Finansiell stabilitet och Finlands Banks statistik 2023

Finlands Banks lagstadgade uppgift är att sörja för stabiliteten i det finansiella systemet i Finland. Målet är att i god tid identifiera sårbarheter som hotar stabiliteten och att förebygga bank- och finanskriser. Finlands Banks ekonomiska prognoser och riskbedömningar baserar sig i sin tur på den statistik av hög kvalitet som banken sammanställer.

Finlands Bank strävar efter att i tid identifiera risker och sårbarheter som hotar den finansiella stabiliteten. Finlands Bank bedömer och kartlägger också metoder för att motverka identifierade risker.

Risker som realiseras exempelvis i banksystemet eller på bostads- och fastighetsmarknaden kan i värsta fall leda till ekonomiska och finansiella kriser eller bidra till att fördjupa dem. För att minska risken för finanskriser används bland annat makrotillsynspolitiska åtgärder.

Läs mer om åtgärderna för att upprätthålla den finansiella stabiliteten (på finska).

De stigande räntorna satte företagen och bostadsmarknaden på prov

Stagnationen på bostadsmarknaden blev ett test för den finansiella stabiliteten i Finland 2023

Motståndskraften i det finansiella systemet i Finland sattes på prov 2023, när den snabba uppgången i styr-, marknads- och utlåningsräntor och osäkerheten om den framtida ränteutvecklingen fick otaliga hushåll och bostadsinvesterare att antingen avstå från att köpa bostad eller skjuta fram sina planer.

Den stagnerande bostadshandeln ledde till det största prisfallet på gamla bostäder i Finland sedan den ekonomiska krisen och bankkrisen i början av 1990-talet (diagram 11).

Hushållens skuldsättning minskade 2023 efter en långvarig ökning

De finländska hushållens skuldsättning vände ned 2023 efter att ha ökat nästan utan avbrott i ca 30 år (diagram 12), när ökningen i det utestående beloppet av bostadslån undantagsvis sjönk och blev negativ.

Uppgången i marknadsräntorna återspeglades också snabbt i räntorna på gamla lån. De finländska hushållens ränteutgifter i förhållande till disponibla inkomster ökade markant under 2023 (diagram 12, den svarta kurvan).

Den vikande nybyggnationstakten för bostäder drabbade byggföretagen hårt 2023

De finländska företagen inom byggbranschen drabbades hårdast av de stigande räntorna och den svalare bostadsmarknaden. Tidigare påbörjade byggnadsprojekt färdigställdes ännu i stor omfattning under 2023, men antalet nya projekt och beviljade bygglov minskade rejält (diagram 13).

Byggbranschen drabbades av fler konkurser 2023 än exempelvis under 2009, dvs. året efter den globala finanskrisen (diagram 14).

Kreditriskerna för lån till fastighetsbranschen och för fastighetsinvesteringar ökade 2023

Investeringarna i olika fastigheter, såsom hyreslägenheter, affärslokaler och kontor, minskade kännbart 2023 (diagram 15).

Enligt Finlands Banks bedömning ökade kreditriskerna för lån till fastighetsbranschen och för fastighetsinvesteringar under 2023 (på finska).

Finlands Bank bedömde emellertid att problemen på fastighetsmarknaden inte hotade den finansiella stabiliteten. Riskerna på marknaden för fastighetsinvesteringar i Finland minskade tack vare investerarkårens diversifierade struktur, pensions- och försäkringsbolagens samt övriga institutionella investerares stora roll och det ringa antalet investerare som handlar med omfattande skuldfinansiering.

Den finansiella stabiliteten i Finland var 2023 god trots de globala strömningarna

Det finansiella systemet var fortsatt stabilt

Trots stigande räntor, djupdykningen på bostadsmarknaden och ökade konkurser var det finansiella systemet i Finland fortsatt stabilt och funktionssäkert 2023.

De finländska hushållen klarade till största delen av att sköta sina lån tillfredsställande. Bankernas nedskrivningsförluster på lån till hushåll ökade endast måttligt (diagram 16).

Till hushållens lånebetalningsförmåga bidrog den fortsatt rätt starka sysselsättningen i förhållande till det ekonomiska läget.

Nedskrivningsförlusterna på bankernas lån till finländska företag ökade endast svagt.

Utlåningen till byggföretag utgjorde endast ca 5 % av bankernas totala utestående företagsutlåning 2023, och problemen bland företagen inom byggbranschen spred sig inte i stor skala till den övriga företagssektorn (diagram 17).

Lönsamheten för de finländska bankerna förbättrades rent av och kapitaltäckningen stärktes 2023 (diagram 18), när uppgången i krediträntorna fick bankernas räntenetto att öka. Bankernas likviditet och tillgång till upplåning var också god, även om de finländska bankerna är mer sårbara för likviditetsrisker än tidigare.

Förtroendet för det globala banksystemet vacklade i mars 2023

Det internationella finansiella systemets motståndskraft sattes på prov framför allt i mars 2023. De stigande räntorna gav upphov till en bankrusning i den kaliforniska banken Silicon Valley Bank, som tagit för stora ränterisker, och i några andra amerikanska banker med en sårbar balansstruktur.

Den problemdrabbade schweiziska storbanken Credit Suisse såldes dessutom med myndigheternas stöd till sin hårdaste konkurrent, Union Bank of Switzerland (UBS).

Förtroendet för bankerna på den globala finansmarknaden återställdes emellertid snabbt och det i hög grad tack vare de amerikanska och schweiziska myndigheternas raska krishanteringsåtgärder.

Inte heller de geopolitiska spänningarna i Finlands närområden som tilltog hösten 2023 – skadorna på gasledningen och telekommunikationskabeln mellan Finland och Estland i oktober 2023 och den instrumentaliserade inresan vid Finlands östgräns som började i november 2023 – försvagade investerarnas förtroende för Finlands ekonomi och försvårade inte heller de finländska företagens och finansinstitutens upplåning på den globala finansmarknaden.  

Konsekvenserna av klimatförändringarna för bankerna och makrotillsynspolitiken analyserades 2023

Utöver riskerna på kort och medellång sikt bedömer Finlands Bank hur de långfristiga sociala och ekonomiska förändringskrafterna – såsom klimatförändringarna – inverkar på det finansiella systemets funktion och risker på längre sikt.

År 2023 analyserade Finlands Bank bland annat konsekvenserna av klimatförändringarna för bankernas resultatförmåga och för makrotillsynspolitiken (på finska).

Finlands Bank deltog i beredningen av makrotillsynspolitiken

Syftet med makrotillsynspolitiken är att minska sannolikheten för finanskriser och andra allvarliga störningar i det finansiella systemet.

Genom makrotillsynspolitiken regleras bland annat storleken av de buffertkrav som vid behov påförs bankerna samt lånetaket för nya bostadslån.

I Finland fattas besluten om makrotillsynskraven, dvs. användningen av makrotillsynsverktyg, av Finansinspektionens direktion. Till underlag för makrotillsynsbesluten tar Finlands Banks och Finansinspektionens experter fram analyser (på finska), av vilka en del offentliggörs.

Dessutom avger Finlands Bank varje kvartal ett officiellt och offentligt yttrande (på finska) om Finansinspektionens direktörs förslag till direktionens beslut om användningen av makrotillsynsverktyg.

Finansinspektionen påförde 2023 bankerna ett buffertkrav till följd av den strukturella sårbarheten inom banksektorn i Finland

I mars 2023 beslutade Finansinspektionens direktion att påföra alla finländska kreditinstitut ett så kallat systemriskbuffertkrav, som utgör 1 % av institutets riskvägda tillgångar.

Enligt direktionens bedömning kan eventuella bankkriser få särskilt stora konsekvenser i Finland bland annat på grund av det finländska banksystemets omfattande storlek, de gemensamma riskkoncentrationerna och de nära kopplingarna mellan de nordiska länderna.

Genom buffertkravet kan banksektorns förlusttäcknings- och utlåningsförmåga säkerställas i allvarliga krissituationer. Finlands Bank understödde i sitt yttrande Finansinspektionens direktörs beslutsförslag och dess motiveringar (på finska).

Finansinspektionen återställde den maximala belåningsgraden för bostadslån till grundnivån 2023

I december 2023 återställde Finansinspektionens direktion den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än förstagångslån till den lagstadgade grundnivån på 90 % från tidigare 85 %. Den maximala belåningsgraden avser bostadslånets maximibelopp i förhållande till de godtagbara säkerheterna för lånet.

I sitt beslut ansåg direktionen att det inte längre föreligger lagstadgade förutsättningar för en kraftigare begränsning av bostadslånens maximibelopp sedan bostadsutlåningen minskat och bostadsmarknaden mattats av.

Finlands Bank omfattade i sitt yttrande (på finska) Finansinspektionens direktörs beslutsförslag.

Finlands Bank deltog i utredningen av hushållens skuldsättning 2023

En myndighetsarbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet gjorde under början av våren 2023 för riksdagsperiodens behov en utredning av de finländska skuldsatta hushållens situation och kartlade konsekvenserna av den högre räntenivån för gäldenärerna, bostadsmarknaden och bankerna.

Representanter för Finlands Bank och Finansinspektionen deltog i arbetsgruppen som namngivna experter.

Arbetsgruppen bedömde att endast en liten del av de skuldsatta hushållen drabbas av allvarliga svårigheter på grund av ränteuppgången.

För att dämpa riskerna med skuldsättningen föreslog arbetsgruppen bland annat ett skuldtak för Finland, dvs. en juridiskt bindande övre gräns för låntagarnas skuldhanteringsbörda.

Dessutom ansåg arbetsgruppen att skattebehandlingen av amorteringar på bostadsbolagslån bör ändras och att det inte är motiverat att återinföra skatteavdraget för räntor på bostadslån.

Finlands Bank deltog i krissimuleringsövningar 2023

Finlands Bank deltar regelbundet i krissimuleringsövningar. Vid simuleringarna övar finländska och utländska myndigheter på reaktiva åtgärder och inbördes samarbete vid finansiella kriser samt exceptionella situationer i samhället och ekonomin.

Under 2023 deltog Finlands Bank bland annat i Northern Bastion-övningen, som leddes av Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot. I övningen deltog företrädare för förvaltningen från Finland, Sverige, Estland, Danmark, Norge och Förenta staterna.

Vid övningen agerade myndigheterna i en fiktiv situation med allvarliga störningar i finanssektorns digitala funktioner till följd av cyberangrepp och skador på den fysiska infrastrukturen.

Det internationella samarbetet främjar den finansiella stabiliteten

Det internationella samarbetet för att främja den finansiella stabiliteten fortsatte 2023. Finlands Bank deltog i verksamheten i flera kommittéer och arbetsgrupper bland annat inom ramen för Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska systemrisknämnden (ESRB), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och det nordisk-baltiska samarbetet.

Statistik och utveckling av makrotillsynspolitiken

Finlands Bank svarar på användarnas informationsbehov genom att aktivt utveckla statistikfunktionen

Sammanställning av statistik är en av Finlands Banks lagstadgade uppgifter. Finlands Bank svarar på användarnas informationsbehov genom att aktivt utveckla statistikfunktionen och säkerställa att statistiken är aktuell, adekvat och heltäckande också i en föränderlig omvärld.

Finlands Bank och Statistikcentralen förberedde under 2023 tillsammans datainsamlingen Förmögenhetsundersökning 2023. Inom Europeiska centralbankssystemet utvecklades i sin tur mer aktuell förmögenhetsstatistik efter hushållskategori.

Dessutom publicerade Finlands Bank de första uppgifterna från datainsamlingen om betalningar och svikliga förfaranden.

Finlands Bank och Statistikcentralen inledde datainsamlingen Förmögenhetsundersökning 2023

Finlands Bank förberedde tillsammans med Statistikcentralen insamlingen av uppgifterna för Finland som en del av den femte etappen av Europeiska centralbankens förmögenhetsundersökning (HFCS, Household Finance and Consumption Survey).

De uppgifter som samlas in avser situationen 2023. Statistikcentralen samlar in uppgifterna från och med ingången av 2024.

Förmögenhetsundersökningen beräknas vara klar i mars 2025. Undersökningen ger viktig information om hushållens förmögenhet, skulder och konsumtion.

Det är viktigt att hushållens skuldsättning analyseras, eftersom skuldbetalningsproblem i kraftigt skuldsatta hushåll kan få negativa följdeffekter för ekonomin och det finansiella systemet.

Europeiska centralbankssystemet utvecklade experimentella förmögenhetskonton för hushåll

ECB publicerar experimentell statistik om hushållens förmögenhetskonton (på engelska) (DWA, Distributional Wealth Accounts) snabbare än tidigare. Statistiken beskriver fördelningen av hushållens förmögenhet inom euroområdet med undantag av Kroatien.

Experimentell DWA-statistik som baserar sig på makrostatistik publiceras kvartalsvis.

DWA-statistiken kombinerar hushållsspecifika data från förmögenhetsundersökningen med makroekonomiska data från finansräkenskaperna. Resultaten av den fjärde vågen av förmögenhetsundersökningen blev klara 2023 och utnyttjades vid sammanställningen av DWA-materialet. Resultaten publicerades (på engelska) i början av 2024.

Diagram 19 och 20 åskådliggör att den ökade bostadsförmögenheten gäller fler hushåll i Finland än värdeökningen på börsnoterade aktier.

Den förmögnaste tiondelen av hushållen äger merparten av hushållens innehav av börsnoterade aktier. De finländska hushållens nettoförmögenhet utgjorde vid utgången av juni 2023 sammanlagt 913 miljarder euro, vilket är 27 % mer än för fem år sedan. Största delen av hushållens förmögenhet är bostadsförmögenhet.

Finlands Bank deltog 2023 aktivt i arbetet för att förnya bankernas myndighetsrapportering i euroområdet

Finlands Bank medverkade under 2023 aktivt i Integrated Reporting Framework (IReF)-programmet, som ECB-rådet lanserade i december 2021.

Syftet med projektet är att harmonisera statistikinsamlingen från bankerna i euroområdet och därigenom minska rapporteringsbördan framför allt för banker med gränsöverskridande verksamhet. Samtidigt blickar man emellertid redan framåt och söker exempelvis möjligheter till en harmonisering med tillsynsrapporteringen.

Också processen för sammanställning av statistik förnyas och harmoniseras i flera länder, vilket ger snabbare tillgång till mer detaljerade uppgifter för analysändamål.

År 2023 genomförde ECB en enkät som kompletterade kostnadsnyttoenkäten från 2021. Allokeringen av kostnader och fördelar bidrar till beredningen av den nya förordningen som kommer igång på allvar vintern 2024.

IReF-förordningen ersätter flera av ECB:s nuvarande statistikförordningar och Finlands Banks RATI-, Luoti- och TIHA-datainsamlingar upphör efter att IReF trätt i kraft.

Finlands Bank publicerade ny betalningsstatistik 2023

Finlands Bank sammanställer ECB:s betalningsstatistik kvartals- och halvårsvis.

Statistiken har samlats in från och med 2022 i Finlands Banks datainsamling om betalningar och svikliga förfaranden, som utöver betalningstransaktioner vid massbetalningar omfattar uppgifter om bland annat antalet betalkort. Under 2014–2021 insamlades uppgifterna årligen i samband med datainsamlingen för betalningsstatistik.

År 2023 publicerade Finlands Bank de första uppgifterna från datainsamlingen om betalningar och svikliga förfaranden.

De nya statistikpublikationerna innehöll en dashboard med kvartalsvis betalningsstatistik och statistikmeddelanden. Dessutom förnyades den tidigare publicerade årliga betalningsstatistik-dashboarden. Statistik om betalningar och svikliga förfaranden som publicerats i dashboarden lades också ut på Finlands Banks tjänst för öppen data (på engelska).

Utvecklingen av betalningsstatistiken fortsätter under 2024, när det publicerade datainnehållet utökas att omfatta halvårsvis rapporterade betalningsuppgifter.

Bristfällig klimatstatistik och avsaknad av jämförbara data över den finansiella sektorn har länge försvårat bedömningen av riskerna med klimatförändringarna och finansieringen av klimatomställningen.

Europeiska centralbankssystemet inledde en reform av förordningen om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder 2023

Europeiska centralbankssystemet (ECBS) inledde 2023 en reform av förordningen om statistik över tillgångar och skulder hos investeringsfonder. Beredningen kom in i slutfasen: under 2023 undersöktes användarnas databehov och fondernas rapporteringskostnader. Dessa uppgifter togs till grund för utkastet till den nya förordningen.

Ett offentligt samråd inleddes i december och reformen fortsätter under 2024. Rapporteringen enligt den nya förordningen börjar med ställningen i juni 2025.

Den viktigaste förändringen är att den nu huvudsakligen kvartalsvisa statistiken läggs om till månadsstatistik. Finlands Bank har visserligen redan nu samlat in alla data månadsvis.

En mer ingående indelning av också andra fonder ökar statistikens användbarhet. En noggrannare specifikation av vinstutdelning och förvaltningskostnader ger dessutom möjlighet till en högre kvalitet på återinvesterade vinstmedel i balansräkningen, när uppgifterna i ECBS centrala värdepappersregister (CSDB, Centralised Securities Database) förbättras.

Betydande framsteg inom finansiell klimatstatistik i Europa

I januari 2023 publicerade ECBS sina första klimatrelaterade finansiella statistiska indikatorer (på engelska).

Finlands Bank deltog aktivt i arbetet inom statistikkommittén för att förbättra klimatstatistiken inom den finansiella sektorn: En expertgrupp tog med nya arbetssätt fram indikatorer som speglar de fysiska risker och omställningsrisker som hänför sig till den finansiella sektorn. Det lånespecifika dataunderlaget för beräkning av indikatorerna möjliggör därigenom en djupgående fenomenanalys.

Mer information om de omställningsrisker som hänför sig till banksektorn i Finland finns i artikeln Assessing transition risks in banks’ corporate loan portfolios (på engelska).