Omvärldsförändringar och ekonomisk tillväxt 2023

De kraftigt ökade geopolitiska spänningarna och den resulterande osäkerheten i ekonomin återspeglades under 2023 i omvärlden för Finlands Bank och hela Eurosystemet. Centralbankerna dämpade inflationen genom att strama åt sin penningpolitik. De stigande räntorna fick genomslag på finans- och bostadsmarknaden.

Geopolitiska spänningar drev upp inflationen

De geopolitiska spänningarna ökade och världsekonomin delades upp i rivaliserande handelsblock under 2023

År 2023 präglades den ekonomiska omvärlden av stor osäkerhet som underblåstes av flera efter varandra följande globala kriser och av geopolitiska spänningar.

Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsatte redan för andra året. Den europeiska energisektorn drabbades av störningar och kostnadsökningar. Även kriget som bröt ut i Gaza i Mellanöstern skapade osäkerhet i slutet av 2023 och påverkade bland annat den internationella godstrafiken.

Internationella konflikter, handelskrig och politiska meningsskiljaktigheter orsakade störningar till exempel i den internationella handeln samt på energi- och finansmarknaden. Handelskrigen ledde till höjda tullavgifter och försvagade produktionskedjornas funktion, minskade produktiviteten och den ekonomiska tillväxten och fick inflationen att stiga.

Under 2023 ledde i synnerhet spänningarna i handeln mellan USA och Kina till ökad fragmentering av världshandeln, dvs. uppdelning i rivaliserande handelsblock.

Penningpolitisk åtstramning och euroområdets ekonomiska utmaningar

Centralbankerna vidtog åtgärder för att dämpa inflationen och strama åt penningpolitiken 2023

På grund av de globala osäkerhetsfaktorerna stötte centralbankerna under 2023 på många utmaningar i arbetet att hålla inflationen under kontroll och upprätthålla den finansiella stabiliteten.

Många centralbanker världen över stramade åt sin penningpolitik för att dämpa det pristryck som uppstod på energi- och råvarumarknaderna och som spred sig till övriga delar av ekonomin.

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet försvagades under 2023. De stigande energi- och råvarupriserna vållade stora problem framför allt för den tunga industrin. Också den svaga tillväxten i världsekonomin, framför allt i Kina, försämrade exportutsikterna.

Ekonomin fick inte heller stöd av den inhemska efterfrågan då inflationen tärde på konsumenternas köpkraft och byggande och investeringar stävjades av den höga räntenivån.

I början av 2023 låg inflationen i euroområdet fortfarande på 8,6 %, men avtog sedan i jämn takt under årets lopp. Åtstramningen av penningpolitiken minskade efterfrågan och tonade ner pristrycket. Också stabiliseringen av energipriserna spelade en stor roll i att inflationen i december 2023 hade sjunkit ner till 2,9 %. Årsinflationen för 2023 låg på 5,4 %.

Marknadsräntorna slutade stiga i euroområdet

Under 2023 avstannade uppgången i de långfristiga marknadsräntorna på finansmarknaden i euroområdet. Räntorna vände nedåt mot slutet av året när marknaden räknade med att Europeiska centralbanken (ECB) skulle  börja sänka styrräntorna under 2024. Tysklands 10-åriga statsobligationsränta nådde på hösten sin toppnivå på 3 %, men låg vid slutet av året kring ca 2 %. Vid årsslutet var räntan 0,5 procentenheter lägre än vid utgången av 2022.

Tysklands 2-åriga statsobligationsränta låg på samma nivå som vid ingången av 2023, dvs. ca 2,5 %. Skillnaderna i de 10-åriga statsobligationsräntorna mellan länder med låga kreditbetyg och Tyskland minskade under hela året. Det gällde i synnerhet grekiska statsobligationer. Finlands räntedifferens mot Tyskland var oförändrad 2023 (ca 0,5 procentenheter).

På penningmarknaden steg 12 månaders Euribor under 2023 med 0,2 procentenheter till 3,5 %. Eurons kurs mot dollarn stärktes med 3 % och låg vid utgången av 2023 på 1,10 dollar per euro. Guldpriset i euro steg med ca 10 % och nådde ett nytt nominellt rekord mot slutet av året, nästan 1 900 euro per uns.

På aktiemarknaden i euroområdet var 2023 ett bra år och präglades av sjunkande ränteförväntningar och gynnsamm ekonomisk tillväxt, framför allt i USA. Mätt med EURO STOXX-indexet steg aktiepriserna i euroområdet med 14 %. Helsingforsbörsens breda OMX Helsinki-index sjönk däremot med 7 %. De finländska aktiepriserna tyngdes ned av den svaga ekonomiska tillväxten i Finland och den ogynnsamma näringsgrensstrukturen.

År 2023 var svagt för Finlands ekonomi

Finlands ekonomi drabbades av recession 2023

Finlands ekonomi sjönk in i en recession under 2023 och bruttonationalprodukten (BNP) krympte med 1,0 % jämfört med föregående år. Det förklaras till exempel av den stigande prisnivån som urholkade köpkraften, de stramare finansiella förhållandena och den svaga utvecklingen på exportmarknaden. Eftersom importen krympte mer än exporten, bidrog nettoexporten emellertid till tillväxten. Finlands kostnadskonkurrenskraft försämrades jämfört med euroområdet.

Också den inhemska efterfrågan sjönk på bred front. Konsumenternas förtroende var svagt och den privata konsumtionen krympte med 1,0 % jämfört med året innan. Den branta ränteuppgången, företagens snabbt ökade kostnader och den vikande efterfrågan minskade företagens produktiva investeringar och bostadsbyggnadsinvesteringarna.

På grund av den svaga konjunkturutvecklingen försämrades också situationen på arbetsmarknaden under 2023. Arbetslösheten steg till 7,2 % och antalet arbetade timmar sjönk något. Sysselsättningsgraden var dock alltjämt rätt hög och många branscher led fortfarande av arbetskraftsbrist.

Underskottet i de offentliga finanserna steg till 2,5 % och den offentliga skulden i förhållande till BNP ökade till 75,8 % under sista kvartalet 2023.

De stigande räntorna minskade investeringsaptiten i Finland 2023 

Ränteuppgången under 2023 höjde de finländska företagens och hushållens lånekostnader och priset på nya lån. Förändringarna i penningmarknadsräntorna fick snabbt genomslag i låneräntorna i Finland, eftersom finländska banker allmänt använder de korta räntorna som referensräntor för bostads- och företagslån.

De högre räntorna bidrog till att minska hushållens och företagens villighet att ta lån och göra stora investeringar.

I synnerhet bostads- och fastighetshandeln saktade ned. Bostadsköpen i Finland låg klart under den normala nivån. I slutet av året ökade handeln efter regeringens beslut om förändringar i överlåtelseskatten på bostadsköp.

Bostadspriserna i Finland sjönk rekordlågt 2023

Mellan juni 2022 och december 2023 sjönk priserna på gamla aktielägenheter i Finland mest sedan den ekonomiska krisen och bankkrisen i början av 1990-talet, med ca 10 %. Prisfallet var störst i huvudstadsregionen och i de stora städerna.

Den kraftiga nedgången i antalet påbörjade nya bostadsprojekt som började redan året innan fortsatte under 2023, men tidigare inledda projekt slutfördes fortfarande i stora mängder. Fler byggföretag gick i konkurs under 2023 än 2009, året efter den globala finanskrisen.

Trots den svaga ekonomiska tillväxten klarade de finländska hushållen och företagen i regel av sina ökade lånekostnader.

De finländska bankernas kreditförluster ökade endast litet. Bankernas lönsamhet och kapitaltäckning stärktes rent av tack vare att räntenettot ökade till följd av de stigande räntorna.

Hållbarheten hos det finansiella systemet och de kritiska betalningssystemen sattes på prov

Det kriståliga internationella banksystemet klarade av svallvågorna från ränteuppgången

I mars 2023 bevittnades de mest dramatiska konsekvenserna av ränteuppgången för den internationella finansmarknaden när de alltför stora likviditetsriskerna i Silicon Valley Bank i Kalifornien fick banken på fall. Genast därefter såldes den schweiziska bankjätten Credit Suisse, som länge dragits med problem, till sin konkurrent.

Marknadsturbulensen var dock kortvarig, inte minst tack vare de amerikanska myndigheternas snabba åtgärder och det internationella banksystemets starkare kristålighet.

Beredskapsarbetet mot störningar i betalningssystemet och ökade risker fortsatte under 2023

År 2023 fungerade betalninsgförmedlingen i Finland i huvudsak tillförlitligt och utan några större störningar trots den spända geopolitiska situationen.

Finlands Banks mål är att säkerställa kontinuiteten i samhällskritiska finansiella tjänster, såsom betalningar, vid allvarliga störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Därför vidareutvecklade Finlands Bank reservsystemen för betalningar ytterligare och ökade övningarna och testerna under 2023. Se lagen om vissa arrangemang för tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen.

Samtidigt avancerade ECB:s omfattande systemreformer. Finlands Bank bidrog aktivt till reformarbetet.

Översynen av Eurosystemets strategi för massbetalningar under 2023 stödde Finlands Banks egna strategiska prioriteringar med fokus på att främja beredskap och europeiska betalningars framtid. Kommissionens lagstiftningsinitiativ om att underlätta tillgången till omedelbara betalningar och inititativet om att precisera definitionen av lagligt betalningsmedel i fråga om såväl eurokontanter som den digitala euron framskred.

Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald utgör risker också för den finansiella sektorn

Under 2023 märktes och kändes klimatförändringarna konkret av i form av det stora antalet extrema väderfenomen och nya värmerekord världen över.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade i mars 2023 en syntesrapport där det konstaterades att klimatets medeltemperatur redan har stigit med 1,1 grader jämfört med den förindustriella tiden. I rapporten bedömdes att det fortfarande är möjligt att begränsa världens uppvärmning till 1,5 grader, men att det kräver kritiska åtgärder.

FN:s klimatkonferens i Dubai i november–december (COP28) tog fram ett enhälligt beslut om att världen måste frigöra sig från användningen av fossila bränslen.

År 2023 lyftes också förlusten av biologisk mångfald allt starkare fram som ett kritiskt miljöproblem: klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald utgör en risk för både ekonomin och den finansiella sektorn.

Det är viktigt för centralbankerna att bedöma effekterna av dessa förändringar och omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle för att kunna ta hänsyn till dessa faktorer i sitt arbete för att säkerställa prisstabiliteten och den finansiella stabiliteten.

Data och teknik formar också centralbankernas verksamhet

Den fjärde industriella revolutionen, dvs. den omfattande digitala och tekniska omvandlingen, leder till kraftiga omvärldsförändringar. I den nya omvärlden betonas betydelsen av datamängder och data och användningen av dem.

Centralbanken och tillsynsmyndigheten måste hålla jämna steg med denna utveckling. Finlands Bank och Finansinspektionen inrättade 2023 en spetsenhet för avancerad analytik, ACE (Analytics Center of Excellence), som stöder ett bättre utnyttjande av datavetenskap, tillhandahåller kollegialt stöd och förankrar nya arbetsmetoder i verksamheten. Finlands Banks och Finansinspektionens första gemensamma informationsstrategi antogs i slutet av 2023. Informationsstrategin stöder det gemensamma projektet för en datadriven ekonomi som inleds i början av 2024.