2.2 Finlands Bank deltog i utformningen av verktyg för att främja den finansiella stabiliteten

Finansiella stabilitetsåtgärder under 2018 var förberedelserna för att införa en systemriskbuffert, utformningen av makrotillsynsverktyg och utvecklingen av den finansiella regleringen.

För att avvärja strukturella risker i banksystemet togs ett krav på en systemriskbuffert för bankerna in i lagstiftningen i början av 2018. Systemriskbufferten bidrar till att förebygga risker.

Kreditinstituten kan påföras ett särskilt buffertkrav för att begränsa sådana konjunkturoberoende långsiktiga systemrisker eller makrotillsynsrisker för kapitaltäckningen som inte tas upp i EU:s kapitalkravsförordning och som, ifall de realiseras, skulle kunna få mycket negativa konsekvenser för medlemslandets finansiella system och reala ekonomi.

Beslut om systemriskbufferten och dess storlek fattas av Finansinspektionens direktion. Beslutet ska fattas med hänsyn till de riskfaktorer enligt kreditinstitutslagen som mäter de strukturella sårbarheterna i banksystemet och de riskindikatorer enligt finansministeriets förordning som beskriver dem.

Nya buffertkrav träder i kraft i juli 2019

Kreditinstitutssektorn i Finland är koncentrerad och – sedan Nordea bytt säte till Finland – även mycket stor i förhållande till ekonomin. Dessutom har sektorn starka kopplingar till de finansiella systemen i de övriga nordiska länderna.

Allvarliga problem i kreditinstituten skulle kunna försvaga finansförmedlingen betydligt och därigenom få mycket negativa konsekvenser för den reala ekonomin. De finländska kreditinstituten är också exponerade för gemensamma risker, såsom bostadslån och fordringar på företag inom bygg- och fastighetsbranschen.

Finansinspektionens direktion beslutade den 29 juni 2018 att införa en systemriskbuffert för alla finländska kreditinstitut. Buffertens storlek varierar mellan 1 % och 3 %. De nya buffertkraven träder i kraft i juli 2019.

Finlands Bank bidrog aktivt till utvecklingen av nya makrotillsynsverktyg

Som ett led i beredningen av makrotillsynsbesluten avgav Finlands Bank 2018 sex yttranden om Finansinspektionens direktörs förslag om användningen av makrotillsynsverktyg.

I sina yttranden understödde Finlands Bank bl.a. Finansinspektionens direktions beslut att skärpa den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än lån för köp av första bostad och höja den lägsta riskviktsgränsen för bankernas bostadslån från 10 % till 15 %.

Finlands Bank understödde också Finansinspektionens direktions beslut att inte aktivera det kontracykliska buffertkravet.

Finlands Bank deltog i den arbetsgrupp som finansministeriet tillsatt för att utreda möjligheterna att stävja hushållens skuldsättning. Arbetsgruppen har i uppgift att utvärdera verktyg för att förebygga hushållens överskuldsättning och dess negativa följder för samhällsekonomin. Dessutom lägger arbetsgruppen fram förslag till lagstiftning för att uppnå målen.

Den verktygslåda som den nuvarande lagstiftningen medger bör kompletteras med inkomstrelaterade verktyg för att begränsa hushållens överskuldsättning. Arbetsgruppens mandat löper ut den 30 augusti 2019.

Finlands Bank deltar i utvecklingen av den finansiella regleringen

Finlands Bank har bland annat understött utvecklingen av ett s.k. positivt kreditregister. Registret föreslås innehålla ingående uppgifter om hushållens lån och ge långivarna en rättvisande bild av kreditriskerna.

Finlands Bank har också aktivt deltagit i diskussionen om utvecklingen av bank- och kapitalmarknadsunionen. Finlands Bank har särskilt framhållit betydelsen av att slutföra bankunionen och därmed inrätta ett gemensamt insättningsgarantisystem för att trygga stabiliteten i bank- och finanssystemet.

Dessutom har Finlands Bank aktivt bidragit till utvecklingen av finansmarknadsmyndigheternas krishanteringsberedskap. Det nationella samarbetet för att klarlägga krishanteringsansvaret och krishanteringsuppgifterna  har varit intensivt.

Finlands Bank har också samarbetat med Eurosystemet och de nordiska myndigheterna. En ny samarbetsöverenskommelse mellan de nordiska och baltiska länderna (Memorandum of Understanding, MoU) offentliggjordes i början av 2018.