3.2 Prognoser för den finländska ekonomin

Finlands Bank gav 2018 ut två makroekonomiska prognoser för den finländska ekonomin. Finland är för första gången på länge inne i en högkonjunktur, men tillväxten saktar in betydligt under åren framöver.

Finlands Bank upprättar prognoser huvudsakligen som underlag för den penningpolitiska beredningen och beslutsfattandet. Kontinuerlig bevakning av konjunkturläget i Finland och analys av de samhällsekonomiska strukturerna bildar en väsentlig del av prognosarbetet.

Prognoserna är viktiga för den penningpolitiska beredningen

De primära målen för penningpolitiken är att uppnå prisstabilitet och en välbalanserad realekonomisk utveckling i euroområdet. Beredningen av euroområdets penningpolitik och utvärderingen av dess effekter kräver oberoende och analytisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen under åren framöver. Inflationsprognosen för euroområdet på kort sikt är det viktigaste måttet på prisstabilitet och euroområdets penningpolitiska hållning.

De krav som följer av euroområdets gemensamma penningpolitik ligger till grund för prognosarbetet på Finlands Bank, och prognosen för den finländska ekonomin tas fram som en del av de makroekonomiska framtidsbedömningarna för hela Eurosystemet.

Finlands Banks avdelning för penningpolitik och forskning svarar för prognosen för den finländska ekonomin i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) och Eurosystemet.

Finlands ekonomi inne i en högkonjunktur

I sin prognos i juni 2018 konstaterade Finlands Bank att den finländska ekonomin fortsätter att växa på bred bas samtidigt som konjunkturuppgången övergick i högkonjunktur. Investeringar och export driver tillväxten, medan ökad sysselsättning och köpkraft stöder konsumtionen.

I prognosen i juni bedömde Finlands Bank att den ekonomiska tillväxten skulle stiga till 2,9 % under 2018. Enligt prognosen väntades tillväxten sakta in till 2,2 % under 2019 och sjunka ytterligare till 1,7 % under 2020, vilket speglar de dämpade tillväxtutsikterna för den finländska ekonomin på lång sikt.

Den ekonomiska tillväxten fick stöd av en stark global efterfrågan, ökad kostnadskonkurrenskraft, kraftig sysselsättningsökning och en expansiv penningpolitik. Den höga tillväxten i världsekonomin och den gynnsamma utvecklingen i euroområdets ekonomi har ökat investeringarna på Finlands viktiga exportmarknader.

Inhemsk efterfrågan bidrar till tillväxten

I december 2018 justerade Finlands Bank ner tillväxtprognosen jämfört med prognosen i juni. Finlands Bank underströk att högkonjunkturen håller i sig och att det fortfarande finns förutsättningar för fortsatt tillväxt tack vare den ackommoderande penningpolitiken i euroområdet.

I prognosen i december konstaterades att den snabbaste tillväxtfasen i ekonomin var förbi och BNP-tillväxten väntades sakta in till 2,7 % under 2018. Under 2019 bromsar BNP-tillväxten in till 1,9 %  och sjunker därefter ytterligare för att 2021 närma sig tillväxtpotentialen på lång sikt, dvs. knappt 1,4 %.

Enligt decemberprognosen vilar tillväxten på den inhemska efterfrågan. Framför allt den privata konsumtionen är hög, vilket speglar den kraftiga sysselsättningsökningen. Exporttillväxten mattas däremot av betydligt och sackar efter utvecklingen på exportmarknaderna. Avmattningen i den internationella omvärlden återspeglades under 2018 i flera kortsiktiga indikatorer. Nedgången i bostadsbyggandet väntas bromsa upp investeringstillväxten betydligt.

Finlands Bank upprättade 2018 fyra inflationsprognoser på kort sikt som en del av euroområdet. Inflationsprognosen är också en väsentlig del av den makroekonomiska prognosen. Enligt inflationsprognoserna kommer ökningen i den allmänna prisnivån att vara måttlig under åren framöver.

De största nedåtriskerna i prognosen för den finländska ekonomin är en svagare internationell omvärld och ökad protektionism. Den politiska osäkerheten ökade och de ekonomiska utsikterna för euroområdet försämrades mot slutet av året. Oron över den globala ekonomiska utvecklingen ökade betydligt överlag under 2018.

Viktigt med prognosmodeller och ekonomiska analyser

Det viktigaste verktyget för upprättandet av Finlands Banks prognos för den finländska ekonomin är Aino-modellen, som beskriver sambanden mellan de viktigaste makroekonomiska variablerna för Finlands ekonomi.

Modellen utvecklas ständigt. Under 2018 fortsatte Finlands Bank det utvecklingsprojekt för att omarbeta Aino-modellen som hade inletts 2017 för att bättre fånga upp den finländska bostadsmarknaden och bankernas bostadslån till hushållen. Den reviderade modellen ska lanseras 2019.

I prognosen för den finländska ekonomin utnyttjade Finlands Bank i hög grad också kortsiktiga indikatormodeller, som används för att beräkna BNP-utvecklingen på kort sikt (på engelska).

Finlands Bank deltog också i ECB:s projektgrupper och seminarier, vars resultat utnyttjades i prognoser och analyser över den finländska ekonomin. Avdelningen för penningpolitik och forskning bidrog aktivt till att ta fram uppföljnings- och analysrapporter om Finlands ekonomi, som läggs ut på Finlands Banks webbplats Euro & talous (på finska eller på engelska).

På webbplatsen publicerades flera beräkningar och rapporter om såväl inhemska som internationella faktorers inverkan på den finländska ekonomin, framför allt arbetsmarknaden och produktivitetsutvecklingen. Också analyserna om hushållen har spelat en viktig roll.

Finlands Bank spred aktivt information om den finländska ekonomin till olika medier, inklusive sociala medier. Viktiga var också föredragen för bankens många externa intressenter i hemlandet och utomlands.