Tillgångar

1. Guld och guldfordringar
Finlands Bank har 1 576 487 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

Guld 31.12.2018 31.12.2017
Kvantitet (mn troy uns) 1,6 1,6
Pris per troy uns guld (euro) 1 121,0 1 081,9
Marknadsvärde (mn euro) 1 767,2 1 705,6
Förändring av marknadsvärde (mn euro) 61,6 -25,5

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet
I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Fordringar på internationella valutafonden (IMF) 31.12.2018 31.12.2017
Mn euro Mn SDR Mn euro Mn SDR
Reservposition i IMF 417,9 343,8 256,5 216,0
Särskilda dragningsrätter 1 363,4 1 121,8 1 331,3 1 121,0
Övriga fordringar på IMF 124,0 102,0 156,0 131,3
Summa 1 905,3 1 567,6 1 743,9 1 468,4
Kursen mellan euro och SDR 2017 och 2018 2018 2017
Vid utgången av mars 0,8474 0,7874
Vid utgången av juni 0,8282 0,8199
Vid utgången av september 0,8297 0,8355
Vid utgången av december 0,8228 0,8420

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 1 363,4 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas också av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 1 905,3 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar
Här redovisas banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Banktillgodohavanden 108,3 41,0 67,3
Räntebärande värdepapper 4 408,0 4 172,3 235,7
Diskonteringsintrument 136,4 -136,4
Övriga fordringar 694,4 756,1 -61,6
Summa 5 210,8 5 105,8 105,0
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2018 31.12.2017
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 463,4 10,5 408,1 9,5
US-dollar 3 773,0 85,6 3 648,7 84,7
Japanska yen 171,6 3,9 252,0 5,8
Summa 4 408,0 100,0 4 308,7 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2018 31.12.2017
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 657,0 14,9 646,7 15,0
Över 1 år 3 751,0 85,1 3 662,0 85,0
Summa 4 408,0 100,0 4 308,7 100,0

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Räntebärande värdepapper 538,0 504,1 34,0
Övriga fordringar -59,7 -25,7 -34,0
Summa 478,3 478,4 0,0
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2018 31.12.2017
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 146,5 27,2 161,3 32,0
US-dollar 391,5 72,8 342,8 68,0
Summa 538,0 100,0 504,1 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2018 31.12.2017
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 322,0 59,8 222,0 44,1
Över 1 år 216,0 40,2 282,0 55,9
Summa 538,0 100,0 504,1 100,0

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet
Här ingår banktillgodohavanden i euro utanför euroområdet, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och övriga fordringar i euro.

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Banktillgodohavanden 19,1 279,2 -260,1
Räntebärande värdepapper 753,9 952,2 -198,3
Övriga fordringar 4,4 0,1 4,3
Summa 777,3 1 231,4 -454,1
Återstående löptid för värdepapper i euro utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2018 31.12.2017
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 282,4 37,5 129,8 13,6
Över 1 år 471,4 62,5 822,4 86,4
Summa 753,9 100,0 952,2 100,0

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner
Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 734 382 miljoner euro, varav 8 648,3 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner
Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. År 2018 genomfördes långfristiga refinansieringstransaktioner med löptider på en uppfyllandeperiod och 3–48 månader. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning.

Dessutom fattade ECB-rådet 2016 beslut om att genomföra fyra nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner. Denna andra serie (TLTRO II) av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner har en löptid på fyra år och återbetalning av den tilldelade finansieringen kunde inledas efter två år. I enlighet med ECB-rådets beslut bestäms den slutliga räntan i transaktionerna enligt utvecklingen av motparternas utlåning mellan den 1 februari 2016 och den 31 januari 2018. Räntan kommer att ligga mellan räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan på inlåningsfaciliteten på tilldelningsdagen. Eftersom den slutliga räntan kunde bestämmas först 2018 och några tillförlitliga uppskattningar av den inte kunde göras före det, beräknades räntan fram till utgången av 2017 enligt räntan på inlåningsfaciliteten i enlighet med försiktighetsprincipen. Den ränteintäkt som härrör från differensen mellan räntan på inlåningsfaciliteten och den slutliga räntan i transaktionerna för den aktuella perioden redovisades 2018 i resultaträkningen som en korrigering av posten ”Räntekostnader”.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner
Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner
Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet
Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

5.6 Fordringar avseende marginalsäkerheter
I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner.

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Långfristiga refinansieringstransaktioner 8 648,3 10 148,3 -1 500,0
Finjusterande reverserade transaktioner
Strukturella reverserade transaktioner
Utlåningsfacilitet
Fordringar avseende marginalsäkerheter
Summa 8 648,3 10 148,3 -1 500,0

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet
Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Löpande räkningar 0,0 0,0 0,0
Omvända repor 209,1 -209,1
Likviditetsstöd i nödlägen
Övriga fordringar 3,8 3,8
Summa 3,8 209,1 -205,3

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html.

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet
För att värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte ska kunna särredovisas har posten ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” delats upp i "Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften" och "Andra värdepapper".

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften
I posten ingick den 31 december 2018 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för de tre köpprogrammen för säkerställda obligationerBeslut ECB/2009/16 av den 2 juli 2009 om genomförandet av programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 175, 4.7 2009, s. 18); beslut ECB/2011/17 av den 3 november 2011 om genomförandet av det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 297, 16.11.2011, s. 70) och beslut ECB/2014/40 av den 15 oktober 2014 om genomförandet av det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 335, 22.10.2014, s. 22)., programmet för värdepappersmarknaderna (SMP)Beslut ECB/2010/5 av den 14 maj 2010 om inrättandet av ett program för värdepappersmarknaderna, EUT L 124, 20.5.2010, s. 8)., programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP)Beslut ECB/2015/10 av den 4 mars 2015 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (EUT L 121, 14.5.2015, s. 20), i dess ändrade lydelse. och programmet för köp av företagsobligationer (CSPP)Beslut ECB/2016/16 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn, EUT L 157, 15.6.2016, s. 28)..

Obligationsköpen enligt det första köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1) slutfördes den 30 juni 2010 och det andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP2) avslutades den 31 oktober 2012. Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) avslutades den 6 september 2012.

Under 2018 fortsatte Eurosystemet att genomföra värdepappersköp inom ramen för det utökade programmet för tillgångsköpMer information om EAPP-programmet finns på ECB:s webbplats: https://www.ecb.europa.eu/mopo/implement/omt/html/index.en.html., som består av det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), köpprogrammet för värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt programmet för köp av företagsobligationer (CSPP). Fram till utgången av september förvärvade ECB och de nationella centralbankerna värdepapper inom ramen för programmet för tillgångsköp till ett nettovärde av 30 miljarder euro per månad i genomsnitt och från oktober till slutet av december till ett värde av 15 miljarder euro per månad, varefter köpen upphörde. Vid förfall av de förvärvade tillgångarna avser ECB-rådet att fortsätta att återinvestera det återbetalda kapitalet till fullt belopp ännu en längre tid efter att ECB-rådet börjar höja ECB:s styrräntor, och i vilket fall som helst så länge som det behövs för att upprätthålla det gynnsamma likviditetsläget och en mycket ackommoderande penningpolitik.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se "Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper" under redovisningsprinciperna).

Nedan anges det upplupna anskaffningsvärdet av värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningenMarknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller..

 

Värdepapper som innhas i penningpolitiska syften 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro Mn euro Mn euro Mn euro
Balans- värde Marknads- värde Balans- värde Marknads- värde Balans- värde Marknads- värde
Första köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1)
Andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP2) 97,0 99,0 97,0 101,4 0,1 -2,3
Tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3) 6 697,3 6 760,2 5 335,1 5 381,1 1 362,1 1 379,1
Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) 1 079,9 1 159,3 1 341,9 1 485,4 -262,0 -326,1
Programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP stat) 28 308,3 28 673,0 25 167,7 25 242,5 3 140,6 3 430,5
Programmet för köp av offentliga värdepapper (s.k. PSPP supra) 3 175,8 3 194,1 3 067,3 3 089,8 108,6 104,4
Programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) 6 137,3 6 080,9 4 579,0 4 539,4 1 558,3 1 541,5
Summa 45 495,6 45 966,5 39 588,0 39 839,5 5 907,6 6 127,0

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. Årliga nedskrivningsprövningar genomförs baserat på beräknade återvinningsvärden vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen samt för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet fördelas i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de na­tionella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital. På basis av nedskrivningsprövningarna av CSPP-portföljen ansåg ECB-rådet det motiverat att skapa en buffert för eventuella exponeringar mot kreditrisker i de penningpolitiska transaktionerna 2018 (se ”Avsättningar” i noterna).

I samband med nedskrivningsprövningen vid slutet av 2018 av de värdepapper som förvärvats inom CBPP3-programmet konstaterade ECB-rådet att nedskrivningsrisk förelåg i och med att de stora ekonomiska problemen hos ett kreditinstitut 2018 skulle ha kunnat leda till en värdeminskning på institutets värdepapper. Eftersom ECB-rådet dock ansåg att nedskrivningsrisken inte påverkat förväntade framtida kassaflöden, redovisade Finlands Bank vid årets slut inga nedskrivningsförluster på ifrågavarande värdepapper som förvärvats inom det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer. Nedskrivningsförluster redovisades inte heller på övriga värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet.

I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

Innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet I Finlands Banks balansräkning
31.12.2018 31.12.2017 31.12.2018 31.12.2017
Mn euro Mn euro Mn euro Mn euro
Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) 67 654,0 82 490,0 1 079,9 1 341,9
Tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3) 240 655,9 220 954,6 6 697,3 5 335,1
Programmet för köp av offentliga värdepapper (s.k. PSPP supra) 224 506,5 203 932,0 3 175,8 3 067,3
Programmet för köp av företagsobligationer (CBPP) 178 050,3 131 593,1 6 137,3 4 579,0
Summa 710 866,7 638 969,7 17 090,3 14 323,3

7.2 Andra värdepapper
Posten innehåller räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna i euroområdet samt andelar i investeringsfonder.

Andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Räntebärande värdepapper 1 554,1 3 158,5 -1 604,4
Diskontoeringsinstrument 377,1 1 578,7 -1 201,6
Andelar i investeringsfonder 755,4 670,1 85,3
Summa 2 686,6 5 407,3 -2 720,7
Återstående löptid för andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 31.12.2018 31.12.2017
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 1 210,3 62,7 2 922,4 61,7
Över 1 år 720,9 37,3 1 814,8 38,3
Summa 1 931,2 100,0 4 737,2 100,0

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB
Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år.

Varje nationell centralbank i Eurosystemet har en andel av ECB:s kapital som fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel. Kapitalfördelningsnyckeln baseras på antalet invånare och bruttonationalprodukten i respektive land. Fördelningsnyckeln justeras med fem års mellanrum och när nya medlemmar ansluter sig till EU. Finlands procentuella andel av ECB:s kapital har sedan den 1 januari 2015 varit 1,2564 %, dvs. 144,3 miljoner euro.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver
Posten "Fordringar motsvarande överföring av valutareserver" består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB, 728,1 miljoner euro. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Fordran är i euro och värdet lika med dess värde vid tidpunkten för överföringen.

På fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som räknas ut dagligen, frånsett den räntefria guldreserven.

8.3 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet
Nettofordringarna relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet består av en CSM-post (Capital Share Mechanism) enligt fördelningsnyckeln för kapital minskat med posten ”ECB issue”. Med CSM-talet korrigeras beloppet utelöpande sedlar i centralbankens balansräkning i enlighet med fördelningsnyckeln. "ECB issue" uttrycker ECB:s andel (8 %) av de utelöpande sedlarna. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten "Utelöpande sedlar".Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Eurosystemet fördelas 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen på ECB. Den återstående andelen på 92 % fördelas på de nationella centralbankerna också månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som fördelats enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Interna fordringar/skulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 4 034,6 miljoner euro (2017: 3 750,9 mn euro). Ökningen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 4,6 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 5,2 % jämfört med 2017. På fordringarna betalas en ränta som räknas ut dagligen från den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

8.4 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

 

Övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Skulder/fordringar gentemot ECB härrörande från TARGET2-konton (inkl. Saldon på korrespondentbankskonton inom Eurosystemet 39 826,7 40 373,2 -546,5
Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster -242,1 -264,0 21,9
Fordringar på ECB relaterade till ECB:s interimistiska vinstutdelning 21,3 17,6 3,6
Summa övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 39 605,9 40 126,8 -520,9

Den 31 december 2018 uppgick posten till 39 605,9 miljoner euro och bestod av följande tre komponenter: 1) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s och de nationella centralbankernas betalningar som förmedlats och mottagits via TARGET2 och saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid slutet av året uppgick nettofordran på nettobetalningar förmedlade via TARGET2 till 39 826,7 miljoner euro. På posten betalas en ränta som beräknas dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en skuld på –242,1 miljoner euro till ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

På ECB-rådets beslut delade ECB ut 1 191 miljoner euro i interimistisk vinstutdelning för 2018 till de nationella centralbankerna i euroområdet (se ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” under redovisningsprinciperna). Finlands Banks andel av det utdelade beloppet var 21,3 miljoner euro den 31 december 2018 (se resultatposten ”Intäkter från övriga stamaktier och andelar”).

9. Övriga tillgångar
I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar, som består helt och hållet av fastigheter. De investeringstillgångar som banken reserverat för pensionsfonden slogs i mars 2017 samman med bankens finansiella tillgångar och förvaltas nu som en del av dem. Värdepapperen har redovisats på tillgångssidan i balansräkningen, i posterna ”Andra värdepapper” och ”Övriga tillgångar” (aktier och andelar).

Materiella anläggningstillgångar 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Bokföringsvärde Mn euro Mn euro Mn euro
Markområden 8,5 8,5
Byggnader 89,8 96,3 -6,5
Maskiner och inventarier 11,2 12,4 -1,3
Konst och numismatisk samling 0,6 0,5 0,0
Summa 110,0 117,8 -7,8
Immateriella anläggningstillgångar 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Bokföringsvärde Mn euro Mn euro Mn euro
It-system 7,6 8,5 -0,9
Summa 7,6 8,5 -0,9
Övriga tillgångar 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Euroområdets mynt 26,6 31,3 -4,7
Aktier och andelar 98,5 34,9 63,6
Pensionsfondens fastigheter 14,0 15,1 -1,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 432,3 404,0 28,3
Poster som härrör från värdering av poster utanför balansräkningen 67,9 83,9 -16,0
Övriga tillgånger 2,6 1,8 0,8
Summa 641,9 571,0 70,9

Ökningen av "Aktier och andelar" beror på ökade investeringar i fastighetsfonder.

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2018 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 5,2 %. Vid slutet av 2018 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 20 215,2 miljoner euro (vid slutet av 2017: 19 223,2 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2018 med 4,6 % till 16 180,7 miljoner euro (2017: 15 472,3 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 4 034,6 miljoner euro (2017: 3 750,9 mn euro) har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Utelöpande sedlar 31.12.2018 31.12.2017
Mn euro Mn euro
5 euro 82,4 85,9
10 euro -81,0 -68,8
20 euro 3 196,8 3 071,5
50 euro 10 868,3 10 071,6
100 euro -997,1 -862,9
200 euro 505,8 490,3
500 euro 2 605,5 2 684,6
Summa eurosedlar 16 180,7 15 472,3
ECB issue -1 757,9 -1 671,7
CSM 5 792,5 5 422,5
Utelöpande sedlar enligt kapitalfördelningsnyckeln 20 215,2 19 223,2

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Löpande räkningar (inkl. kassakrav) 61 719,2 53 420,8 8 298,4
Inlåningsfacilitet 15 213,6 23 341,2 -8 127,6
Inlåning med fast löptid
Finjusterande reverserade transaktioner
Inlåning relaterad till marginalsäkerheter
Summa 76 932,8 76 762,0 170,8

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav)
Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. Från och med den 1 januari 1999 har på kassakravsinlåningen betalats ränta enligt gällande marginalränta för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Från och med juni 2014 har på bankernas innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet betalats antingen nollränta eller räntan för inlåningsfaciliteten, beroende på vilkendera som är lägre.

2.2 Inlåningsfacilitet
Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta.

2.3 Inlåning med fast löptid
Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner.

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner
Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer.

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter
Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet.

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet
Den 31 december 2018 hade Finlands Bank inga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet.

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet
I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn (600 mn euro) och andra än kassakravspliktiga kreditinstitut (0,1 mn euro).

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet
Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet och repor med motparter utanför euroområdet.

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet
Den 31 december 2018 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet.

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet
Den 31 december 2018 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet.

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2018 mindre än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 1 189,5 miljoner SDR, som förblir oförändrad. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2018 (1 445,7 miljoner euro).

9. Skulder inom Eurosystemet
Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen. Vid slutet av 2018 hade Finlands Bank inga skulder inom Eurosystemet.

10. Övriga skulder
Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet samt ränteskulder för repor och långfristiga refinansieringstransaktioner. I övriga skulder ingår bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar samt löpande löner och pensioner.

Övriga skulder 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 73,2 66,4 6,8
Leverantörsskulder 0,5 0,1 0,4
Övriga skulder -1,9 -1,4 -0,5
Summa 71,8 65,1 6,7

11. Värderegleringskonton
Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Värderegleringskonton Mn euro Mn euro Mn euro
Guld 1 378,2 1 316,6 61,6
Valuta:
USD 783,7 601,7 182,0
GBP 22,3 28,4 -6,1
JPY 102,3 69,7 32,6
SDR 7,5 7,5
Andra valutor 0,1 0,2 0,0
Värdepapper 15,0 16,1 -1,2
Andelar i investeringsfonder 1,3 55,8 -54,5
Övriga uppskrivningar 159,9 167,5 -7,6
Summa 2 470,2 2 255,8 214,4

12. Avsättningar
Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick vid slutet av 2018 till 4 636,4 miljoner euro. Avsättningarna består av generell avsättning, avsättning för realvärde, pensionsavsättning, avsättning för kurs- och prisdifferenser och avsättning för förluster av penningpolitiska transaktioner.

Pensionsavsättningen har gjorts för täckning av pensionsåtagandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 554,8 miljoner euro, varav 107,5 % eller 596,4 miljoner euro är täckt. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens förlust, –7,5 miljoner euro, som täcktes genom upplösning av pensionsavsättningen. Vid slutet av 2018 hade fastigheter till ett värde av 14,0 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen (582,4 mn euro), utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar.

År 2017 gjordes en avsättning på sammanlagt 69 miljoner euro för förluster av penningpolitiska transaktioner på grund av ett värdepapper som innehades av Finlands Bank. Avsättningen finansierades i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB av de nationella centralbankerna i Eurosystemet i förhållande till deras respektive tecknade andelar av ECB:s kapital 2017. Finlands Bank gjorde en avsättning på 1,2 miljoner euro motsvarande sin egen andel, dvs. 1,78487 % av den totala avsättningen. Storleken på den avsättning som redovisades i bokslutet för 2017 beräknades med beaktande av uppgifterna om att värdepapperet hade sålts i januari 2018, varför avsättningen kunde täcka de realiserade förlusterna för 2018 i sin helhet.

Mot bakgrund av nedskrivningsprövningarna av CSPP-portföljen ansåg ECB-rådet dessutom det motiverat att skapa en buffert på sammanlagt 161 miljoner euro för eventuella exponeringar mot kreditrisker i de penningpolitiska transaktionerna 2018. Avsättningen finansieras i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB av de nationella centralbankerna i samtliga euroländer i förhållande till deras respektive tecknade andelar av ECB:s kapital 2018. Finlands Bank gjorde en avsättning på 2,9 miljoner euro motsvarande sin egen andel, dvs. 1,78487 % av den totala avsättningen.

Avsättningar (mn euro) Summa avsättningar Förändring av avsättningar Summa avsättningar Förändring av avsättningar Summa avsättningar
31.12.2016 2017 31.12.2017 2018 31.12.2018
Avsättningar för kurs- och prisrisker 834 16 850 -41 809
Generell avsättning 1 695 50 1 745 50 1 795
Avsättning för realvärde 1 326 52 1 378 55 1 433
Pensionsavsättning 613 -9 604 -8 596
Avsättning för förluster av penningpolitiska transaktioner 1 1 2 3
Summa 4 468 110 4 579 58 4 636

13. Kapital och reserver
Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

Kapital och reserver (mn euro) 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Grundfond 840,9 840,9
Reservfond 1 812,7 1 760,6 52,1
Summa 2 653,7 2 601,5 52,1

14. Årets vinst
Vinsten för räkenskapsåret 2018 blev 230,3 miljoner euro.

Årets resultat (mn euro) 31.12.2018 31.12.2017 Förändring
Utdelning till staten 143,0 104,0 39,0
Finlands Banks andel av vinsten (överförs till reservfonden) 87,3 52,1 35,2
Summa 230,3 156,1 74,2

Åtaganden utanför balansräkningen

31.12.2018 31.12.2017
Åtaganden utanför balansräkningen Mn euro Mn euro
Futurkontrakt
Det nominella värdet av köpkontrakt 1 692,0 1 668,0
Det nominella värdet av säljkontrakt -211,1 -163,7
Marknadsvärde av FX-swappar -8,7 11,9
Placeringsåtaganden i fastighetsfonden 64,4