehav med ca 10 miljarder euro. Denna takt håller i sig ännu ett par år till. Därefter avtar takten då de kortfristigare värdepapperen har förfallit och kvar finns endast de långsiktigare värdepapper som förfaller under flera års tid under följande 25 år.

Utöver värdepapper som förfallit har Eurosystemet avyttrat vissa företagsobligationer på grund av emittentens försämrade kreditkvalitet. Syftet med avyttringarna är att begränsa kreditrisken i Eurosystemets innehav av värdepapper som förvärvats genom köpprogrammen.

Finlands Bank är en av sex nationella centralbanker i Eurosystemet som administrerar företagsobligationer för hela Eurosystemets räkning.

Likviditeten var alltjämt riklig men på väg att normaliseras

Likviditeten i banksystemet, dvs. mängden centralbankspengar som affärsbankerna har tillgång till, har avsiktligen under många års tid varit mycket riklig i Eurosystemet. För närvarande är likviditeten i banksystemet på väg att normaliseras i takt med att värdepapper förfaller till betalning.

Det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken anpassades redan 2024 till den nuvarande omvärlden och Eurosystemet ser på nytt över systemet 2026.

I dagsläget krymper Eurosystemets balansräkning och överskottslikviditeten minskar. En normalisering av likviditetsbeloppet väntas under åren framöver.

ECB:s inlåningsränta (Deposit Facility Rate) är den viktigaste styrräntan som bestämmer framför allt de kortare penningmarknadsräntorna. Penningmarknadsräntorna får dock fluktuera något kring inlåningsräntan. De längre penningmarknadsräntorna påverkas av marknadens förväntningar beträffande ECB:s framtida räntebeslut.

De aktuella likviditetstillförande transaktionerna utgörs av den huvudsakliga refinansieringstransaktionen (MRO, main refinancing operations) med en veckas löptid och den långfristiga refinansieringstransaktionen (LTRO, longer-term refinancing operations) med tre månaders löptid.

I framtiden kompletteras refinansieringstransaktionerna med nya strukturella kredittransaktioner och en strukturell portfölj av värdepapper för att tillgodose det strukturella likviditetsbehovet i banksystemet (diagram 11).

Finlands Bank främjade projekt inom området för marknadsoperationer och arrangerade en konferens om genomförandet av penningpolitiken

Under 2025 främjade Finlands Bank många frågor inom marknadsoperationer, bland annat införandet av Eurosystemets gemensamma säkerhetshanteringssystem (ECMS, Eurosystem Collateral Management System), som redan länge hade varit under arbete. Genom ECMS hanterar centralbankerna och bankerna värdepapper och andra tillgångar som ställs som säkerhet för centralbankslikviditet (se också avsnittet om pengar och betalningar).

Läs byråchef Teemu Peltoniemis blogginlägg ”Med gemensamma system mot en genuin kapitalmarknadsunion” (på finska)

Finlands Bank inledde 2025 arbetet för att inrätta en egen kreditriskfunktion för att stödja genomförandet av penningpolitiken, riskhanteringen och en god beredskap.

Till godtagbara kreditbedömningskällor inom Eurosystemet hör externa kreditvärderingsinstitut, centralbankernas egna kreditbedömningssystem och de interna riskklassificeringssystemen för de banker som är penningpolitiska motparter. Finländska företag har förhållandevis få externa kreditbetyg, användningen av bankernas interna riskklassificeringsmetoder i bedömningen av godtagbarheten hos säkerheter har varit liten, och Finlands Bank har inte tills vidare haft ett internt kreditbedömningssystem.

När Finlands Banks kreditriskfunktion inleder verksamheten, blir det bland annat möjligt för allt fler banker i Finland att ställa lånefordringar som säkerhet.

Läs rådgivare Katri Järvinens blogginlägg ”Finlands Bank stärker kreditriskbedömningen av centralbankssäkerheter.” (på finska)

Våren 2025 arrangerade Finlands Bank för första gången en konferens om genomförandet av penningpolitiken. Medarrangör var SUERF (The European Money and Finance Forum). Konferensen ”Old Wisdom and New Trends” samlade framträdande internationella experter inom området i Finland.

Läs byråchef Niko Herralas blogginlägg ”Old wisdom and new trends in monetary policy implementation.”  (på engelska).

Eurosystemet tar allt noggrannare hänsyn till klimatförändringarna i genomförandet av penningpolitiken

Eurosystemet har tagit hänsyn till klimatförändringarna i genomförandet av penningpolitiken, särskilt köpprogrammen, sedan 2022, då ECB tog i bruk ett klimatbetyg (climate score) för köpen av företagsobligationer av penningpolitiska skäl. Klimatbetyget räknas ut skilt för varje företag och det fångar upp företagets faktiska koldioxidutsläpp, utsläppsminskningsmålen och kvaliteten på utsläppsredovisningen. Eurosystemet syftar till att gradvis minska koldioxidutsläppen från portföljen med företagsobligationer i enlighet med målen i Paris klimatavtal.

Alla tillgångsköp inom de penningpolitiska köpprogrammen har nu avslutats, men uppföljningen av klimataspekter fortsätter också för de förfallande portföljerna.

För att stödja uppfyllelsen av det långsiktiga nettonollutsläppsmålet ställde ECB-rådet 2024 etappmål för utsläppsminskningen i fråga om företagsobligationer förvärvade inom tillgångsköpsprogrammet (APP, asset purchase programme) och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme). Tack vare etappmålen kan framstegen i utsläppsminskningen för innehavet av företagsobligationer följas upp.

ECB-rådet preciserade innehållet i etappmålen i ECB:s klimatrapport för 2024, som gavs ut i juni 2025. Etappmålet är en genomsnittlig minskning på 7 % per år av den genomsnittliga koldioxidintensiteten i förhållande till jämförelseåret 2021, med beaktande av inflationseffekten. Det årliga målet på 7 % stöder de mål som nedtecknats i Parisavtalet och i Europeiska klimatlagen.

Läs marknadsanalytikerna Sivi Palméns och Miia Janatuinens artikel: ”Klimathänsyn integreras i portföljen av penningpolitiska värdepapper också i fråga om förfallande värdepapper”. (på finska)

Eurosystemet står i beråd att börja planera hur integreringen av klimathänsyn kan utsträckas från köpprogrammen till att också omfatta genomförandet av penningpolitiken mer allmänt, såsom den strukturella värdepappersportföljen.

Finlands Bank bidrog 2025 till den ekonomiska debatten i Finland med oberoende analyser

Enligt Finlands Banks prognoser går återhämtningen av den finländska ekonomin långsamt. I sina uttalanden betonade banken de långsiktiga tillväxtutsikterna, betydelsen av intellektuellt kapital och behovet av att stärka skuldhållbarheten i de offentliga finanserna.

Finlands Bank förutspådde en successiv förstärkning av den ekonomiska tillväxten i Finland

Finlands konjunkturprognos är en del av Eurosystemets prognos. Finlands Bank tar fram prognosen med hjälp av oberoende analyser. Prognoserna är primärt avsedda att tjäna som underlag för beredningen av euroområdets gemensamma penningpolitik och de penningpolitiska besluten.

Det kärva ekonomiska läget i Finland fortsatte 2025. Den geopolitiska osäkerheten och hotet om ett handelskrig undergrävde företagens och hushållens förtroende. Arbetsmarknadsläget försämrades betydligt då den dämpade efterfrågan i ekonomin fick sysselsättningen att minska och arbetslösheten att stiga.

I prognosen i december 2025 väntades hushållens konsumtion ligga kvar på samma återhållsamma nivå som under året förut, då sparandet ökade och oron för arbetslöshet blev större. Privata investeringar minskade alltjämt något när nybyggnationen av bostäder var fortsatt svag och produktionsinvesteringarna krympte. Exporten tog däremot fart trots den globala osäkerheten, framför allt tack vare varuexporten.

I sin prognos i december 2025 betonade Finlands Bank att återhämtningen av ekonomin skulle bli långsam. Konjunkturprognosen i december hade tre huvudbudskap (diagram 12).

1. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen blir sakta starkare när den inhemska efterfrågan återhämtar sig.
2. Inflationen är fortsatt måttfull under åren framöver.
3. De offentliga finanserna visar alltjämt ett djupt underskott.

Finlands Bank deltog aktivt i den inhemska ekonomisk-politiska debatten

Finlands Bank tillhandahåller aktuell och oberoende analys och sakkunskap för det finländska samhället. Banken deltar i den inhemska ekonomisk-politiska debatten genom direktionsmedlemmarnas uttalanden samt olika evenemang, publikationer och yttranden. Uttalandena baserar sig på de mål som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag samt på dess självständiga ställning.

Chefdirektörens viktigaste uttalanden om den inhemska ekonomiska politiken 2025 var anförandet vid regeringens halvtidsöverläggning i april, utfrågningen i riksdagens ekonomiutskott i november och anförandena under två presskonferenser med anledning av utgivningen av publikationen Euro & talous. Tema för presskonferensen i juni var handelskrigets inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Finland under de närmaste åren (på finska). I december låg fokus på konsolidering av de offentliga finanserna och trycket på de offentliga finanserna från ökningen av försvarsutgifterna.

I sina yttranden tog Finlands Bank huvudsakligen ställning till de långsiktiga tillväxtutsikterna och tillväxtfrämjande åtgärder samt skuldhållbarheten och översynen av det nationella finanspolitiska ramverket.

Avmattningen i den ekonomiska tillväxten urholkar välfärdsstatens finansieringsbas samtidigt som behovet av tjänster ökar till följd av den åldrande befolkningen. I debatten om den ekonomiska tillväxten framhöll Finlands Bank vikten av humankapital och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) som stöder sig på det intellektuella kapitalet samt ett brett utnyttjande av innovationer.

Finländarnas samlade intellektuella kapital riskerar att minska från och med slutet av 2040-talet. På grund av de krympande årskullarna växer det intellektuella kapitalet hos befolkningen i arbetsför ålder långsamt, även om utbildningsnivån höjs och arbetskraftsinvandringen är fortsatt hög.

Läs mer i Arto Kokkinens, Pirkka Jalasjokis och Meri Obstbaums artikel ”Den krympande befolkningen i arbetsför ålder och svag produktivitet tynger de långsiktiga tillväxtutsikterna för Finland”. (på finska)

Enligt Finlands Banks  analys av de offentliga finanserna  behövs en betydande konsolidering av de offentliga finanserna för att få den offentliga skuldkvoten att vända nedåt. Detta försvåras av utgiftstrycket, inte minst de ökade försvarsutgifterna.

Det reviderade nationella finanspolitiska ramverket skapar ett gott utgångsläge för arbetet. De lagstadgade numeriska reglerna höjer finanspolitikens kvalitet genom att öka öppenheten och de politiska beslutsfattarnas redovisningsskyldighet gentemot väljarna. 

De numeriska reglerna styr dock beslutsfattandet endast om uppslutningen kring dem är tillräckligt bred. Det parlamentariska samförståndet om de finanspolitiska målen som uppnåddes under hösten utgör en väsentlig del av ett välfungerande regelverk.