Noter om riskhanteringen

Den strukturella ränterisken i balansräkningen

De penningpolitiska tillgångarna i Finlands Banks balansräkning på tillgångssidan löper i regel med fast ränta. Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i sin tur i Finlands Banks balansräkning på skuldsidan som centralbanksinlåning med rörlig ränta.

Eurosystemet fastställer räntenivån för affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. Således sjunker Finlands Banks räntenetto om räntan på centralbanksinlåningen stiger. Skillnaden i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Under en lång tid var avkastningsnivån på värdepapper med en fast räntesats som förvärvats av penningpolitiska skäl låg. Under andra halvåret 2022 började Eurosystemets styrräntor stiga och räntehöjningarna fortsatte under 2023. Till följd av ränteuppgången steg räntan i refinansieringstransaktionerna och också återinvesteringarna av förfallande värdepapper inom ramen för köpprogrammen gjordes till en högre avkastningsnivå än tidigare. Höjningen av styrräntorna ledde emellertid till att också räntan på centralbanksinlåningen steg, vilket hade en betydligt större negativ inverkan på räntenettot än de ovan nämnda positiva effekterna. Till följd av denna finansieringskostnad var Finlands Banks verksamhetsresultat för 2023 negativt. Utifrån rådande ränteförväntningar vid utgången av 2023 kommer verksamhetsresultatet att vara negativt också under de närmaste åren.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning. Återinvesteringar av kapitalet från förfallande värdepapper bidrar till att bibehålla den strukturella ränterisken.

Riskhantering och riskkontroll inom tillgångsförvaltningen

Investeringsverksamheten exponeras för risker som banken söker identifiera, mäta och begränsa genom riskhantering. Finlands Bank använder allmänt tillämpliga riskhanteringsmetoder, marknads- och kreditriskmodeller och känslighetsanalyser.

För riskhanteringen av investeringsverksamheten vid Finlands Bank svarar administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning i samarbete med avdelningen för marknadsoperationer. Riskkontrollen av investeringsverksamheten och avkastnings- och riskrapporteringen är förlagda till administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Rapporter om riskerna i investeringsverksamheten lämnas dagligen till den operativa personalen inom investeringsverksamheten och månatligen till direktionen. Avkastningsrapporter lämnas varje månad till investeringsverksamheten och den direktionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Marknadskommittén behandlar avkastningen fyra gånger om året under ledning av den direktionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Direktionen diskuterar risker och avkastning två gånger om året. Förseelser mot risklimiter rapporteras omedelbart. En rapport om samlade finansiella risker läggs fram för direktionen fyra gånger om året.

Beslutsstruktur i tillgångsförvaltning och riskhantering och separata riskkommittéer

Beslut om tillgångsförvaltning och riskhantering fattas av Finlands Banks direktion, marknadskommittén och i operativa frågor även av investeringsgruppen och riskgruppen.

Finlands Banks direktion beslutar om målen för investeringsverksamheten och om investeringspolicyn samt om principerna för riskhantering och ansvarsfulla investeringar. Direktionen fattar beslut om bland annat omfattningen av bankens finansiella tillgångar och valutareserven, valutafördelningen av reserven, den långsiktiga tillgångsförvaltningen, den strategiska allokeringen av räntebärande värdepapper i valutareserven per investeringskategori, de tillåtna variationsgränserna per investeringskategori vid investering i räntebärande värdepapper och storleken på ränte- och kreditriskerna. Direktionen fastställer också maximigränserna för kreditrisklimiterna.

Marknadskommittén fattar de detaljerade besluten om tillgångsförvaltningen och riskhanteringen inom de ramar som fastställts av direktionen. Kommittén fastställer bland annat kriterierna för motparter och emittenter och de exakta kreditrisklimiterna. Ordförande och beslutsfattare i marknadskommittén är den direktionsmedlem som svarar för Finlands Banks egna investeringar.

Investeringsgruppens och riskgruppens arbete går huvudsakligen ut på att bereda ärenden för behandling i beslutsorganen. Investeringsgruppen fattar dessutom de interna besluten på avdelningen för marknadsoperationer och samordnar ärenden som är gemensamma för investerings- och riskhanteringsorganisationerna. Beslut om nya handelsmotparter fattas i regel av investeringsgruppen och i vissa undantagsfall av marknadskommittén. Avdelningschefen för marknadsoperationer är ordförande och beslutsfattare i investeringsgruppen. Ordförande och beslutsfattare i riskgruppen är chefen för administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Utöver ovan nämnda beslutsorgan har Finlands Bank också en intern arbetsgrupp för ansvarsfulla investeringar. Arbetsgruppen fattar beslut om exkludering eller inkludering av investeringar enligt hållbarhetskriterier och drar därvid nytta av en utomstående tjänsteleverantörs analys.

Finlands Bank har en kommitté för ekonomiska risker som är oberoende av tillgångsförvaltningen och som har till uppgift att stödja direktionen genom att kontrollera och analysera de ekonomiska riskerna i Finlands Banks balansräkning. Kommittén är inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Utöver kommittén för ekonomiska risker har Finlands Bank också en kommitté för operativa risker och cyberrisker. Denna kommitté ska bedöma nivån på riskhanteringen av bankens operativa risker och cyberrisker och ge råd och rekommendationer för utveckling av riskhanteringen. Kommittén är i likhet med kommittén för ekonomiska risker inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén för operativa risker och cyberrisker är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Riskmått och fördelningar

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter kreditbetyg¹

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter emittentens/motpartens hemland (till marknadsvärde)

Finlands Banks finansiella tillgångars känslighet för marknadsförändringar

Allokering av Finlands Banks räntebärande värdepapper i valutareserven vid slutet av 2023

Definitioner och begrepp

• Med marknadsrisk avses risken för att nettovärdet av tillgångarna sjunker på grund av förändringar i marknadspriser, som kan vara till exempel förändringar i räntor, valutakurser, priset på guld eller aktiekurser, då risken kallas ränterisk, valutakursrisk, guldprisrisk respektive aktierisk.
• Med kreditrisk avses risken för ekonomisk förlust till följd av att kreditbetyget för motparten i en ekonomisk transaktion eller emittenten av värdepapper förändras eller att motparten eller emittenten blir insolvent.
• Med likviditetrisk avses att tillgångar inte kan tas i bruk vid behov eller omsättas i likvida medel utan extra kostnader.
• Med operativ risk avses risken för extra kostnader eller förluster till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer eller på grund av medarbetare, system eller externa faktorer.
• Valutareserven består av direkta och indirekta investeringar i räntebärande värdepapper i utländsk valuta som inte skyddas separat och av nettofordringar på Internationella valutafonden (IMF).
• Modifierad duration är ett mått på ränterisk som anger hur mycket värdet på en investering eller investeringar i räntebärande instrument förändras när räntorna förändras något. När den modifierade durationen är till exempel 2 och räntorna stiger med 1 %, sjunker värdet på investeringar i räntebärande instrument med 2 %.
• Med ett VaR-värde (Value-at-Risk) vid en viss konfidensgrad avses en sådan förlust att en större förlust efter en given tid realiseras med en sannolikhet som motsvararar den aktuella konfidensgraden. Om till exempel VaR-värdet med en dags horisont och konfidensgraden 99 % är 3 miljoner euro, betyder det att det i dag med 1 % sannolikhet realiseras ett resultat som är sämre än en förlust på 3 miljoner euro (och med 99 % sannolikhet ett resultat som är bättre).
• Ett ES-värde (Expected Shortfall) vid en viss konfidensgrad anger storleken av den förväntade förlusten då förlustnivån enligt VaR-värdet vid motsvarande konfidensgrad överskrids. Till exempel ES på konfidensnivån 99 % ger medelvärdet på förlusten om risken som har en sannolikhet på 1 % realiseras.