Riskhantering och riskkontroll inom tillgångsförvaltningen
Investeringsverksamheten exponeras för risker som banken söker identifiera, mäta och begränsa genom riskhantering. Finlands Bank använder allmänt tillämpliga riskhanteringsmetoder, marknads- och kredit­riskmodeller och känslighetsanalyser.

För riskhanteringen av investeringsverksamheten vid Finlands Bank svarar administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning i samarbete med bankavdelningen. Riskkontrollen av investeringsverksamheten och avkastnings- och riskrapporteringen är förlagda till administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Rapporter om riskerna i investeringsverksamheten lämnas dagligen till den operativa personalen inom investeringsverksamheten och månatligen till direktionen. Avkastningsrapporter lämnas varje månad till den direktionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Marknadskommittén behandlar avkastningen fyra gånger om året under ledning av den direk­tionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Direktionen diskuterar risker och avkastning två gånger om året. Förseelser mot risklimiter rapporteras omedelbart. En utförlig rapport om samlade finansiella risker läggs fram för direktionen fyra gånger om året.

Beslutsstruktur i tillgångsförvaltning och riskhantering och separata riskkommittéer
Beslut om tillgångsförvaltning och riskhantering fattas av Finlands Banks direktion, marknadskommittén och i operativa frågor även av investeringsgruppen och riskgruppen.

Finlands Banks direktion beslutar om målen för investeringsverksamheten och om investeringspolicyn samt om principerna för riskhantering. Direktionen fattar beslut om bland annat omfattningen av bankens finansiella tillgångar och valutareserven, valutafördelningen av reserven, den strategiska allokeringen av investeringsportföljen enligt investeringskategori, de tillåtna variationsgränserna per investeringskategori i investeringsverksamheten och storleken på ränte- och kreditriskerna. Direktionen fastställer också maximigränserna för kreditrisklimiterna.

Marknadskommittén fattar de detaljerade besluten om tillgångsförvaltningen och riskhanteringen inom de ramar som fastställts av direktionen. Kommittén fastställer bland annat kriterierna för motparter och emittenter och de exakta kreditrisklimiterna. Ordförande och beslutsfattare i marknadskommittén är den direktionsmedlem som svarar för Finlands Banks egna investeringar.

Investeringsgruppens och riskgruppens arbete går huvudsakligen ut på att bereda ärenden för behandling i beslutsorganen. Investeringsgruppen fattar dessutom de interna besluten på bankavdelningen och samordnar ärenden som är gemensamma för investerings- och riskhanteringsorganisationerna. Avdelningschefen för bankavdelningen är ordförande och beslutsfattare i investeringsgruppen. Ordförande och beslutsfattare i riskgruppen är chefen för administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Finlands Bank har en kommitté för ekonomiska risker som är oberoende av tillgångsförvaltningen och som har till uppgift att stödja direktionen genom att kontrollera och analysera de ekonomiska riskerna i Finlands Banks balansräkning. Kommittén är inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Utöver kommittén för ekonomiska risker har Finlands Bank också en kommitté för operativa risker och cyberrisker. Denna kommitté ska bedöma nivån på riskhanteringen av bankens operativa risker och cyberrisker och ge råd och rekommendationer för utveckling av riskhanteringen. Kommittén är i likhet med kommittén för ekonomiska risker inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén för operativa risker och cyberrisker är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Risktal och fördelningar

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter kreditbetyg¹

31.12.2018 31.12.2017
Kreditbetyg Mn euro Mn euro
AAA 2 783 4 171
AA+ 2 846 2 981
AA 942 2 249
AA– 169 223
A+ 1 265 1 351
A 224 206
A– 135 195
BBB+ 59 23
BBB
BBB–
Under BBB–
Utan kreditbetyg 3
Summa 8 424 11 402
1 Säkerställda obligationer har klassificerats enligt värdepapperets kreditbetyg, inte emittentens kreditvärdighet. Centralbanken i Japan kklassificeras enligt kreditbetyget för staten.
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.
Källa: Finlands Bank.

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter emittentens/motpartens hemland (till marknadsvärde)

31.12.2018 31.12.2017
Land eller område Mn euro Mn euro
Euroområdet 2 400 5 076
Tyskland 1 026 1 918
Frankrike 617 1 509
Nederländerna 357 693
Österrike 214 390
Finland 134 228
Belgien 52 312
Irland 26
Övriga Europa 1 103 1 210
Sverige 454 396
Storbritannien 336 462
Norge 196 224
Danmark 80 91
Schweiz 37 37
Amerika 3 497 3 448
USA 2 704 2 717
Kanada 793 731
Asien och Stillahavsområdet 1 199 1 294
Japan 975 1 090
Australien 190 159
Singapore 33 33
Nya Zeeland 7
Sydkorea 5
Internationella institutioner 224 375
Summa 8 424 11 402
På grund av avrundning stämmer inte alltid mellan- och slutsummorna.
Källa: Finlands Bank

Finlands Banks finansiella tillgångars känslighet för marknadsförändringar

Mn euro 2018 2017
Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en appreciering av euron med 15 % mot valutorna och guldet i valutareserven per 31.12. -1 006 -949
Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en räntehöjning på 1 % från ställningen per 31.12. -151 -206
Värdeförändring i Finlands Banks aktiefonder vid en nedgång i aktiefondernas värde med 25 % -183 -167
Källa: Finlands Bank.

Allokering av Finlands Banks portfölj av räntebärande värdepapper vid slutet av 2018

Portfölj av räntebärande värdepapper Allokering vid årets slut (%)
Statsobligationer 45,3
Obligationer utgivna av statsbundna institutioner 26,4
Säkerställda obligationer 9,1
Företagsobligationer 9,4
Kontanter 9,8
Summa 100,0
Källa: Finlands Bank.

Definitioner och begrepp

  • Med marknadsrisk avses risken för att nettovärdet av tillgångarna sjunker på grund av förändringar i marknadspriser, som kan vara till exempel förändringar i räntor, valutakurser, priset på guld eller aktiekurser, då risken kallas ränterisk, valutakursrisk, guldprisrisk respektive aktierisk.
  • Med kreditrisk avses risken för ekonomisk förlust till följd av att kreditbetyget för motparten i en ekonomisk transaktion eller emittenten av värdepapper förändras eller att motparten eller emittenten blir insolvent.
  • Med likviditetrisk avses att tillgångar inte kan tas i bruk vid behov eller omsättas i likvida medel utan extra kostnader.
  • Med operativ risk avses risken för extra kostnader eller förluster till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer eller på grund av medarbetare, system eller externa faktorer.
  • Investeringsportföjen består av en räntebärande portfölj i utländsk valuta och en räntebärande portfölj i euro samt långsiktiga investeringar. Dess syfte är att säkerställa de finansiella tillgångarnas värde och Finlands Banks förmåga att även i framtiden uppfylla sina skyldigheter.
  • Valutareseren består av valutainvesteringar och andra fordringar i utländsk valuta som inte skyddas separat. I den ingår en räntebärande portfölj i utländsk valuta och nettofordringar på Internationella valutafonden (IMF).
  • Med kontanter avses kortfristiga banktillgodohavanden med eller utan säkerheter.
  • Modifierad duration är ett mått på ränterisk som anger hur mycket värdet på en investering, eller investeringar, i räntebärande instrument förändras när räntorna förändras något. När den modifierade durationen är till exempel 2 och räntorna stiger med 1 %, sjunker värdet på investeringar i räntebärande instrument med 2 %.
  • Med ett VaR-värde vid en viss konfidensgrad avses en sådan förlust att en större förlust efter en given tid realiseras med en sannolikhet som motsvararar den aktuella konfidensgraden. Om till exempel VaR-värdet med en dags horisont och konfidensgraden 99 % är 3 miljoner euro, betyder det att det i dag med 1 % sannolikhet realiseras ett resultat som är sämre än en förlust på 3 miljoner euro (och med 99 % sannolikhet ett resultat som är bättre).
  • Ett ES-värde (Expected Shortfall) vid en viss konfidensgrad anger storleken av den väntade förlusten då förlustnivån enligt VaR-värdet vid motsvarande konfidensgrad överskrids. Ett ES-värde på till exempel 99 % medför en genomsnittlig förlust på 1 % om en risk realiseras.