Penningpolitiken 2023

Den gemensamma penningpolitiken i euroområdet utformas och genomförs av Eurosystemet, som består av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i euroområdet. Finlands Bank deltar i att utforma och fatta beslut om Eurosystemets gemensamma penningpolitik och svarar för genomförandet av penningpolitiken i Finland.

Den penningpolitiska hållningen 2023

Eurosystemets primära mål är att hålla inflationen i euroområdet på 2 % på medellång sikt i enlighet med strategin som reviderades 2021. Vid början av 2023 låg inflationen betydligt över detta mål, vilket ledde till att Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) under årets lopp stramade åt penningpolitiken i synnerhet genom att höja räntorna och trappa ned köpprogrammen och refinansieringstransaktionerna.

Beslut om euroområdets penningpolitik fattas av ECB-rådet. Rådet består av sex direktionsmedlemmar och cheferna för de nationella centralbankerna i alla euroländer, bland dem Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn. Direktionsmedlem Tuomas Välimäki var medlem i ECB-rådet under chefdirektör Rehns tjänstledighet hösten 2023.

ECB-rådet fattar beslut om styrräntorna och programmen för köp av värdepapper vid sina penningpolitiska sammanträden. Till underlag för besluten tar experter vid ECB och ECBS/Eurosystemet fram analyser och prognoser om den finansiella och ekonomiska utvecklingen . Under 2023 ordnades åtta sammanträden i ECB-rådet.

Början av 2023 präglades av mycket hög inflation i euroområdet, varför ECB:s penningpolitiska beslut var fokuserade på att dämpa inflationen.

ECB-rådet stramade åt penningpolitiken i flera repriser under 2023. Under året saktade inflationen in från 8,6 % i januari till 2,9 % i december till följd av sjunkande energipriser, stramare penningpolitik och vikande efterfrågan (diagram 3). Inflationsförväntningarna på lång sikt ligger fortsatt nära ECB:s inflationsmål på 2 %.

Reglering av styrräntorna

ECB har stramat åt penningpolitiken framför allt genom att höja styrräntorna och reducera balansräkningen.

Den penningpolitiska hållningen bestäms utifrån senaste data och under 2023 höjdes styrräntorna sex gånger, med sammanlagt två procentenheter.

I februari och mars fattade ECB-rådet beslut om att höja räntorna med en halv procentenhet. Därtill gjorde ECB mindre höjningar på 0,25 procentenheter i maj, juni, juli och september. Vid sammanträdena i slutet av året i oktober och december lämnades styrräntorna oförändrade.

Under 2023 steg ECB:s viktigaste styrränta, dvs. inlåningsräntan, från 2,00 % till 4,00 %. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna steg från 2,5 % till 4,50 % och räntan för utlåningsfaciliteten från 2,75 % till 4,75 %. Läs mer om ECB:s räntebeslut (på engelska) på ECB:s webbplats.

ECB:s höjningar av inlåningsräntan fick snabbt och fullt genomslag på penningmarknaden. Rådet stärkte transmissionen ytterligare genom att i februari 2023 fatta beslut om att sänka räntan på icke-penningpolitisk inlåning (på engelska).

I juli beslutade rådet att sänka räntan på minimireserverna till 0 % för att förbättra penningpolitikens effektivitet.

Värdepappersköp och storleken av centralbankens balansräkning

Utöver räntehöjningarna dämpade ECB inflationen också genom att reducera sin balansräkning under 2023. Balansräkningen reducerades genom att minska återinvesteringarna av värdepapper och genom förfall av refinansieringstransaktionerna.

Denna kvantitativa åtstramning av penningpolitiken (på finska) genomfördes passivt, dvs. genom att reducera balansräkningen i takt med att de långfristiga riktade refinansieringstransaktionerna (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations) förföll och kapitalet från förfallande värdepapper som förvärvats inom ramen för de penningpolitiska köpprogrammen inte återinvesterades fullt ut.

Eurosystemet fortsatte att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP, asset purchase programme) fram till slutet av februari 2023.

Som meddelat började ECB i mars 2023 genom förfall minska sin portfölj av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet. Vid sitt sammanträde i juni 2023 beslutade ECB-rådet att helt och hållet upphöra med återinvesteringarna inom ramen för APP-programmet.

Eurosystemet fortsatte att återinvestera de tillgångar som förvärvats inom ramen för köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme) 2023.

I december 2023 beslutade ECB-rådet att förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för PEPP-programmet endast återinvesteras fullt ut under första halvåret 2024.

Under andra halvåret 2024 ska tillgångarna inom ramen för PEPP-programmet minskas med i genomsnitt 7,5 miljarder euro i månaden. Återinvesteringarna inom ramen för PEPP-programmet kommer att upphöra helt vid slutet av 2024.

Eurosystemets APP-innehav minskade under 2023 från 3 254 miljarder euro till 3 026 miljarder euro.

ECB publicerar Eurosystemets PEPP-innehav med två månaders mellanrum. Vid slutet av november 2023 uppgick värdet av PEPP-innehaven till 1 660 miljarder euro, vilket är 23 miljarder euro minde än vid utgången av november 2022.

ECB har tillämpat och kommer att fortsätta tillämpa flexibilitet vid återinvesteringen av förfallande värdepapper i PEPP-portföljen i syfte att motverka risker för den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

ECB kan också vid behov använda instrumentet för transmissionsskydd (TPI, Transmission Protection Instrument (på engelska)) om störningar på obligationsmarknaden hindrar en smidig transmission av penningpolitiken i euroområdet.

ECB har inte genomfört några nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner inom ramen för TLTRO-programmet sedan 2021. Tilldelningen från de riktade refinansieringstransaktionerna till bankerna har i huvudsak förfallit, vilket har bidragit till att minska Eurosystemets balansräkning. Bankerna har också frivilligt återbetalat de tilldelade krediterna i förtid. De sista transaktionerna inom ramen för TLTRO-programmet förfaller i december 2024.

Den minskade tilldelningen av TLTRO-krediter bidrog till att bankernas efterfrågan vid de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med en löptid på en vecka och vid de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader ökade något under 2023, men efterfrågan var trots det mycket låg.

Under 2023 minskade Eurosystemets utestående penningpolitiska krediter från 1 323 miljarder euro till 410 miljarder euro. I takt med att krediterna minskade, sjönk också beloppet av de ställda säkerheterna inom Eurosystemet, som 2023 uppgick till i genomsnitt 1 900 miljarder euro (-28 %) (på engelska).

Under 2023 fortsatte ECB-rådet i enlighet med sitt beslut (på engelska) 2022 den stegvisa avvecklingen av de lättnader i reglerna om säkerheter som infördes under coronapandemin. Detta gjordes genom att höja värderingsavdragen för alla godtagbara tillgångar till nivån före coronapandemin utgående från Eurosystemets uppdaterade riskbedömning.

Under bankturbulensen i mars 2023 ökade ECB tillsammans med de övriga viktigaste centralbankerna temporärt sina refinansieringstransaktioner i dollar (på engelska). Efterfrågan vid dessa transaktioner var emellertid liten.

Eurosystemets balansräkning krympte (på finska) under 2023 med ca 1 000 miljarder euro till ca 7 000 miljarder euro till följd av förfall av både penningpolitiska värdepapper och riktade refinansieringstransaktioner. Överskottslikviditeten i banksystemet i euroområdet minskade med ca 500 miljarder euro till ca 3 500 miljarder euro.

Beredning av penningpolitiken 2023

Finlands Bank är en inflytelserik medlem av Eurosystemet och baserar sina uttalanden på information, forskning och analyser av hög kvalitet. Dessa principer styr beredningen av penningpolitiken både vid Finlands Bank och i Eurosystemets penningpolitiska kommitté och dess arbetsgrupper, till vars arbete Finlands Banks experter bidrar på bred front.

Finlands Banks bidrag till beredningen av penningpolitiken sker via en process som samlar sakkunskapen från bankens olika avdelningar för att ta fram en rekommendation för chefdirektören till underlag för de penningpolitiska besluten och utövandet av inflytande i ECB-rådet.

Till processen hör också att deltagarna tar ställning till strukturella frågor som hänför sig till den penningpolitiska omvärlden och de penningpolitiska verksamhetsförutsättningarna samt stöder den penningpolitiska kommunikationen i Finland och internationellt.

Under 2023 låg tyngdpunkten i beredningen av penningpolitiken på tillämpning av ECB:s reviderade penningpolitiska strategi och den penningpolitiska transmissionen i den förändrade inflationsmiljön, med beaktande av landsspecifika skillnader, skuldsättningen och finanspolitiska faktorer.

Den penningpolitiska analysen vid Finlands Bank fokuserade 2023 i synnerhet på inflationsdynamiken, stabilisering av den höga inflationen till inflationsmålet och utformningen av det nya operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken.

Analys och prognostisering av den ekonomiska tillväxten och inflationsutvecklingen i euroområdet är väsentliga led i beredningen av penningpolitiken

Före varje penningpolitiskt sammanträde tar Finlands Bank fram en omfattande analys av den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I analysen genomskådas förändringar i den reala ekonomin, i priserna och på finansmarknaden med relevans för ECB:s penningpolitik.

I analysen utnyttjas en bred uppsättning av aktuella statistiska data och Nowcast- eller nulägesmodeller för prognostisering av ekonomisk tillväxt och sysselsättningsutveckling samt kontinuerligt uppdaterade inflationsmodeller.

På basis av analysen bildar sig Finlands Banks experter en uppfattning om inflationen och den ekonomiska utvecklingen i euroområdet till stöd för beredningen av penningpolitiken.

Analysen av euroområdet tar hänsyn till analysen av världsekonomin

Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (på finska) (BOFIT) analyserar de viktigaste ekonomierna utanför euroområdet och bedriver forskning (på finska och engelska)  om både makroekonomin och finansmarknaden.

Forskningen vid BOFIT har traditionellt fokuserat på Ryssland och Kina, och dessa var starkt framme även under 2023. För båda ländernas ekonomier publicerades två prognoser (på finska). Varannan vecka ges dessutom en analys ut i form av en veckoöversikt (på finska).

I BOFIT:s publikationsserier framhölls till exempel konsekvenserna av Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och deras inverkan på den ryska ekonomin, Kina-beroendet och den potentiella fördelningen av världsekonomin i rivaliserande handelsblock.

Också akademisk forskning stöder beredningen av penningpolitiken

Finlands Bank fortsatte 2023 sin ambitiösa forskningsverksamhet, som på många sätt stöder beredningen av penningpolitiken och bidrar till förståelsen av den penningpolitiska transmissionen. Forskningen ökar också Finlands Banks inflytande och prestige som samarbetspartner i Finland och internationellt.

År 2023 publicerade Finlands Banks forskare mer än 20 referentgranskade artiklar om teman kring penningpolitiken, finansmarknaden och den internationella ekonomin. I dem behandlades bland annat tidsstrukturen för räntor, penningpolitiken i ett nollränteläge och centralbankers vägledning om styrräntorna.

Nya forskningsprojekt och forskningsresultat presenterades också för en bredare expertpublik i Finlands Banks egen forskningsserie Discussion Papers, i BoF Econ Review-serien och till exempel i VoxEU (på engelska) och SUERF (på engelska) Policy Brief kolumnerna. I dessa behandlades effekten av extraordinära penningpolitiska verktyg, transmissionen av negativa räntor till utlåningen, penningpolitikens genomslag i ett åldrande samhälle och den privata konsumtionens räntekänslighet.

Nya forskningar har också regelbundet lagts fram vid internationella vetenskapliga konferenser inom området och i Eurosystemets kommittéer, arbetsgrupper och forskningsnätverk.

Finlands Bank anordnar själv årligen vetenskapliga konferenser och temasessioner för sina samarbetspartner, framför allt i samarbete med CEPR (The Centre for Economic Policy Research), SUERF (Société Universitaire Européenne de Recherches Financières, The European Money and Finance Forum 2010–2023) och CEBRA (The Central Bank Research Association). På våren 2023 arrangerade Finlands Bank också för första gången en internationell konferens om ekonomiskt kunnande (på engelska) med tematiskt fokus på bristande ekonomiskt kunnande och levnadskostnadskrisen. Finlands Bank stod också värd för ECBS forskningsklusters workshop (på engeska) i Saariselkä där fokus låg på den finansiella stabiliteten och makrotillsynspolitiken.

Prognosen för Finlands ekonomi är en del av prognosen för euroområdet och ett led i beredningen av penningpolitiken

Beredningen av euroområdets penningpolitik och bedömningen av dess effekter förutsätter en oberoende och analytisk översyn av den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren.

De penningpolitiska åtgärderna får ofta genomslag på inflationen och andra samhällsekonomiska fenomen med viss eftersläpning. Som underlag för penningpolitiken behövs därför en uppfattning om det ekonomiska läget flera månader eller rent av år fram i tiden, där de aktuella besluten börjar inverka.

Eftersom det primära syftet med Finlands Banks prognoser är att ligga till grund för beredningen av och besluten om euroområdets gemensamma penningpolitik, tas Finlands Banks prognos över den finländska ekonomin fram som ett led i hela Eurosystemets prognos. Den makroekonomiska prognosen är också nära kopplad till prognosen för de offentliga finanserna och den kortsiktiga inflationsprognosen.

Finlands Bank ger årligen ut fyra prognoser för Finlands ekonomi. Den omfattande makroekonomiska prognosen för Finlands ekonomi tas fram i samarbete med Eurosystemet och publiceras i juni och december varje år. En betydligt snävare interimsprognos publiceras i mars och september. Prognoserna tas fram med stöd av makroekonomiska statistiska modeller. Finlands Banks prognos för Finlands ekonomi i december 2023 innehöll tre huvudbudskap (diagram 6).

Finlands Bank roll i den inhemska ekonomisk-politiska debatten 2023

Finlands Bank tillhandahåller aktuell och oberoende analys och expertis för beslutsfattare och hela det finländska samhället. Banken deltar också i den inhemska ekonomisk-politiska debatten, framför allt genom sina uttalanden och direktionsmedlemmarnas tal. Uttalandena baserar sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag.

De viktigaste uttalandena om den inhemska ekonomiska politiken under 2023 var chefdirektörens tal till intressenter (på finska) den 21 april, chefdirektörens anförande (på finska) vid inledningsseminariet för regeringsförhandlingarna den 2 maj, ledarartiklarna i tidskriften Euro ja talous den 20 juni (på finska) och den 19 december (på finska) samt riksdagens ekonomiutskotts öppna utfrågning (på finska) av chefdirektören den 6 oktober.

Huvudteman i Finlands Banks uttalanden i den inhemska ekonomisk-politiska debatten 2023 var hållbarheten i de offentliga finanserna, förstärkning av förutsättningarna för långsiktig tillväxt och genomslaget av den penningpolitiska åtstramningen i Finlands ekonomi.

Finlands Banks analys av de offentliga finanserna var i december 2023 dystrare än året innan. Det råder en strukturell obalans mellan den offentliga sektorns inkomster och utgifter. I december 2023 bedömde Finlands Bank att hållbarhetsunderskottet i förhållande till BNP var ca 4,5 % och att skuldkvoten kommer att överskrida 80 % före 2026.

Samtidigt försvagas Finlands långsiktiga tillväxtpotential av den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsproduktivitetsökningen har varit långsam sedan början av 2010-talet. Det högre arbetskraftsdeltagandet har upprätthållit sysselsättningen, men antalet arbetade timmar per sysselsatt har minskat redan länge. Samtidigt har ökningen av utbildningsnivån hos de unga åldersklasserna stannat upp.

Den penningpolitiska åtstramningen under 2023 fick snabbt genomslag i både hushållens och företagens ekonomi. Hushållens lånekostnader ökade eftersom de flesta bostadslånen har rörlig ränta.

Räntekänsligheten i ekonomin ökade också på grund av Finlands näringsgrensstruktur, som är mer fokuserad på industri och byggnadsverksamhet än genomsnittet. Dessa faktorer och den samlade effekten av euroländernas gemensamma penningpolitik påverkade den ekonomiska tillväxten klart mer under 2023 än räntebindningen för de utestående lånen.

Under 2023 betonade Finlands Bank att skuldhållbarhet ska antas som en gemensam prioritet som beslutsfattare målmedvetet förbinder sig till över valperioderna. Utöver konsolidering av de offentliga finanserna är det viktigt att säkerställa förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt genom innovationer och en långsiktig ekonomisk politik som stöder utnyttjandet av dem.

Genomförande och beredning av penningpolitiken 2023

Finlands Banks penningpolitiska motparter ökade 2023

Finlands Banks penningpolitiska motparter är finländska kreditinstitut och nordiska bankers filialer i Finland. Av motparterna krävs att de är finansiellt solida, omfattas av finansiell tillsyn och att de är kassakravspliktiga. Dessutom ska de uppfylla Finlands Banks operativa krav för godkända motparter.

Under 2023 ökade Finlands Banks penningpolitiska motparter från 16 till 20 kreditinstitut.

Förändringen berodde på att Finlands Bank 2023 beslutade att komplettera sina operativa krav för motparter med ett alternativ där kreditinstitut kan beviljas tillträde endast till inlåningsfaciliteten av de stående faciliteterna för att göra insättningar över natten. I detta alternativ är de operativa kraven lättare än om motparten också beviljas tillträde till refinansieringstransaktioner mot säkerheter.

Finlands Bank ansåg att en bredare användning av inlåningsfaciliteten över natten stöder genomslaget av penningpolitiken i ett läge med riklig likviditet och positiv inlåningsränta.

De penningpolitiska motparterna ska följa Finlands Banks regler om penningpolitiska transaktioner och säkerheter, som Finlands Bank uppdaterade tre gånger under 2023.

Finlands Banks motparter återbetalade 2023 en stor del av sina krediter

Finlands Banks penningpolitiska krediter till motparterna minskade under 2023 från ca 30,1 miljarder euro till ca 3,7 miljarder euro (diagram 8).

Bankernas efterfrågan vid de veckovisa huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, de långfristiga refinansieringstransaktionerna med tre månaders löptid och refinansieringstransaktionerna i dollar var under 2023 mycket låg, både i Finlands Bank och i hela Eurosystemet.

I likhet med de senaste åren var således nästan alla öppna penningpolitiska krediter riktade TLTRO-krediter. De minskade dock i volym, eftersom inga nya refinansieringstransaktioner genomfördes under 2023 och även de krediter som beviljats tidigare minskade på grund av förfall och förtida återbetalningar.

På grund av återbetalningar av penningpolitiska krediter minskade säkerheterna som motparterna pantsatt hos Finlands Bank med 39 % under 2023 och uppgick till i genomsnitt ca 24 miljarder euro.

Beloppet av de pantsatta säkerheterna minskade dock inte i samma förhållande som krediterna. Därför ökade Finlands Banks motparters säkerhetsöverskott med 60 % och var i genomsnitt 46 % under 2023. Säkerhetsöverskottet utgör den andel av säkerheter pantsatta hos Finlands Bank som överstiger beloppet av utstående penningpolitiska krediter.

Finlands Banks motparter ställer till största delen säkerställda bankobligationer och lånefordringar som säkerhet. Dessa stod för 60 % respektive 26 % av samtliga pantsatta säkerheter (diagram 9). Lånefordringarnas andel av alla säkerheter ökade mest (+7 procentenheter), eftersom deras antal minskade minst.

Till följd av de minskade utestående penningpolitiska krediterna och innehaven av värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen minskade de kassakravspliktiga institutens insättningar i Finlands Bank från 140 miljarder euro till 122 miljarder euro (-13 %; diagram 10).

Finlands Banks andel av inlåningen i hela Eurosystemet var relativt stabil.

Motparternas inlåning bestod i huvudsak av inlåning över natten, på vilken räntan för Eurosystemets inlåningsfacilitet betalas. Under årets lopp minimerade motparterna den inlåning till noll ränta som översteg kassakravet, och gjorde däremot aktivt insättningar över natten.

Finlands Banks innehav av penningpolitiska värdepapper vände nedåt 2023

I enlighet med Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitiska mål förvärvade Finlands Bank under 2023 finländska offentliga värdepapper, finländska säkerställda obligationer och ett brett spektrum av olika företagsobligationer.

Finlands Bank svarar själv för riskerna i köpen av offentliga värdepapper, medan riskerna i köpprogrammen för den privata sektorn fördelas mellan centralbankerna i Eurosystemet.

Balansvärdet av bankens innehav av penningpolitiska värdepapper i bankens balansräkning (på finska) minskade från 96 miljarder euro till 90 miljarder euro under 2023. Av detta belopp stod tillgångsköpen inom APP-programmet för 63 miljarder euro, medan tillgångsköpen inom PEPP-programmet utgjorde 28 miljarder euro.

Vid slutet av 2023 uppgick värdet av statsobligationer och obligationer utgivna av statsbundna institutioner som förvärvats inom APP-programmet till 35,2 miljarder euro i Finlands Banks balansräkning, medan obligationer utgivna av europeiska institutioner stod för 1,7 miljarder euro.

Statistikcentralen offentliggör kvartalsvis innehavet av finska statsobligationer i de nationella finansiella räkenskaperna. Vid slutet av september 2023 motsvarade Finlands Banks innehav av finska statsobligationer 32,4 % (på finska).

Vid slutet av 2023 uppgick värdet av företagsobligationer som förvärvats inom APP-programmet till 14,9 miljarder euro i Finlands Banks balansräkning och värdet av säkerställda obligationer till 10,6 miljarder euro.

Vid behov lånar Eurosystemet ut värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen tillbaka till marknaden (på engelska).

Värdepapperslånen ska bidra till likviditeten för euroområdets obligationer.

Finlands Bank deltog 2023 aktivt i översynen av det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken

ECB-rådet meddelade i december 2022 att det kommer att utföra en bedömning av det operativa styrsystemet för genomförande av penningpolitiken.

Styrsystemet används för att styra utvecklingen av de korta penningmarknadsräntorna. I samband med bedömningen upprättas också en tidsplan för en stegvis reducering av Eurosystemets balansräkning till sin normala storlek.

Finlands Banks experter bidrog aktivt till planeringen och diskussionen i Eurosystemets arbetsgrupper och kommittéer och i ECB-rådet.

Läs mer om detta i följande artiklar (på finska och engelska):

Onko vanhaan paluuta – rahapolitiikan toteutus ohjauskorkojen noustessa ja eurojärjestelmän taseen pienentyessä (på finska). (Kan vi återgå till det gamla? – Genomförande av penningpolitiken när styrräntorna stiger och Eurosystemets balansräkning krymper)

Miten Euroopan keskuspankki ohjaa korkoja tulevaisuudessa? (på finska) (Hur kommer ECB att styra räntorna i framtiden?)

Rahapolitiikan toteutus ohjauskorkojen noustessa ja eurojärjestelmän taseen pienentyessä (på finska) (Genomförande av penningpolitiken när styrräntorna stiger och Eurosystemets balansräkning krymper, direktionsmedlem Tuomas Välimäkis tal)

Balansräkningens storlek och sammansättning måste anpassas efter det valda operativa styrsystemet. Enligt planerna ska ECB:s bedömning slutföras under våren 2024.

Klimatförändringarna ägnades större uppmärksamhet i genomförandet av penningpolitiken 2023

I samband med översynen av den penningpolitiska strategin fattade ECB-rådet 2021 beslut om en handlingsplan för integrering av klimatförändringarna i genomförandet av Eurosystemets penningpolitik.

Rådet preciserade sin handlingsplan 2022 för att väga in klimatrelaterade risker vid köp av penningpolitiska (på finska) företagsobligationer och i ramverket för säkerheter (på finska), riskhanteringen och företagens informationskrav avseende hållbarhetsrapporteringen.

För att väga in klimatrisker vid köp av företagsobligationer införde Eurosystemet i oktober 2022 ett system för bedömning av företagsspecifika klimatmått, som utöver de övriga riskhanteringsaspekterna också styr köp av penningpolitiska värdepapper till obligationer utgivna av företag som tar större klimathänsyn  (på engelska).

De företagsspecifika klimatmåtten fångar upp företagets utsläpp, dess mål att minska utsläppen och dess klimatrapportering i ett klimatbetyg. Betyget har en betydande inverkan på genomförandet av penningpolitiken, eftersom den påverkar de maximala köpvolymerna av enskilda företags obligationer. Genom att utnyttja klimatmåtten kan Eurosystemet således minska de klimarelatade riskerna i sin balansräkning.

År 2023 publicerade Eurosystemet den första klimatrapporten om penningpolitiska företagsobligationer  (på engelska). Rapporten bygger på internationella rapporteringsrekommendationer och ökar insynen i Eurosystemets penningpolitiska åtgärder.

I klimatrapporten granskas förvaltning, strategi, riskhantering och klimatnyckeltal med avseende på köp av företagsobligationer. Rapporten innehåller också ett ramverk för stresstester för att bedöma de långsiktiga effekterna av omställningsrisker och fysiska risker i Eurosystemets innehav av företagsobligationer i olika klimatscenarier.

Under 2023 fortsatte Finlands Bank beredningsarbetet för integrering av klimatrisker i Eurosystemets ramverk för säkerheter.