Penningpolitik
Det primära målet för Eurosystemets penningpolitik är att upprätthålla en stabil prisnivå i euroområdet. Då inflationen, dvs. den årliga konsumentprisökningen, ligger nära men under 2 % på medellång sikt, är penningvärdet i stort sett oförändrat och köpkraften stark.
Prisstabilitet bildar grunden för hållbar ekonomisk tillväxt. Eurosystemet har traditionellt upprätthållit prisstabiliteten genom att höja eller sänka styrräntan, dvs. priset på bankernas utlåning eller inlåning hos centralbanken. Till uppfyllelsen av prisstabilitetsmålet bidrar nu också de penningpolitiska köpprogrammen.
Eurosystemet består av Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i euroländerna. Som medlem i Eurosystemet deltar Finlands Bank i beredningen, utformningen av beslut om och genomförandet av den gemensamma penningpolitiken för euroområdet. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är medlem av ECB-rådet, som är det högsta beslutande organet i Eurosystemet.
Under 2018 var penningpolitiken i euroområdet alltjämt mycket ackommoderande. Europeiska centralbanken höll styrräntan oförändrad under hela året.
Den expansiva penningpolitiken gynnade den ekonomiska utvecklingen
Det utökade *programmet för tillgångsköp, som ECB-rådet inledde 2015, är en extraordinär penningpolitisk åtgärd. Målet är att öka utbudet av pengar och därigenom bidra till starkare ekonomisk tillväxt och högre inflation.
Under 2018 inledde Eurosystemet en successiv minskning av de månatliga värdepappersköpen. I januari 2018 minskades nettotillgångsköpen från 60 miljarder euro till 30 miljarder euro per månad. I juni meddelade ECB-rådet att det skulle minska nettoköpen från 30 till 15 miljarder euro i september och avsluta dem helt i december.
I december bekräftade ECB-rådet sitt beslut om att avsluta nettotillgångsköpen och meddelade samtidigt att det skulle fortsätta att återinvestera det återbetalda kapitalet från köpprogrammet fullt ut även efter det att höjningen av ECB:s styrränta inletts och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en mycket ackommoderande penningpolitik.
Den expansiva penningpolitiken har bidragit till den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i euroområdet och fått effektivt genomslag i bankernas utlåning. Genomsnittsräntorna på utlåningen till den privata sektorn var fortsatt låga och de utestående lånevolymerna fortsätter att öka.