3.1 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland

Under 2018 betonade Finlands Bank betydelsen av hållbara offentliga finanser, sysselsättning och förutsättningar för produktivitetstillväxt.

Under 2018 tog Finlands Bank fram analyser av både den inhemska och den internationella ekonomiska utvecklingen och deltog i den ekonomisk-politiska debatten i Finland. Finlands Bank tillhandahöll ett brett utbud av sina analyser på sin webbplats. Centralbankens representanter hördes flera gånger av riksdagen och yttrade sig också i andra nationella forum, till exempel i flera seminarier och medier.

Finlands Banks uttalanden om den inhemska ekonomiska politiken baserar sig på de mål och den självständiga ställning som i lag tillskrivits banken i demokratisk ordning. Det primära målet är prisstabilitet, och till övriga mål hör en balanserad ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. För att uppnå dessa mål krävs framför allt hållbara offentliga finanser och en välbalanserad utveckling av den inhemska kostnadsnivån.

Uttalandena bygger på sakkunskap och fokuserar i huvudsak på att identifiera problem och bedöma effekterna av alternativa handlingsmodeller. Det är de folkvalda representanternas uppgift att fastställa de yttersta ekonomisk-politiska målen och fatta besluten.

Fortfarande nödvändigt att stärka de offentliga finanserna

Ekonomisk-politiska beslut fattades i Finland 2018 i ett läge där Finlands ekonomi efter en lång svag period hade vuxit i ca tre år.

Finlands Bank framhöll att den expansiva penningpolitiken i euroområdet fortsätter att stödja den ekonomiska tillväxten i Finland. Låneräntorna var alltjämt låga och ekonomin i euroområdet, som är viktig för Finlands export, fortsatte att växa.

Läget i Finlands offentliga finanser har förbättrats. Underskottet i de offentliga finanserna och den offentliga skulden i procent av BNP har minskat. Både konsolideringen av de offentliga finanserna och den gynnsammare allmänna ekonomiska utvecklingen har bidragit till denna utveckling.

Befolkningens åldrande förväntas dock försvaga balansen i de offentliga finanserna under det kommande decenniet och hållbarheten i de offentliga finanserna har inte säkerställts på lång sikt. Enligt Finlands Banks konjunkturprognos i december 2018 är hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna ca 3 % av BNP.

Det skulle vara mindre problematiskt att hantera den offentliga skulden om utsikterna för ekonomisk tillväxt på lång sikt motsvarade utvecklingen under tidigare årtionden. Enligt Finlands Banks långsiktiga prognos som publicerades sommaren 2018 kommer den ekonomiska tillväxten dock att vara långsammare än under perioden före den globala finanskrisen. Statistikcentralens befolkningsprognos från november 2018 bidrog till att ytterligare försvaga de långsiktiga tillväxtutsikterna.

Medan balansen i de offentliga finanserna har stärkts under tidigare år, blev finanspolitiken däremot lättare under 2018. Den finanspolitiska hållningen bedöms bli så gott som oförändrad under 2019.

Finlands Bank framhöll att det med tanke på hållbarhetsunderskottet och det gynnsamma konjunkturläget skulle vara befogat att mer målmedvetet gå in för att stärka de offentliga finanserna.

Hållbar höjning av sysselsättningsgraden viktigt

Sysselsättningsgraden har en stor betydelse med tanke på utsikterna för de offentliga finanserna på lång sikt. Återhämtningen av Finlands ekonomi under de senaste åren har också fått sysselsättningsgraden att stiga. Andra bidragande faktorer har varit den förbättrade konkurrenskraften för arbete och produktion i Finland tack vare konkurrenskraftsavtalet och måttliga löneuppgörelser. Finlands Bank framhöll att det var skäl att vidta många olika åtgärder för att ytterligare förbättra förutsättningarna för en hållbar höjning av sysselsättningsgraden.

Arbetsproduktivitetsutvecklingen är av väsentlig betydelse för den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Arbetsproduktiviteten i Finland ökade mycket svagt i flera år både historiskt sett och i jämförelse med andra industriländer. I takt med den ekonomiska återhämtningen har också arbetsproduktiviteten stigit, även om utvecklingen ser ut att åter ha försvagats något under 2018.

På lång sikt drivs produktivitetstillväxten i stor utsträckning av olika innovationer och utnyttjandet av ny teknik. Finlands Bank betonade att utbildning, forskning och produktutveckling bildar grunden för innovationer. Förutsättningarna för arbetsproduktivitetstillväxt kan också främjas genom policyinsatser för att förbättra allokeringen av den finländska ekonomins resurser. Här spelar bland annat konkurrensfrämjande åtgärder och en välfungerande arbetsmarknad en nyckelroll.

Hushållsskulden fortsatte att öka 2018 och hushållens totala utgifter var fortsättningsvis högre än deras inkomster. Finlands Bank betonade betydelsen av makrotillsynspolitik och bostadspolitik i hanteringen av riskerna med hushållens stigande skuldsättning.