Tillgångar

1. Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 576 487 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

Guld 31.12.2019 31.12.2018
Kvantitet (mn troy uns) 1,6 1,6
Pris per troy uns guld (euro) 1 354,1 1 121,0
Marknadsvärde (mn euro) 2 134,7 1 767,2
Förändring av marknadsvärde (mn euro) 367,5 61,6

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Fordringar på Internationella valutafonden (IMF) 31.12.2019 31.12.2018
Mn euro Mn SDR Mn euro Mn SDR
Reservposition i IMF 494,5 400,7 417,9 343,8
Särskilda dragningsrätter 1 387,5 1 124,5 1 363,4 1 121,8
Övriga fordringar på IMF 79,0 64,3 124,0 102,0
Summa 1 961,0 1 589,5 1 905,3 1 567,6
Kursen mellan euro och SDR 2018 och 2019 2019 2018
Vid utgången av mars 0,8092 0,8474
Vid utgången av juni 0,8186 0,8282
Vid utgången av september 0,7996 0,8297
Vid utgången av december 0,8104 0,8228

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands Banks medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 1 387,5 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas också av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 1 961,0 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

Här redovisas banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Banktillgodohavanden 101,5 108,3 -6,8
Räntebärande värdepapper 4 954,4 4 408,0 546,4
Diskonteringsinstrument 2,9 2,9
Övriga fordringar 911,8 694,4 217,4
Summa 5 970,6 5 210,8 759,8
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2019 31.12.2018
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 490,1 9,9 463,4 10,5
US-dollar 4 279,9 86,3 3 773,0 85,6
Japanska yen 187,2 3,8 171,6 3,9
Summa 4 957,3 100,0 4 408,0 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2019 31.12.2018
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 759,0 15,3 657,0 14,9
Över 1 år 4 198,3 84,7 3 751,0 85,1
Summa 4 957,3 100,0 4 408,0 100,0

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Räntebärande värdepapper 332,8 538,0 -205,2
Övriga fordringar -8,1 -59,7 51,6
Summa 324,7 478,3 -153,6
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2019 31.12.2018
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 185,8 55,8 146,5 27,2
US-dollar 147,0 44,2 391,5 72,8
Summa 332,8 100,0 538,0 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2019 31.12.2018
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 124,6 37,4 322,0 59,8
Över 1 år 208,2 62,6 216,0 40,2
Summa 332,8 100,0 538,0 100,0

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro utanför euroområdet, värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och övriga fordringar i euro.

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Banktillgodohavanden 19,1 -19,1
Räntebärande värdepapper 226,8 753,9 -527,1
Övriga fordringar 4,4 -4,4
Summa 226,8 777,3 -550,5
Återstående löptid för värdepapper i euro utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2019 31.12.2018
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 47,0 20,7 282,4 37,5
Över 1 år 179,8 79,3 471,4 62,5
Summa 226,8 100,0 753,9 100,0

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 624 233 miljoner euro, varav 4 648,3 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. År 2019 genomfördes långfristiga refinansieringstransaktioner med löptider på en uppfyllandeperiod och 3–48 månader. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning.

ECB-rådet fattade 2016 beslut om en andra serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO II), som omfattade fyra transaktioner. Transaktionerna har en löptid på fyra år och återbetalning av den tilldelade finansieringen kunde inledas efter två år. Dessutom fattade ECB-rådet 2019 beslut om en tredje serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III), som omfattar sju transaktioner som genomförs kvartalsvis. Transaktionerna har en löptid på tre år och återbetalning av den tilldelade finansieringen kan inledas efter två år. Enligt ECB-rådets beslut kan den slutliga räntan i refinansieringstransaktionerna i den tredje serien som lägst vara den genomsnittliga inlåningsränta som beräknats för giltighetstiden för respektive transaktion. Eftersom den slutliga räntan klarnar först 2021 och några tillförlitliga uppskattningar av den inte kan göras före det, har räntan på inlåningsfaciliteten använts som ränta för 2019 i enlighet med försiktighetsprincipen.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter. 

5.6 Fordringar avseende marginalsäkerheter

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner.

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner 31.12.2019
Mn euro
31.12.2018
Mn euro
Förändring
Mn euro
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Långfristiga refinansieringstransaktioner 4 648,3 8 648,3 -4 000,0
Finjusterande reverserade transaktioner
Strukturella reverserade transaktioner
Utlåningsfacilitet
Fordringar avseende marginalsäkerheter
Summa 4 648,3 8 648,3 -4 000,0

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

Övriga fordringar i euro på kreditistitut i euroområdet 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Löpande räkningar 0,6 0,0 0,5
Omvända repor
Likviditetsstöd i nödlägen
Övriga fordringar 3,8 -3,8
Summa 0,6 3,8 -3,3

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html.

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

För att värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte ska kunna särredovisas har posten ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” delats upp i ”Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften” och ”Andra värdepapper”.

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

I posten ingick den 31 december 2019 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för de tre köpprogrammen för säkerställda obligationerBeslut ECB/2009/16 av den 2 februari 2009 om genomförandet av programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 175, 4.7.2009, s. 18); beslut ECB/2011/17 av den 3 november 2011 om genomförandet av det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 297, 16.11.2011, s. 70) och beslut ECB/2014/40 av den 15 oktober 2014 om genomförandet av det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 335, 22.11.2014, s. 22)., programmet för värdepappersmarknaderna (SMP)Beslut ECB/2010/5 av den 14 maj 2010 om inrättandet av ett program för värdepappersmarknaderna, (EUT L 124, 20.5.2010, s. 8)., programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP)Beslut ECB/2015/10 av den 4 mars 2015 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (EUT L 121, 14.5.2015, s. 20), i dess ändrade lydelse. och programmet för köp av företagsobligationer (CSPP)Beslut ECB/2016/16 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (EUT L 157, 15.6.2016, s. 28)..

Obligationsköpen enligt det första köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1) slutfördes den 30 juni 2010 och det andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP2) avslutades den 31 oktober 2012. ECB-rådet fattade beslut om att avsluta köpen inom programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) den 6 september 2012.

Eurosystemet återupptog nettotillgångsköpen inom programmet för tillgångsköp den 1 november 2019. Programmet för tillgångsköp består av det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), köpprogrammet för värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt programmet för köp av företagsobligationer (CSPP). För köpprogrammen redogörs mer ingående på ECB:s webbplats (https://www.ecb.europa.eu/mopo/implement/omt/html/index.en.html). Köpen görs i en månatlig takt om 20 miljarder euro i genomsnitt. Under tio månader (från utgången av 2018) hade Eurosystemet endast återinvesterat det återbetalda kapitalet vid förfall av tillgångar. ECB-rådet räknar med att nettotillgångsköpen fortsätter så länge det är nödvändig för att förstärka styrräntornas stimulerande effekt och upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds. ECB-rådet avser också att fortsätta att återinvestera det återbetalda kapitalet till fullt belopp under en längre tid efter att ECB-rådet börjar höja ECB:s styrräntor och i vilket fall som helst så länge som det behövs för att upprätthålla det gynnsamma likviditetsläget och en mycket ackommoderande penningpolitik.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” under redovisningsprinciperna).

Nedan ges den upplupna anskaffningskostnaden för värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen. Marknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro
Balans- värde
Mn euro
Marknads- värde
Mn euro
Balans- värde
Mn euro
Marknads- värde
Mn euro
Balans- värde
Mn euro
Marknads- värde
Första köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1)
Andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP2) 15,0 16,2 97,0 99,0 -82,1 -82,8
Tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3) 7 409,2 7 563,2 6 697,3 6 760,2 711,9 803,0
Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) 617,4 668,5 1 079,9 1 159,3 -462,5 -490,8
Programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP stat) 28 629,7 30 038,8 28 308,3 28 673,0 321,4 1 365,8
Programmet för köp av offentliga värdepapper (s.k. PSPP supra) 3 017,0 3 176,6 3 175,9 3 194,1 -158,8 -17,5
Programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) 6 257,9 6 491,5 6 137,3 6 080,9 120,6 410,6
Summa 45 946,2 47 954,8 45 495,6 45 966,5 450,6 1 988,3

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. Årliga nedskrivningsprövningar genomförs på basis av uppgifterna vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen samt för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital. På basis av nedskrivningsprövningarna av CSPP-portföljen ansåg ECB-rådet det motiverat att fortfarande hålla en buffert för eventuella exponeringar mot kreditrisker i de penningpolitiska transaktionerna 2019 (se ”Avsättningar” i noterna).

I samband med nedskrivningsprövningen vid slutet av 2019 av de värdepapper som förvärvats inom CBPP3-programmet konstaterade ECB-rådet att nedskrivningsrisk förelåg i och med att de stora ekonomiska problemen hos ett kreditinstitut som fortsatte 2019 skulle ha kunnat leda till en värdeminskning på institutets värdepapper. Eftersom ECB-rådet dock ansåg att nedskrivningsrisken inte påverkat förväntade framtida kassaflöden, redovisade Finlands Bank vid årets slut inga nedskrivningsförluster på ifrågavarande värdepapper som hade förvärvats inom det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer. Nedskrivningsförluster redovisades inte heller på övriga värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet.

I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften Innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet I Finlands Banks balansräkning
31.12.2019
Mn euro
31.12.2018
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
31.12.2018
Mn euro
Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) 44 215,8 67 654,0 617,4 1 079,9
Tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3) 241 933,8 240 655,9 7 409,2 6 697,3
Programmet för köp av offentliga värdepapper (s.k. PSPP supra) 225 169,2 224 506,5 3 017,0 3 175,8
Programmet för köp av företagsobligationer (CBPP) 184 505,4 178 050,3 6 257,9 6 137,3
Summa 695 824,2 710 866,7 17 301,5 17 090,3

7.2 Andra värdepapper

Posten innehåller räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna i euroområdet samt andelar i investeringsfonder.

Andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Räntebärande värdepapper 528,7 1 554,1 -1 025,4
Diskonteringsinstrument 110,0 377,1 -267,1
Andelar i investeringsfonder 1 204,0 755,4 448,6
Summa 1 842,7 2 686,6 -843,9
Återstående löptid för andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 31.12.2019 31.12.2018
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 233,2 36,5 1 210,3 62,7
Över 1 år 405,4 63,5 720,9 37,3
Summa 638,7 100,0 1 931,2 100,0

Av ökningen av andelarna i investeringsfonder hänför sig 72,4 miljoner euro till överföring av fastighetsfonder från balanspost 9 ”Övriga tillgångar” (aktier och andelar).

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB

Fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital Fram till 31.12.2018, % Fr.o.m 1.1.2019, %
Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique 2,4778 2,5280
Deutsche Bundesbank 17,9973 18,3670
Eesti Pank 0,1928 0,1968
Central Bank of Ireland 1,1607 1,1754
Bank of Greece 2,0332 1,7292
Banco de España 8,8409 8,3391
Banque de France 14,1792 14,2061
Banca d'Italia 12,3108 11,8023
Central Bank of Cyprus 0,1513 0,1503
Latvijas Banka 0,2821 0,2731
Lietuvos bankas 0,4132 0,4059
Banque centrale du Luxembourg 0,2030 0,2270
Central Bank of Malta 0,0648 0,0732
De Nederlandsche Bank 4,0035 4,0677
Oesterreichische Nationalbank 1,9631 2,0325
Banco de Portugal 1,7434 1,6367
Banka Slovenije 0,3455 0,3361
Národná banka Slovenska 0,7725 0,8004
Finlands Bank 1,2564 1,2708
Delsumma för Eurosystemet 70,3915 69,6176
Bulgarian National Bank 0,8590 0,8511
Čecká národni banka 1,6075 1,6172
Danmarks nationalbank 1,4873 1,4986
Hrvatska narodna banka 0,6023 0,5673
Magyar Nemzeti Bank 1,3798 1,3348
Narodowy Bank Polski 5,1230 5,2068
Banca Naţională a României 2,6024 2,4470
Sveriges Riksbank 2,2729 2,5222
Bank of England 13,6743 14,3374
Delsumma för nationella centralbanker utanför euroområdet 29,6085 30,3824
Totalt 100,0000 100,0000

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år eller vid förändringar i ECBS sammansättning.

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital; ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital, och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB.

I samband med femårsjusteringen den 1 januari 2019 ökade Finlands Banks procentuella andel av ECB:s kapital från 1,2564 % till 1,2708 % och balansposten 8.1 ”Andel i ECB” ökade från 144,3 miljoner euro till 159,1 miljoner euro.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Fordran är i euro och värdet lika med dess värde vid tidpunkten för överföringen. På fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som räknas ut dagligen, frånsett den räntefria guldreserven.

Uppdateringen av ECB:s kapitalfördelningsnyckel den 1 januari 2019 gav också anledning att justera beloppet av den valutareserv som Finlands Bank överfört till ECB. Eftersom Finlands Banks andel av ECB:s tecknade kapital ökade, ökade också fordran i euro med 8,3 miljoner euro till 736,4 miljoner euro den 1 januari 2019.

8.3 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

I posten ingår den fordran som uppkommer när beloppet av Finlands Banks utelöpande sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Eurosystemet fördelas 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen på ECB. Den återstående andelen på 92 % fördelas på de nationella centralbankerna också månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som fördelats enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Nettofordringar/nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 4 908,0 miljoner euro (2018: 4 034,6 mn euro). Ökningen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 3,8 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 7,4 % jämfört med 2018. På fordringarna betalas en ränta som räknas ut dagligen från den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

8.4 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Skulder/fordringar gentemot ECB härrörande från TARGET2-konton (inkl. saldon på korrespondentbankskonton inom Eurosystemet) 57 067,1 39 826,7 17 240,4
Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster -292,9 -242,1 -50,8
Fordringar på ECB relaterade till ECB:s interimistiska vinstutdelning 26,1 21,3 4,9
Summa övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 56 800,3 39 605,9 17 194,4

Den 31 december 2019 uppgick posten till 56 800,3 miljoner euro och bestod av följande tre komponenter: 1) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s och de nationella centralbankernas betalningar som förmedlats och mottagits via TARGET2 och saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid slutet av året uppgick nettofordran på nettobetalningar förmedlade via TARGET2 till 57 067,1 miljoner euro. På posten betalas en ränta som beräknas dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en skuld på –292,9 miljoner euro till ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

På ECB-rådets beslut delade ECB ut 1 431 miljoner euro i interimistisk vinstutdelning för 2019 till de nationella centralbankerna i euroområdet (se ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” under redovisningsprinciperna). Finlands Banks andel av det utdelade beloppet var 26,1 miljoner euro den 31 december 2019 (se resultatposten ”Intäkter från övriga stamaktier och andelar”).

9. Övriga tillgångar

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar, som består helt och hållet av fastigheter.

Materiella anläggningstillgångar 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Bokföringsvärde Mn euro Mn euro Mn euro
Markområden 8,5 8,5
Byggnader 83,9 89,8 -6,0
Maskiner och inventarier 11,1 11,2 -0,0
Konst och numismatisk samling 0,6 0,6 0,0
Summa 104,0 110,0 -6,0
Immateriella anläggningstillgångar 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Bokföringsvärde Mn euro Mn euro Mn euro
It-system 7,0 7,6 -0,6
Summa 7,0 7,6 -0,6
Övriga tillgångar 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Euroområdets mynt 33,4 26,6 6,8
Aktier och andelar 22,7 98,5 -75,8
Pensionsfondens fastigheter 12,8 14,0 -1,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 379,6 432,3 -52,7
Poster som härrör från värdering av poster utanför balansräkningen 28,9 67,9 -39,0
Övriga tillgånger 2,3 2,6 -0,3
Summa 479,7 641,9 -162,2

Minskningen av aktier och andelar beror huvudsakligen på överföringen av investeringar i fastighetsfonder till balanspost 7.2 ”Andra värdepapper”.

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2019 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 7,4 %. Vid slutet av 2019 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 21 711,6 miljoner euro (vid slutet av 2018: 20 215,2 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2019 med 3,8 % till 16 803,6 miljoner euro (2018: 16 180,7 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 4 908,0 miljoner euro (2018: 4 034,6 mn euro), har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Utelöpande sedlar 31.12.2019 31.12.2018
Mn euro Mn euro
5 euro 77,9 82,4
10 euro -94,1 -81,0
20 euro 3 263,6 3 196,8
50 euro 11 661,3 10 868,3
100 euro -1 117,2 -997,1
200 euro 654,5 505,8
500 euro 2 357,5 2 605,5
Summa eurosedlar 16 803,6 16 180,7
ECB issue -1 887,8 -1 757,9
CSM 6 795,9 5 792,5
Utelöpande sedlar enligt kapitalfördelningsnyckeln 21 711,6 20 215,2

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner 31.12.2019
Mn euro
31.12.2018
Mn euro
Förändring
Mn euro
Löpande räkningar (inkl. kassakrav) 65 126,6 61 719,2 3 407,4
Inlåningsfacilitet 25 276,1 15 213,6 10 062,5
Inlåning med fast löptid
Finjusterande reverserade transaktioner
Inlåning relaterad till marginalsäkerheter
Summa 90 402,7 76 932,8 13 469,9

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav)

Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. Från och med den 1 januari 1999 har på kassakravsinlåningen betalats ränta enligt gällande marginalränta för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Från och med juni 2014 har på bankernas innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet betalats antingen nollränta eller räntan för inlåningsfaciliteten, beroende på vilkendera som är lägre.

Den 30 oktober 2019 införde ECB-rådet ett system med tudelad ränta för kassakravsmedlen på så sätt att en del av kreditinstitutens överskottsreserver – dvs. de innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet – undantas från den negativa ränta som tillämpas på inlåningsfaciliteten. Den årliga räntan på denna del är 0 %. De kassakravsmedel som överstiger kassakravet vid årets slut och som undantas från negativ inlåningsränta – dvs. den del som undantas – beräknades genom att bankens kassakrav multiplicerades med multiplikatorn 6.ECB-rådet kan justera multiplikatorn i linje med utvecklingen i innehaven av överskottsreserver. På den del som inte undantas betalas fortfarande antingen nollränta eller ECB:s inlåningsränta, beroende på vilkendera som är lägre.

2.2 Inlåningsfacilitet

Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta.

2.3 Inlåning med fast löptid

Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner.

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner

Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer.

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet.

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Finlands Banks skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet uppgick till 1,5 miljoner euro.

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn (150 mn euro) och andra än kassakravspliktiga kreditinstitut (8,3 mn euro).

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet (1 376,0 mn euro).

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Den 31 december 2019 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet.

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2019 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet.

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2019 mindre än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 1 189,5 miljoner SDR, som förblir oförändrad. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2019 (1 467,7 mn euro).

9. Skulder inom Eurosystemet

Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen.

10. Övriga skulder

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet samt ränteskulder för repor och långfristiga refinansieringstransaktioner. I övriga skulder ingår bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar samt löpande löner och pensioner.

Övriga skulder 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47,6 73,2 -25,6
Leverantörsskulder 1,3 0,5 0,8
Övriga skulder -1,8 -1,9 0,1
Summa 47,1 71,8 -24,7

11. Värderegleringskonton

Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

Värderegleringskonton 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Mn euro Mn euro Mn euro
Guld 1 745,7 1 378,2 367,5
Valuta:
USD 865,7 783,7 82,0
GBP 59,9 22,3 37,7
JPY 123,6 102,3 21,4
SDR 12,4 7,5 4,8
Andra valutor 0,2 0,1 0,0
Värdepapper 81,1 15,0 66,1
Andelar i investeringsfonder 229,2 1,3 227,9
Övriga uppskrivningar 150,1 159,9 -9,8
Summa 3 267,9 2 470,2 797,7

12. Avsättningar

Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick vid slutet av 2019 till 4 756,7 miljoner euro. Avsättningarna består av generell avsättning, avsättning för realvärde, pensionsavsättning, avsättning för kurs- och prisdifferenser och avsättning för förluster av penningpolitiska transaktioner.

Enligt ECB-rådets beslut med stöd av artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB fördelas avsättningen för exponeringar mot kreditrisker i de penningpolitiska transaktionerna mellan de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras respektive tecknade andelar av ECB:s kapital för nedskrivningsåret. Med stöd av den årliga nedskrivningsprövningen av portföljen för företagsobligationer granskade ECB-rådet avsättningens ändamålsenlighet i förhållande till de realiserade kreditriskerna 2018 och beslutade minska avsättningen. Avsättningen minskade från 161,1 miljoner euro vid slutet av 2018 till 89,4 miljoner euro den 31 december 2019. Finlands Banks andel av avsättningen utgör 1,6 miljoner euro (2,9 mn euro 2018). Justeringen av avsättningen påverkar de nationella centralbankernas resultaträkningar. Till följd av justeringen ökar Finlands Banks resultat med 1,3 miljoner euro 2019 (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

Pensionsavsättningen har gjorts för täckning av pensionsåtagandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 554,9 miljoner euro, varav 106,2 % eller 589,2 miljoner euro är täckt. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens förlust, −6,8 miljoner euro, som täcktes genom upplösning av pensionsavsättningen. Vid slutet av 2019 hade fastigheter till ett värde av 12,8 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen (576,3 mn euro), utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar.

Avsättningar (mn euro) Summa avsättningar Förändring av avsättningar Summa avsättningar Förändring av avsättningar Summa avsättningar
31.12.2017 2018 31.12.2018 2019 31.12.2019
Avsättningar för kurs- och prisrisker 850 -41 809 24 833
Generell avsättning 1 745 50 1 795 50 1 845
Avsättning för realvärde 1 378 55 1 433 55 1 488
Pensionsavsättning 604 -8 596 -7 589
Avsättning för förluster av penningpolitiska transaktioner 1 2 3 -1 2
Summa 4 579 58 4 636 120 4 757

13. Kapital och reserver

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

Kapital och reserver (mn euro) 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Grundfond 840,9 840,9
Reservfond 1 900,0 1 812,7 87,3
Summa 2 741,0 2 653,6 87,3

14. Årets vinst

Vinsten för räkenskapsåret 2019 blev 319,8 miljoner euro.

Årets resultat (mn euro) 31.12.2019 31.12.2018 Förändring
Utdelning till staten 188,0 143,0 45,0
Finlands Banks andel av vinsten (överförs till reservfonden) 131,8 87,3 44,5
Summa 319,8 230,3 89,5

Händelser efter balansdagen

På grund av Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen hör Bank of England inte längre till ECBS, vilket påverkade de nationella centralbankernas andelar av ECB:s kapital enligt fördelningsnyckeln. Ändringen trädde i kraft den 1 februari 2020 enligt följande:

Fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital Fram till 31.1.2020, % Fr.o.m 1.2.2020, %
Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique 2,5280 2,9630
Deutsche Bundesbank 18,3670 21,4394
Eesti Pank 0,1968 0,2291
Central Bank of Ireland 1,1754 1,3772
Bank of Greece 1,7292 2,0117
Banco de España 8,3391 9,6981
Banque de France 14,2061 16,6108
Banca d'Italia 11,8023 13,8165
Central Bank of Cyprus 0,1503 0,1750
Latvijas Banka 0,2731 0,3169
Lietuvos bankas 0,4059 0,4707
Banque centrale du Luxembourg 0,2270 0,2679
Central Bank of Malta 0,0732 0,0853
De Nederlandsche Bank 4,0677 4,7662
Oesterreichische Nationalbank 2,0325 2,3804
Banco de Portugal 1,6367 1,9035
Banka Slovenije 0,3361 0,3916
Národná banka Slovenska 0,8004 0,9314
Finlands Bank 1,2708 1,4939
Delsumma för Eurosystemet 69,6176 81,3286
Bulgarian National Bank 0,8511 0,9832
Čecká národni banka 1,6172 1,8794
Danmarks nationalbank 1,4986 1,7591
Hrvatska narodna banka 0,5673 0,6595
Magyar Nemzeti Bank 1,3348 1,5488
Narodowy Bank Polski 5,2068 6,0335
Banca Naţională a României 2,4470 2,8289
Sveriges Riksbank 2,5222 2,9790
Bank of England 14,3374
Delsumma för nationella centralbanker utanför euroområdet 30,3824 18,6714
Totalt 100,0000 100,0000

Inverkan på Finlands Banks andel av ECB:s kapital

ECB:s tecknade kapital är oförändrat 10 825 miljoner euro efter Bank of Englands utträde ur Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Bank of Englands andel av ECB:s tecknade kapital, som var 14,3 %, fördelades mellan de nationella centralbankerna både inom och utanför euroområdet. Finlands Banks tecknade andel av ECB:s kapital ökade från 1,2708 % till 1,4939 %.

ECB:s inbetalda kapital (7 659 mn euro) förblir likaså oförändrat 2020 trots Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, då de nationella centralbankerna betalade Bank of Englands tidigare inbetalda kapital (58 mn euro). Finlands Banks andel av detta var 1,7 miljoner euro och den betalades den 3 februari 2020. De nationella centralbankerna i euroområdet betalar återstoden av sina ökade andelar av ECB:s kapital med två delbetalningar. Finlands Banks överföringar till ECB är 11,2 miljoner euro åren 2021 och 2022.

Inverkan på de nationella centralbankernas fordringar motsvarande överföring av valutareserver till ECB

Enligt artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs de nationella centralbankernas bidrag till ECB:s valutareserver i förhållande till deras andel av ECB:s tecknade kapital. Fordringarna motsvarande överföringen av valutareserverna förändrades något, när a) euroområdets nationella centralbankers (som har överfört valutareserver till ECB) andel av ECB:s tecknade kapital ökade på grund av Bank of Englands utträde ur ECBS och b) ECB-rådet beslutade att minska överföringen från de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till kapitalandelen så, att den totala överföringen av valutareserver är oförändrat. Finlands Banks fordran ökade således något och skillnaden betalades till ECB den 3 februari 2020.

Åtaganden utanför balansräkningen

Åtaganden utanför balansräkningen 31.12.2019 31.12.2018
Mn euro Mn euro
Futurkontrakt
Det nominella värdet av köpkontrakt 69,4 1 692,0
Det nominella värdet av säljkontrakt -211,1
Marknadsvärde av FX-swappar 3,8 -8,7
Placeringsåtaganden i fastighetsfonden 50,0
Värdepapperslån 37.0 785.7

I enlighet med ECB-rådets beslut har Finlands Bank ställt värdepapper förvärvade inom det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) och programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) till förfogande för utlåning. Värdepapperslånetransaktioner utan kontant säkerhet redovisas vid årets slut på konton utanför balansräkningen.Kontant säkerhet som ställs vid värdepapperslånetransaktioner redovisas i balansräkningen (se 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och 5 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” i noterna till skulderna). Den 31 december 2019 fanns inga sådana lån. Den 31 december 2019 uppgick det utestående beloppet av värdepapperslånetransaktioner till 37 miljoner euro (786 mn euro 31.12.2018).