Finlands Bank har lyft fram makrotillsynsriskerna i samband med den växande skuldsättningen och analyserat framför allt bostadsbolagslånen och ökningen av konsumtionskrediter. Omstruktureringarna inom de nordiska bankerna formade den finländska banksektorn 2018.

Hushållens skuldsättning har redan länge ökat i Finland. Hushållens skuld i procent av de disponibla inkomsterna har fördubblats sedan 2000 och uppgick i september 2018 till 128 %.

Merparten av hushållens skulder gäller boendet. Under de senaste åren har framför allt bostadsbolagslånen bidragit till den stigande skuldkvoten. Trots en viss avmattning har den årliga ökningstakten för dem varit snabbare än för övriga hushållslån, ca 10 % under 2016–2018.

Den årliga ökningstakten i kreditinstitutens bostadslån har varit ca 2 % och för övriga lån ca 4 %.

Skäl att undvika stora bolagslåneandelar

Bostadsbolagslånens andel kan ställvis stiga till hela 70 % av bostadens skuldfria pris. En så hög bolagslåneandel utgör en risk framför allt för nya bolag, vars bolagslån inte amorteras under de första åren.

Bolagslånen är också förenade med aktieägarnas solidariska ansvar för betalning av bostadsbolagens lån. Om en aktieägare försummar sitt finansieringsvederlag, blir de övriga aktieägarna tvungna att solidariskt svara för betalningen. Denna risk accentueras i synnerhet om investerare har finansierat en stor del av bostäderna huvudsakligen med bostadsbolagslån.

Enligt Finansinspektionens rekommendation till kreditinstituten ska effekterna av en ränteuppgång på kostnaderna för bolagslånen räknas med vid bedömning av gäldenärernas betalningsförmåga.

Bostadsbolagslån används inte bara i handeln med nya bostäder utan också för finansiering av traditionella renoveringar.

Skuldsättningen medför risker

Konsumtionskrediter beviljas huvudsakligen av inhemska kreditinstitut med verksamhet i Finland. De utestående konsumtionskrediterna hos dessa kreditinstitut har ökat med ca 5 % på årsnivå.

Konsumtionskrediter tillhandahålls också av andra aktörer, framför allt utländska s.k. onlineaktörer som erbjuder gränsöverskridande lån. Tills vidare är rapporteringsskyldigheten för övriga kreditgivare inte på långt när på samma nivå som för kreditinstituten.

Den största delen av hushållens konsumtionskrediter löper utan säkerhet och dessa orsakar i genomsnitt större problem för kreditinstituten än bostadslånen. Med tanke på konsumtionskrediternas stora volym behövs uppdaterade och detaljerade uppgifter för att skuldsättningens omfattning och inriktning ska kunna kartläggas och relaterade risker identifieras.

För att stävja överskuldsättning planeras nu ett positivt kreditregister, som ska ge kreditgivarna en helhetsbild av kundens situation. Registret ska underlätta kreditgivarens riskhantering samtidigt som det förbättrar hushållens förmåga att hantera sin ekonomi.

Finlands Bank deltog aktivt i finansministeriets arbetsgrupp, som grundades hösten 2018 för att utreda olika möjligheter att begränsa hushållens och bostadsbolagens skuldsättning.

Skuldsatta hushålls betydelse framhävs i samband med störningar i ekonomin. I ett svagt konjunkturläge drar de skuldsatta hushållen ner på sin konsumtion för att kunna amortera på sina lån.

Ett stort antal skuldsatta hushåll innebär stora variationer i konsumtionsefterfrågan. En kännbar minskning i konsumtionen skulle få återverkningar på andra sektorer av ekonomin och bland annat försämra företagens omvärld.

Till exempel under depressionen på 1990-talet drog hushållen främst ner på konsumtionen för att kunna betala sina bostadslån, vilket ledde till kreditförluster för företagen på hemmamarknaden. Företagen i sin tur anpassade sin verksamhet genom att permittera eller avskeda personal.

Konkurserna bland bankernas kunder ökade kreditförlusterna uttryckligen inom företagssektorn och försvagade bankernas kapitaltäckning, varpå bankerna blev tvungna att ytterligare minska utlåningen.

Omstruktureringar inom banksektorn i Finland

Omstruktureringarna hos de stora nordiska bankerna formade banksektorn under 2018.

Danske Bank fusionerades med sitt danska moderbolag vid början av året och bedriver nu verksamhet i Finland som filial och bolånebank. Ändringen ledde till en minskning av balansräkningen för banksektorn i Finland med 10 %.

En betydligt större omställning skedde i oktober, när Nordea flyttade sitt säte till Finland och den finländska banksektorn därmed blev en av de största i Europa i förhållande till ekonomin. För Nordea var målet att omfattas av bankunionens regelverk.

Mätt med Europeiska bankmyndigheten EBAs nyckeltal ligger kapitaltäckningsgraderna inom banksektorn i Finland över genomsnittet i EU. De låga riskvikterna för lån från banker som tillämpar interna kreditriskmodeller har bidragit till den finländska banksektorns goda kapitaltäckning.

Bruttosoliditeten för banksektorn i Finland motsvarar dock medelnivån inom EU. Denna skillnad förklaras av att riskvikterna inte beaktas vid beräkning av bruttosoliditeten. Kreditstockens kvalitet inom banksektorn är god och andelen oreglerade fordringar hör till de minsta inom EU.

Lönsamheten för banksektorn i Finland försämrades under första halvåret 2018. Lönsamheten tyngdes framför allt av stora IT-investeringar. Dessutom minskade nettointäkterna av placeringsverksamheten. Kreditförlusterna var däremot fortsatt små. Vid slutet av september var kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn i Finland 20,4 % och kapitaltäckningsgraden 22,8 %.

Nordeas flytt av sätet till Finland förväntas försämra den finländska banksektorns kärnprimärkapitalrelation med 3 procentenheter under sista kvartalet 2018. Kapitaltäckningen för banksektorn i Finland beräknas emellertid alltjämt ligga tydligt över genomsnittet för EU-länderna.

De finländska bankerna, inklusive Nordea som flyttat sitt säte till Finland, klarade sig väl i 2018 års stresstest. Kapitaltäckningen hos de deltagande finländska bankerna låg i stresscenariot klart över genomsnittet för övriga banker i EU. En god kapitaltäckning bidrar för sin del till bankernas utlåningskapacitet.

Tillgången till bankfinansiering för små och medelstora företag bland de bästa i Europa

Företagssektorns skulder i procent av BNP har legat kring ca 115 % sedan 2017. Kreditinstitutens utlåning till företag med verksamhet i Finland tog fart sommaren 2018. Utlåningen till icke-finansiella företag som är verksamma i Finland ökade i en betydligt snabbare takt än tidigare och i december hade årsökningen stigit till 5,4 %. Den genomsnittliga marginalen för nya företagslån har krympt något.

Europeiska centralbankens (ECB) enkät visar att tillgången till banklån inte bereder några större problem för de finländska små och medelstora företagen. Situationen har förbättrats sedan 2017, och enligt den senaste enkäten hade 88 % av de företag som ansökt om banklån fått hela eller merparten av den ansökta finansieringen beviljad (diagram 8).

Av små och medelstora företags enskilda problem kommer tillgången till finansiering på sjätte plats och problemet bottnar framför allt i bristen på tillräckliga säkerheter.

Riskerna på den internationella finansmarknaden har ökat

Den internationella finansmarknaden präglades av större oro under 2018 än året innan. Stämningen på aktiemarknaden var dämpad och volatiliteten var högre än vanligt under nästan hela året.

En framträdande risk för den finansiella stabiliteten i euroområdet var Italien, där den växande oron om landets skuldtålighet höjde statsobligationsräntorna i maj.

Riskerna på bostadsmarknaden i Sverige var ett tredje viktigt globalt hot mot den finansiella stabiliteten som berörde Finland. Nedgången i bostadspriserna planade ut i början av året, men osäkerheten var alltjämt större än normalt.



Följande artikel

Finlands Bank deltog i utformningen av verktyg för att främja den finansiella stabiliteten