6.1 Hantering av Finlands Banks finansiella risker 2023

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken och säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker som banken skapar beredskap för med hjälp av riskbuffertar. År 2023 minskade riskbuffertarna, eftersom uppgången i räntenivån ökade Finlands Banks räntekostnader för centralbanksinlåningen.

Finlands Banks investeringsverksamhet och genomförandet av penningpolitiken ger upphov till risker

Vid utgången av 2023 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 13 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserver och  långsiktiga investeringar i bland annat räntebärande värdepapper, aktie- och fastighetsfonder och kontanter. De finansiella tillgångarna omfattar inte poster som härrör från genomförande av penningpolitiken, såsom penningpolitiska krediter till banker eller värdepapper som förvärvats vid penningpolitiska transaktioner.

I Finlands Banks valutareserv ingår likvida investeringar i räntebärande värdepapper. Valutareservens storlek har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och lånefordringar på bankerna till följd av genomförandet av penningpolitiken. Eurosystemets penningpolitiska åtgärder genomförs decentraliserat mellan medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB), men riskerna i och intäkterna av dem fördelas till en stor del mellan de nationella centralbankerna.

Risken i de penningpolitiska tillgångarna motsvarar i princip Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala penningpolitiska fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln. Vid utgången av 2023 var Finlands Banks andel 1,822 %.

De nationella centralbankerna bär emellertid själva riskerna i de obligationer utgivna av stater och statsbundna institutioner som förvärvats inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme).

Finlands Banks penningpolitiska fordringar minskade 2023

Eurosystemets penningpolitiska tillgångar minskade under 2023 med ca 1 200 miljarder euro och uppgick vid utgången av året till ca 5 100 miljarder euro. Minskningen speglar framför allt återbetalningar av tilldelning från riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations).

Inga nettotillgångsköp gjordes inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP, asset purchase programme) och PEPP-programmet under 2023. Återinvesteringarna av kapitalet från förfallande värdepapper inom ramen för APP-programmet upphörde i mitten av 2023. Inom ramen för PEPP-programmet fortsatte återinvesteringarna ännu vid utgången av 2023.

Finlands Banks andel av de penningpolitiska tillgångarna minskade med ca 20 miljarder euro och uppgick vid årets slut till ca 86 miljarder euro.

Utöver de fordringar som presenterats i tabell 10 upptogs i Finlands Banks balansräkning fordringar inom Eurosystemet för 66 miljarder euro, som huvudsakligen består av T2-balansposten (på finska).Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2023 uppgick till 178 miljarder euro.

Finlands Bank hanterar risker genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel förlustrisken till följd av förändringar i valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på Internationella valutafonden sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

Den strategiska allokeringen av investeringarna bestäms med hjälp av ett jämförelseindex. Jämförelseindexet i förening med ett detaljerat limitramverk styr ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med god likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Bank investerar en del av sina finansiella tillgångar på de internationella aktie- och fastighetsmarknaderna. Investeringarna görs via fonder och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Liksom de övriga centralbankerna genomför Finlands Bank de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhanteringen som gäller för hela Eurosystemet.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att avgränsa sina direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Den strukturella ränterisken i Finlands Banks balansräkning

Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i Finlands Banks balansräkning på skuldsidan som centralbanksinlåning.

Eurosystemet fastställer räntenivån för affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. De penningpolitiska tillgångarna löper däremot i regel med fast ränta. Således sjunker Finlands Banks räntenetto om räntan på centralbanksinlåningen stiger. Denna skillnad i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Under en lång tid var avkastningsnivån på värdepapper med en fast räntesats som förvärvats av penningpolitiska skäl låg. Under andra halvåret 2022 började Eurosystemets styrräntor stiga, och räntehöjningarna fortsatte under 2023. Till följd av ränteuppgången steg räntan i refinansieringstransaktionerna och också återinvesteringarna av förfallande värdepapper inom ramen för köpprogrammen gjordes till en högre avkastningsnivå än tidigare. Höjningen av styrräntorna ledde emellertid till att också räntan på centralbanksinlåningen steg, vilket hade en betydligt större negativ inverkan på räntenettot än de ovan nämnda positiva effekterna.

Till följd av denna finansieringskostnad var Finlands Banks verksamhetsresultat för 2023 negativt. Utifrån rådande ränteförväntningar vid utgången av 2023 kommer Finlands Banks verksamhetsresultat att vara negativt också under de närmaste åren.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning. Återinvesteringar av kapitalet från förfallande värdepapper bidrar till att bibehålla den strukturella ränterisken.

Kvartalsuppdateringar av de finansiella risktalen finns tillgängliga på finska under Riskhantering och riskkontroll på Finlands Banks webbplats.

Finlands Banks totala risker var nästan oförändrade, men riskbuffertarna minskade 2023

Under 2023 skedde inga betydande förändringar i Finlands Banks totala risker. I och med att de penningpolitiska transaktionerna förfaller har de senaste årens ökning av de totala riskerna stannat upp.

Finlands Bank mäter de totala riskerna i balansräkningen med vedertagna statistiska metoder. Mätningen av de penningpolitiska riskerna baserar sig på riskrapporter som tas fram av ECB och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 %:s sannolikhet under det följande året (ES, expected shortfall 99 %).

Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Vid slutet av 2023 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 2,8 miljarder euro. Guldprisrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guldet täcker en värdeminskning av betydande storlek. Om guldprisrisken räknas med är risktalet 3,0 miljarder euro.

Vid utgången av 2023 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 1,1 miljarder euro på värderegleringskonton och 3,5 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,9 miljarder euro (diagram 24).

Riskbuffertarna minskade under året, eftersom det negativa verksamhetsresultatet till följd av uppgången i räntenivån täcktes med avsättningar från balansräkningen. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 25).