Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) beslutade avsluta nettotillgångsköpen inom ramen för det penningpolitiska köpprogrammet för värdepapper vid slutet av 2018. Genom beslutet togs de första stegen i riktning mot normalisering av euroområdets penningpolitik. Eftersom det fortfarande råder osäkerhet om hur de extraordinära penningpolitiska åtgärderna påverkar finansmarknaden och den reala ekonomin, genomförs normaliseringen försiktigt och successivt med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen.

ECB-rådet bedömde i juni 2018 att nettotillgångsköpen kunde avslutas vid årsskiftet, men meddelade samtidigt att det kommer att fortsätta att återinvestera kapitalet från förfallande värdepapper även efter det att nettoköpen har upphört.

ECB-rådet bedömde också att det kommer att hålla kvar styrräntorna på nuvarande nivåer åtminstone över sommaren 2019. Kraftig penningpolitisk stimulans behövs alltjämt för att understödja en fortsatt ökning av det inhemska pristrycket och inflationsutvecklingen på medellång sikt.

Trevande första steg mot normalisering

På sitt sammanträde i december 2018 bekräftade ECB-rådet sitt beslut att vid årets slut avsluta nettoköpen inom ramen för programmet för tillgångsköp. Samtidigt meddelade rådet att det skulle fortsätta återinvesteringarna fullt ut även efter det att höjningen av ECB:s styrräntor inletts och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en mycket ackommoderande penningpolitik.

ECB-rådet är också berett att vid behov se över alla sina verktyg för att säkerställa att inflationen fortsätter att varaktigt stiga tillbaka mot det uppställda målet.

De första stegen mot normalisering av Eurosystemets penningpolitik var således mycket försiktiga, utan någon plötslig åtstramning av penningpolitiken. Detta återspeglades också i marknadsförväntningarna, där inga plötsliga förändringar inträffade under senare halvåret 2018.

Svårt att bedöma konsekvenserna av utfasningen av den okonventionella penningpolitiken

Att fasa ut den okonventionella penningpolitiken är en lång process i ett läge där osäkerheten om tillväxt- och inflationsutsikterna för euroområdet är stor och en bedömning av den lämpliga penningpolitiska hållningen svårare än vanligt.

Svårigheterna att bedöma konsekvenserna beror på flera olika faktorer. För det första är erfarenheterna av de nu tillämpade extraordinära penningpolitiska instrumenten fortfarande rätt obetydliga. För det andra kan sambandet mellan ekonomisk tillväxt, inflation och räntor ha förändrats. För det tredje har nivån på den jämviktsränta som förenar inflationsmålet för euroområdets ekonomi med en balanserad tillväxt eventuellt sjunkit, vilket innebär att räntenivån också på medellång sikt kan bli lägre än vad som varit vanligt under tidigare konjunkturuppgångar.

Att den väntade inflationsökningen har uteblivit och inflationsförväntningarna har sjunkit trots den ekonomiska återhämtningen och sysselsättningsökningen i euroområdet vittnar om förändringar i de ekonomiska strukturerna och den penningpolitiska transmissionsmekanismen.  Osäkerheten kring de strukturella förändringarna i ekonomin talar för en försiktig politik.

Finlands Bank stöder regelbunden översyn av ECB:s penningpolitiska strategi

För att strama åt den extraordinära penningpolitiken kan många andra åtgärder vidtas utöver höjning av styrräntorna. ECB kan vid behov minska de omfattande värdepappersköpen, då framför allt de långa räntorna stiger, dra in likviditet från banksystemet och justera vägledningen om styrräntorna.

De öppna frågorna kring volymen och tidpunkten för de penningpolitiska åtstramningsåtgärderna är därför många: I vilken ordning bör åtgärderna vidtas? Hur mycket och i vilken takt bör centralbankens balansräkning reduceras? Hur stor bör centralbankens balansräkning vara och hur mycket likviditet behöver banksystemet i det ”nya normala” Och slutligen: hur mycket och i vilken takt bör räntorna höjas? 

Omvärldsförändringarna och de nya penningpolitiska instrumenten har också inneburit utmaningar med tanke på den penningpolitiska strategin. I likhet med många andra centralbanker har Finlands Bank under ledning av chefdirektören lyft fram behovet av regelbunden översyn av ECB:s penningpolitiska strategi.

Regelbunden översyn av strategin skulle bidra till en välavvägd penningpolitik i en föränderlig omvärld och därmed för sin del stödja utvecklingen av EMU.

Dela artikel