Hantering av Finlands Banks finansiella risker 2025

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken samt att säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker, som Finlands Bank skapar beredskap för genom att sörja för en stark balansräkning. Under 2025 ökade Finlands Banks totala risker något och riskbuffertarna krympte.

Finlands Banks finansiella tillgångar ökade med fyra miljarder 2025

Vid utgången av 2025 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 20 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserver, räntebärande värdepapper i euro och långsiktiga investeringar i bland annat räntebärande värdepapper, aktie- och fastighetsfonder och kontanter.

Finlands Banks finansiella tillgångar ökade med ca fyra miljarder euro 2025 på grund av värdeuppgången på guldet samt utökningen av valutareserven och investeringarna i räntebärande värdepapper i euro under året.

De finansiella tillgångarna omfattar inte poster som härrör från genomförande av penningpolitiken, såsom penningpolitiska krediter till banker eller värdepapper som förvärvats vid penningpolitiska transaktioner.

I Finlands Banks valutareserv ingår likvida investeringar i räntebärande värdepapper. Valutareservens storlek har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och av lånefordringar på bankerna till följd av genomförandet av penningpolitiken. Eurosystemets penningpolitiska åtgärder genomförs decentraliserat mellan medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB), och riskerna i och intäkterna av dem fördelas delvis mellan de nationella centralbankerna.

De nationella centralbankerna bär själva riskerna i de obligationer utgivna av stater och statsbundna institutioner som förvärvas inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme).

I fråga om övriga penningpolitiska tillgångar motsvarar risken Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala penningpolitiska fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln. År 2025 var Finlands Banks kapitalfördelningsnyckel 1,816 %.

Finlands Banks penningpolitiska fordringar fortsatte att minska 2025

Eurosystemets penningpolitiska tillgångar minskade under 2025 med ca 500 miljarder euro och uppgick vid utgången av året till ca 3 800 miljarder euro. Minskningen speglar förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för de penningpolitiska köpprogrammen.

Värdepapperen inom programmet för köp av tillgångar (APP, asset purchase programme) och PEPP-programmet hade börjat förfalla, och under 2025 gjordes inte längre några tillgångsköp inom ramen för dessa program.

Finlands Banks andel av de penningpolitiska fordringarna minskade med ca 10 miljarder euro och uppgick vid årets slut till ca 62 miljarder euro.

Utöver de fordringar som presenteras i tabell 12 upptogs i Finlands Banks balansräkning fordringar inom Eurosystemet för 20 miljarder euro, som huvudsakligen består av T2-balansposten (på finska). Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2025 uppgick till 113 miljarder euro.

Finlands Bank hanterar risker genom spridning

Finlands Banks finansiella risker består av marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel förlustrisken till följd av förändringar i valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på Internationella valutafonden (IMF International Monetary Fund) sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

Den strategiska allokeringen av investeringarna bestäms med hjälp av ett jämförelseindex. Jämförelseindexet i förening med ett detaljerat limitramverk styr ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten. På detta sätt säkerställer Finlands Bank en god likviditet för investeringarna och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Bank investerar en del av sina finansiella tillgångar på den internationella aktie- och fastighetsmarknaden. Investeringarna görs via fonder och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Liksom de övriga centralbankerna genomför Finlands Bank de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhanteringen som gäller för hela Eurosystemet.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att avgränsa sina direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Fortsatt strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning 2025

Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i Finlands Banks balansräkning på skuldsidan som centralbanksinlåning.

Eurosystemet fastställer räntenivån för affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. De penningpolitiska tillgångarna löper däremot i regel med fast ränta. Således minskar Finlands Banks räntenetto om räntan på inlåningen stiger. Denna skillnad i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Avkastningsnivån för värdepapper med fast ränta som förvärvats av penningpolitiska skäl var under en lång tid låg. Under andra halvåret 2022 började Europeiska centralbankens (ECB) råd höja Eurosystemets styrräntor, och räntehöjningarna fortsatte under 2023. Då steg också räntan på centralbanksinlåningen, vilket hade en betydlig negativ inverkan på räntenettot. Efter det har styrräntorna sänkts, vilket har minskat den negativa inverkan.

Till följd av denna finansieringskostnad var Finlands Banks verksamhetsresultat fortfarande negativt 2025.

De rådande ränteförväntningarna vid utgången av 2025 tyder på att inga betydande förändringar är att vänta i styrräntorna under 2026. Ränteförväntningarna pekar på att verksamhetsresultatet för 2026 blir nära noll och således något bättre än verksamhetsresultatet för 2025.

När de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen förfaller till betalning minskar den centralbanksinlåning som avsatts för deras finansiering, varvid också finansieringskostnaderna minskar och Finlands Banks resultat förbättras efter hand.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning.

Finlands Banks totala risker ökade något och riskbuffertarna minskade under 2025

Utökningen av valutareserven och portföljen av investeringar i räntebärande värdepapper i euro bidrog 2025 till att öka Finlands Banks risker, medan förfallet av de penningpolitiska tillgångarna i sin tur minskade riskerna. Den samlade effekten av dessa faktorer fick de totala riskerna att öka något.

Finlands Bank mäter de totala riskerna i balansräkningen med vedertagna statistiska metoder. Mätningen av den penningpolitiska kreditrisken baserar sig på riskrapporter som tas fram av ECB och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 procents sannolikhet under det följande året (s.k. expected shortfall 99 %).

Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Vid slutet av 2025 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 2,9 miljarder euro. Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guldet täcker en värdeminskning av betydande storlek. Om guldrisken räknas med, är risktalet 3,8 miljarder euro.

Vid utgången av 2025 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 0,7 miljarder euro på värderegleringskonton och 2,8 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,9 miljarder euro (diagram 18).

Försvagningen av dollarn sänkte värdet i euro på de dollardenominerade investeringarna i valutareserven och minskade värderegleringskontona, vilka ingår i riskbuffertarna. Dessutom ledde det negativa verksamhetsresultatet till följd av de höga finansieringskostnaderna till att riskbuffertarna krympte. Som en följd av dessa effekter minskade de totala riskbuffertarna 2025.

Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 19).