1.1 Europeiska centralbankens penningpolitik och penningpolitiska beredning 2018

Det primära målet för euroområdets penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Enligt ECB-rådets definition innebär detta mål i praktiken att den årliga konsumentprisökningen bör ligga något under men nära 2 % på medellång sikt. Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet stöder penningpolitiken också andra mål för den ekonomiska politiken inom EU, såsom hållbar tillväxt och sysselsättning. Penningpolitiken var alltjämt mycket expansiv under 2018 trots den successiva normalisering som inleddes i juni.

Som medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) deltar Finlands Banks chefdirektör i de penningpolitiska besluten. Experter från banken medverkar i sin tur i beredningen av de penningpolitiska besluten och i annat bakgrundsarbete både genom att ta fram bankens ekonomiska och penningpolitiska analyser och aktivt delta i Eurosystemets penningpolitiska kommitté och kommitté för marknadsoperationer.

ECB:s penningpolitik var alltjämt mycket expansiv under 2018. ECB-rådet höll styrräntorna oförändrade under hela året. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 0,00 %, räntan för utlåningsfaciliteten 0,25 % och inlåningsräntan –0,4 %. Räntorna har legat på denna nivå sedan mars 2016. Rådet förutsåg att räntorna kommer att ligga kvar på samma nivå åtminstone över sommaren 2019 och i vilket fall som helst så länge som det behövs för att säkerställa att inflationen på medellång sikt varaktigt stiger tillbaka till något under 2 %.

Nettotillgångsköpen inom ramen för det utökade programmet för tillgångsköp, som är en extraordinär penningpolitisk åtgärd, avslutades i december sedan den månatliga volymen först hade minskats till 30 miljarder euro i januari och ytterligare till 15 miljarder euro i oktober. Återinvesteringarna av det återbetalda kapitalet från köpprogrammet fortsätter dock fullt ut även efter det att ECB-rådet inlett höjningen av styrräntorna och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en mycket ackommoderande penningpolitik. Då nettotillgångsköpen upphörde var Eurosystemets balansräkning något under 4 700 miljarder euro.

Nettotillgångsköpen halverades i januari

Vid ingången av 2018 minskade ECB-rådet nettoköpen inom det utökade programmet för tillgångsköp från 60 miljarder euro till 30 miljarder euro per månad i enlighet med sitt beslut i oktober 2017.

På det penningpolitiska sammanträdet i januari beslutade ECB-rådet hålla styrräntorna oförändrade och bekräftade sin tidigare vägledning om styrräntorna, dvs. att det räknar med att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer under en längre tid och även efter det att tillgångsköpen har upphört.

Rådet bekräftade också att programmet för tillgångsköp pågår fram till slutet av september såsom tidigare beslutats. Vidare bekräftade rådet att kapitalet från förfallande värdepapper som förvärvats inom köpprogrammet kommer att återinvesteras under en längre tid efter det att nettoköpen upphört och så länge som det enligt rådets bedömning är nödvändigt för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger tillbaka till prisstabilitetsmålet.

I januari bedömde rådet att tillgängliga uppgifter vittnar om en stadig ekonomisk tillväxt i euroområdet. Det räknade med att den starka konjunkturen, åtstramningen på arbetsmarknaden och det högre kapacitetsutnyttjandet ytterligare skulle öka förtroendet för att inflationen fortsätter att stiga tillbaka mot målet, dvs. till något under 2 %. Det underliggande inflationstrycket i euroområdet var dock fortfarande dämpat och rådet betonade därför vikten av fortsatt kraftig penningpolitisk stimulans.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet blev svagare under vårens lopp och riskerna i ekonomin ökade

På sitt penningpolitiska sammanträde i mars 2018 konstaterade ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten i euroområdet alltjämt var kraftig och brett baserad. På kort sikt bedömdes den ekonomiska tillväxten ligga något över tidigare förväntningar. Denna bedömning återspeglades också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska bedömningar för euroområdet.

ECB:s experter räknade i sina bedömningar med en BNP-tillväxt på 2,4 % under 2018, 1,9 % under 2019 och 1,7 % under 2020. Inflationsprognosen var i stort sett oförändrad och den årliga HIKP- inflationen beräknades stiga till 1,7 %  under 2020.

I sin analys av den globala ekonomin i slutet av mars bedömde också Finlands Bank att den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortsätter, med euroområdets inhemska efterfrågan och det gynnsamma globala konjunkturläget som drivkrafter. Banken konstaterade att den stigande inflationen i hög grad speglade oljeprisökningen och att det inhemska pristrycket alltjämt var relativt måttligt.

På sitt penningpolitiska sammanträde i slutet av april konstaterade ECB-rådet att de nya uppgifter som hade kommit sedan sammanträdet i mars tydde på att den ekonomiska tillväxten var fortsatt kraftig och brett baserad trots en viss avmattning. Avmattningen kunde enligt rådets bedömning delvis spegla en återgång till en måttligare tillväxtbana efter den höga tillväxttakt som präglat slutet av 2017, men kunde också vara en följd av tillfälliga faktorer.

Rådet bedömde att riskerna kring konjunkturutsikterna var i stort sett balanserade, men påpekade att de globala riskerna, såsom risken för ökad protektionism, hade blivit alltmer framträdande. Inflationsutsikterna bedömdes vara oförändrade.

Fortsatt låga låneräntor i början av året

De finansiella förhållandena i euroområdet var fortsatt gynnsamma i början av 2018. De penningpolitiska åtgärderna fick alltjämt ett kraftigt genomslag i form av lättare tillgång till lån för företag och hushåll och växande utlåning i hela euroområdet.

Utlåningen till den privata sektorn återhämtade sig ytterligare och låneräntorna var alltjämt relativt stabila och mycket låga. Olika enkätundersökningar visar att företagens tillgång till finansiering hade förbättrats och att utlåningsökningen alltjämt fick draghjälp av en starkare efterfrågan i alla lånekategorier och allt lättare villkor för företags- och bostadslån.

En successiv normalisering av penningpolitiken inleddes i juni

ECB-rådet inledde en successiv normalisering av penningpolitiken i juni. Rådet fattade beslut om att fortsätta att köpa värdepapper inom ramen för programmet för tillgångsköp för 30 miljarder euro per månad fram till slutet av september 2018. Om nya uppgifter bekräftar rådets inflationsförväntningar på medellång sikt, reduceras köpvolymen till 15 miljarder euro per månad mellan september och december, varefter tillgångsköpen upphör helt. Vid förfall av värdepapper som förvärvats inom programmet fortsätter dock återinvesteringen av det återbetalda kapitalet i enlighet med rådets tidigare meddelande så länge som det enligt rådets bedömning är nödvändigt för att prisstabilitetsmålet ska uppnås.

ECB-rådet motiverade sitt beslut med att inflationen hade varaktigt stigit kraftigt mot målet, dvs. till något under 2 % på medellång sikt. Rådet uttryckte sin tillförsikt om att inflationen fortsätter att varaktigt stiga mot målet och att inflationsökningen inte heller avstannar efter att den successiva avvecklingen av nettotillgångsköpen har inletts. Rådet betonade dock att det vid behov är berett att se över alla sina penningpolitiska verktyg.

Rådet beslutade i juni att lämna ECB:s styrräntor oförändrade men bekräftade sin tidigare vägledning om att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone över sommaren 2019 och vid behov även längre än så för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger tillbaka till något under 2 % på medellång sikt.

Den ekonomiska tillväxten fortsatte – oljepriset drev upp inflationen

I den ekonomiska analysen i juni konstaterade ECB-rådet att de senaste ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten var svagare men dock alltjämt förenliga med en fortsatt kraftig och brett baserad tillväxt.  Rådet bedömde att riskerna i konjunkturutsikterna för euroområdet fortfarande var i stort sett balanserade men tillade att risken för utdragen volatilitet på finansmarknaden bör hållas under uppsikt.

Rådet fastslog att inflationsökningen i maj återspeglade en högre energi-, livsmedels- och tjänsteprisinflation, medan den underliggande inflationen alltjämt var dämpad. Rådet betonade dock att det inhemska kostnadstrycket i euroområdet visade tecken på ökning, medan osäkerheten kring inflationsutsikterna sakta minskade.

I den makroekonomiska bedömningen i juni räknade Eurosystemets experter med en BNP-tillväxt på 2,1 % under 2018, 1,9 % under 2019 och 1,7 % under 2020. De försämrade tillväxtutsikterna för 2018 återspeglade den svagare utvecklingen i början av året.

Den årliga inflationstakten skulle enligt Eurosystemets experters bedömning ligga på 1,7 % under hela prognosperioden. Inflationsprognosen för 2018 och 2019 var betydligt högre än ECB:s experters motsvarande bedömning i mars, vilket främst kan tillskrivas oljeprisökningen. 

På sitt penningpolitiska sammanträde i slutet av juli påpekade ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortsätter trots den ihållande stora osäkerheten kring omvärlden för framför allt den globala handeln.

Rådet framhöll att de ekonomiska indikatorerna och enkätresultaten hade stabiliserats och alltjämt pekade på en fortsatt kraftig och brett baserad ekonomisk tillväxt, vilket låg i linje med Eurosystemets experters bedömningar för euroområdet i juni.

Prognoserna för BNP-tillväxten reviderades ner något på hösten

På sitt penningpolitiska sammanträde i september bedömde ECB-rådet att nya uppgifter till stor del bekräftade dess bedömning i juni om en fortsatt brett baserad ekonomisk tillväxt och successivt stigande inflation i euroområdet. Rådet påtalade dock att den ökade protektionismen, svagheterna på tillväxtmarknaderna och volatiliteten på finansmarknaden hade blivit mer framträdande.

Denna bedömning återspeglades också i stort sett i ECB:s experters makroekonomiska bedömningar i september, som räknade med en årlig BNP-tillväxt på 2,0 % under 2018, 1,8 % under 2019 och 1,7 % under 2020.

Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningar som Eurosystemets experter hade presenterat i juni 2018 reviderade ECB:s experter utsikterna för BNP-tillväxten ner något för 2018 och 2019, vilket främst berodde på ett något lägre bidrag från utländsk efterfrågan. Inflationsutsikterna bedömdes vara oförändrade.

På sitt penningpolitiska sammanträde i slutet av oktober konstaterade ECB-rådet att nya uppgifter vittnade om en något svagare utveckling än väntat, som dock alltjämt låg i linje med grundscenariot om bred ekonomisk tillväxt som understöds av den inhemska efterfrågan och fortsatta förbättringar av arbetsmarknadsläget.

Den senaste utvecklingen inom vissa sektorer, framför allt bilindustrin, ansåg rådet ha betydelse för tillväxtprofilen på kort sikt. Vidare bedömde rådet att exportutsikterna hade försämrats något.

I sin analys av den globala ekonomin i oktober bedömde Finlands Bank att den ekonomiska utvecklingen i euroområdet var fortsatt gynnsam, understödd av den expansiva penningpolitiken och den för konjunkturläget förhållandevis lätta finanspolitiken, trots en viss avmattning från året förut.

Finlands Bank konstaterade att det hade skett en måttlig uppgång i inflationstrycket, bland annat till följd av den högre löneökningstakten. Mot bakgrund av de fortsatta förhållandevis dämpade inflationsutsikterna bedömde banken dock att det skulle dröja ett tag innan det goda ekonomiska läget återspeglades i euroområdets inflation. Finlands Bank ansåg att osäkerheten kring Italiens ekonomiska politik kastade en skugga över den ekonomiska utvecklingen i euroområdet och att sommarens växande handelspolitiska spänningar hade ökat nedåtriskerna för den globala ekonomin.

Nettotillgångsköpen upphörde i december 2018 – penningpolitiken fortsatt expansiv

På sitt penningpolitiska sammanträde i december bekräftade ECB-rådet att nettoköpen inom ramen för programmet för tillgångsköp skulle avslutas i december 2018.

Samtidigt preciserade rådet att återinvesteringarna av det återbetalda kapitalet från köpprogrammet skulle fortsätta fullt ut en längre tid efter det att ECB-rådet inlett höjningen av ECB:s styrräntor och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en mycket ackommoderande penningpolitik.

Rådet framhöll i december att den underliggande styrkan i euroområdets inhemska efterfrågan fortsatte att understöda den ekonomiska tillväxten i euroområdet och en successiv uppgång i inflationstrycket. Dessa bidrar i sin tur till förtroendet för att inflationen fortsätter att varaktigt stiga mot målet även efter det att tillgångsköpen har upphört.

Rådet konstaterade att de senaste statistik- och enkätuppgifterna vittnade om en svagare ekonomisk utveckling i euroområdet än väntat, vilket återspeglade en avmattning i den externa efterfrågan och lägre bidrag från vissa lands- och sektorspecifika faktorer. Trots bedömningen att effekten av vissa av dessa faktorer skulle komma att ge vika, räknade rådet dock med att tillväxttakten framöver kan bli något svagare.

I de makroekonomiska framtidsbedömningarna i december räknade Eurosystemets experter med att den årliga BNP-tillväxten för 2018 och 2019 skulle vara något lägre än vad ECB:s experter hade bedömt i september. BNP-tillväxten beräknades vara 1,9 % under 2018, 1,7 % under 2019, 1,7 % under 2020 och 1,5 % under 2021.

Enligt experterna skulle inflationen vara 1,8 % under 2018, 1,6 % under 2019, 1,7 % under 2020 och 1,8 % under 2021.

Inflationsutsikterna för slutet av året var alltjämt måttliga, då den underliggande inflationen låg envist kvar på kring 1 %. Rådet framhöll således att det alltjämt behövs kraftig penningpolitisk stimulans för att få inflationen att varaktigt stiga tillbaka till det uppställda målet.

Den expansiva penningpolitiska hållningen understöds av ett omfattande värdepappersinnehav, som bibehålls genom fortsatta återinvesteringar. Till den expansiva hållningen bidrar likaså de exceptionellt låga styrräntorna och vägledningen om styrräntorna, enligt vilken rådet räknar med att räntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer över sommaren 2019 och vid behov längre än så.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet fick stöd av den expansiva penningpolitiken

Sammantaget har ECB:s expansiva penningpolitik bidragit till den gynnsamma konjunkturutvecklingen i euroområdet och fått effektivt genomslag i bankernas utlåning. Genomsnittsräntorna för utlåningen till den privata sektorn var fortsatt låga och den årliga ökningstakten för utlåningen steg ytterligare. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet fortsatte, men planade ut under årets lopp jämfört med den kraftiga tillväxten året förut.

De extraordinära penningpolitiska åtgärder som hade införts i juni 2014 fick alltjämt ett kraftigt genomslag på tillgången till lån för hushåll och framför allt små och medelstora företag och på utlåningsökningen i hela euroområdet.

Trots den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden och successivt stigande löner var inflationstrycket och inflationsförväntningarna alltjämt relativt måttliga. År 2018 var den genomsnittliga inflationen i euroområdet 1,7 %, men speglade huvudsakligen stigande energipriser. Den så kallade underliggande inflationen, som är rensad för energi- och livsmedelspriser, var endast 1,0 % i genomsnitt. De marknadsbaserade genomsnittliga inflationsförväntningarna i 5 år efter 5 år,  som härletts ur inflationsswappar, var 1,6 % i december. I ECB:s enkätundersökning var inflationsförväntningarna efter 5 år vid årets slut 1,9 %. Mot denna bakgrund spelar en fortsatt expansiv penningpolitik alltjämt en viktig roll för att uppnå prisstabilitetsmålet.

ECB-rådet har också upprepade gånger påtalat att den fulla nyttan av de penningpolitiska åtgärderna endast kan erhållas om allt beslutsammare åtgärder för att höja tillväxtpotentialen på lång sikt och minska svagheterna i euroområdet också vidtas inom andra sektorer av politiken. Det behövs betydligt snabbare strukturreformer för att öka ekonomiernas motståndskraft, minska den strukturella arbetslösheten och höja produktiviteten och tillväxtpotentialen. Buffertarna för de offentliga finanserna måste byggas ut ytterligare. Av högsta prioritet är likaså åtgärder för att förbättra EMU:s funktion.