Forskning på internationell toppnivå stöder Finlands Banks penningpolitiska beredning och inflytande i Eurosystemet.

I Finlands Bank bedrivs forskning på ekonomavdelningarna, främst forskningsenheten och forskningsinstitutet för transitionsekonomier (BOFIT) på avdelningen för penningpolitik och forskning. Utöver fast anställda forskare tar bägge enheterna också emot gästforskare via ett välbesökt gästforskarprogram och anlitar akademiskt meriterade utomstående rådgivare.

Tyngdpunkterna i Finlands Banks forskningsverksamhet ligger på makroekonomi, penningpolitik, makrotillsynspolitik, finansmarknaden och tillväxtekonomierna.

Forskarna och forskningsbidragen utnyttjas i beredningen av penningpolitiken och utvecklingen av analysverktyg, vilket utgör en integrerad del av Finlands Banks strategi.

Finlands Bank utvecklar som bäst en ny version av sin huvudsakliga modell for makroekonomisk analys, Aino-modellen (se Prognoser för den finländska ekonomin). Den nya versionen kommer att omfatta den finländska bostadsmarknaden och möjliggöra analys av effekterna av olika makrotillsynsverktyg.

Forskarna vid forskningsinstitutet för transitionsekonomier har bland annat deltagit i olika utredningar om konsekvenserna av avmattningen i den ekonomiska tillväxten i Kina för euroområdet och världsekonomin.

Forskningsbidrag i internationella tidskrifter

Målet för Finlands Banks forskningsverksamhet är att ge ut forkningsartiklarna i högklassiga vetenskapliga tidskrifter. Under 2018 publicerade till exempel tidskriften Journal of Money, Credit and Banking en undersökning från Finlands Bank gällande den optimala kombinationen av penningpolitik och makrotillsynspolitik. En annan undersökning om hushållens prognosfel och deras samband med överskuldsättning publicerades i samma tidskrift.

I en artikel som publicerades i Journal of International Financial Markets kom bankens forskare fram till att bankernas tillförsel av likviditet är konjunkturbetingat. I en annan artikel som publicerades i Quantitative Economics vidareutvecklades en metod för att utvärdera makroekonomiska modeller.

En undersökning som publicerades i International Journal of Central Banking lade fram en jämförelse av olika indikatorer för sårbarheter i det finansiella systemet.

Ett forskningsarbete som publicerades i Research in International Business and Finance kom fram till att nordiska banker klarade sig bättre ur krisen under 2008–2009 än andra banker tack vare lärdomarna från bankkriserna i Norden på 1990-talet.

Finlands Banks diskussionsunderlag

I regel utkommer Finlands Banks forskning initialt i Finlands Banks serie av diskussionsunderlag; under 2018 utkom 26 diskussionsunderlag i forskningsenhetens serie och 23 i BOFITs serie. Diskussionsunderlagen behandlade bland annat följande teman:

  • riskpremier på aktiemarknaden och räntesatsernas durationsberoende

  • sambandet mellan befolkningens åldersstruktur och inflationen

  • snedvridningar i Kinas BNP-statistik

  • den privata informationens inverkan på bankernas lånebeslut

  • finanspolitikens inverkan på vägledningens genomslagskraft

  • kinesiska bankers effektivitet

  • utvecklingen av den makroekonomiska teorin efter finanskrisen

  • jämförelse av metoder för makroekonomiska prognoser

  • de penningpolitiska beslutens betydelse för prognosinstitutens förväntningar.

Vid Finlands Bank pågick också många andra forskningsprojekt under 2018. Ett av dem, som analyserar betydelsen av de ekonomiska aktörernas kunnande för transmissionen av den ekonomiska politiken, har redan rönt internationell uppmärksamhet. En annan undersökning behandlar de västerländska sanktionernas betydelse för det minskade kapitaltillflödet till Ryssland.

Finlands Banks forskningsbidrag i medier och på andra forum

Det är viktigt för forskningens genomslagskraft att forskningsrapporterna uppmärksammas i medier, på vetenskapliga konferenser och vid Eurosystemets tillställningar.

Under 2018 publicerade Finlands Banks forskare två blogginlägg i webbportalen för ekonomiexperter VoxEU. Financial Times skrev om Finlands Banks forskning om den europeiska bank- och kapitalmarknadsunionen. Tre av Finlands Banks forskningsbidrag presenterades för Eurosystemets kommittéer och arbetsgrupper.

Forskningsinstitutet för transitionsekonomier deltog i Europeiska centralbankssystemets (ECBS) gemensamma forskningsprojekt om konsekvenserna av tillväxtavmattningen i Kina för euroområdets ekonomi. Resultatet av forskningsprojektet publicerades i ECB:s publikationsserie Occasional Papers.

Internationella möten och workshoppar

Finlands Bank arrangerar årligen flera internationella vetenskapliga konferenser.

I januari arrangerade forskningsenheten ett seminarium om säkra investeringsinstrument, statspapper och finansiell stabilitet (Safe Assets, Sovereign Debt and Financial Stability) i samarbete med Näringslivets forskningsanstalt. Föreläsare på seminariet var bland annat Philip Lane från irländska centralbanken och Sylvie Goulard från franska centralbanken.

I juni arrangerade forskningsinstitutet för transitionsekonomier i samarbete med universitetet i Strasbourg en workshop om påverkanskanaler mellan det finansiella systemet och politiken (Finance and Politics). 

Likaså i juni organiserade forskningsenheten en forskningskonferens om pengar i den digitala eran (Money in the Digital Age) i samråd med CEPR. Konferensen var en del av ett större evenemang. Huvudtalare var Bengt Holmström från Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Hyun Song Shin från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS).

I början av december arrangerade forskningsinstitutet för transitionsekonomier i samråd med City University of Hong Kong och Fordham University en konferens om konsekvenserna av de senaste 40 årens ekonomiska reformer i Kina. Konferensens huvudtalare var Shang-Jin Wei från Columbia University och Gérard Roland från University of California, Berkeley.

Utöver konferenserna hålls högklassiga forskningsseminarier nästan varje vecka på Finlands Bank.

Dela artikel
Följande artikel

Internationellt samarbete vid Finlands Bank