Noter till balansräkningen

Tillgångar

1. Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 576 487 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet och fordringar på Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 4 464,3 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas ytterligare av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 5 314,2 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

Här redovisas banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2022 hade Finlands Bank inga fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet. 

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 1 324,3 miljarder euro, varav 30 096,4 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likviditetstillförande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning. I december 2020 utökade ECB-rådet den serie av sju kvartalsvisa refinansieringstransaktioner (TLTRO III) som lanserats 2019 med ytterligare tre refinansieringstransaktioner, vilka genomfördes mellan juni och december 2021. Dessa transaktioner har en löptid på tre år. Från och med september 2021 har det varit möjligt att återbetala de tilldelade krediterna i de sju första TLTRO III-refinansieringstransaktionerna kvartalsvis före förfallodagen. Krediten kan återbetalas antingen i sin helhet eller delvis, när 12 månader har förflutit från tilldelningen. Återbetalning av den åttonde och senare TLTRO III-refinansieringstransaktioner har kunnat inledas kvartalsvis från och med juni 2022. Enligt ECB-rådets ursprungliga beslut kan den slutliga räntan i refinansieringstransaktionerna i den tredje serien som lägst vara den genomsnittliga inlåningsränta som beräknats för giltighetstiden för respektive transaktion. Som svar på den chock som coronaviruspandemin orsakade beslutade ECB-rådet 2020ECB-rådets beslut 30.4.2020 och 10.12.2020. därtill att räntan under den särskilda ränteperioden mellan den 24 juni 2020 och den 23 juni 2021 och den ytterligare särskilda ränteperioden mellan den 24 juni 2021 och den 23 juni 2022 som lägst kan vara lika med räntan för inlåningsfaciliteten under samma period minus 50 baspunkter men dock inte lägre än –1 %.

Den 27 oktober 2022 beslutade ECB-rådet att räntan på TLTRO III-transaktioner från och med den 23 november 2022 fram till och med förfallodagen, eller dagen för förtida återbetalning för respektive utestående TLTRO III-transaktion kommer att vara indexerad till de tillämpliga genomsnittliga ECB-räntorna för denna period. Samma dag beslutade ECB-rådet ytterligare att införa tre datum för förtida frivillig återbetalning, så att deltagarna i TLTRO III-refinansieringstransaktionerna ska ha fler möjligheter att återbetala sina utestående TLTRO III-lån i sin helhet eller delvis innan de förfaller.

De slutliga räntorna klarnar först på förfallodagen eller den förtida återbetalningsdagen för respektive transaktion, och en tillförlitlig uppskattning av räntan kan göras före det endast, om de ränteuppgifter som hänför sig till den särskilda ränteperioden och den ytterligare särskilda ränteperioden redan har meddelats motparterna. Vid beräkning av räntefordringar på TLTRO III-refinansieringstransaktionerna i bokslutet för 2022 användes således i) fram till den 23 juni 2022 räntorna för den särskilda ränteperioden, för vilken uppgifter om räntan meddelades motparterna den 10 juni 2022, ii) mellan den 24 juni 2022 och den 22 november 2022 en ränta som indexerats till den tillämpliga genomsnittliga ECB-räntan för denna period för tiden mellan betalningsdagen och den 22 november 2022, och iii) mellan den 23 november 2022 och den 31 december 2022 en ränta som indexerats till den tillämpliga genomsnittliga ECB-räntan för denna period. För år 2022 beaktas också inverkan av justeringen av styrräntorna samma år på den ränta som influtit under den ränteperiod som föregår den särskilda ränteperioden.

Under 2022 förföll dessutom tre av de fyra långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin (pandemic emergency longer-term refinancing operations, PELTRO) som genomförts kvartalsvis 2021. Refinansieringstransaktionerna, som alla hade en löptid på ca ett år, genomfördes för att skapa beredskap för eventuella likviditetsunderskott i banksystemet i euroområdet och bidra till en fortsatt smidigt fungerande penningmarknad vid en utdragen pandemi. PELTRO-refinansieringstransaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning till en ränta som ligger 25 baspunkter under den genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under löptiden för varje transaktion.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

5.6 Fordringar relaterade till marginalsäkerheter

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner. 

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html.

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

I posten ingick den 31 december 2022 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP), programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP). Samtliga värdepapper som förvärvats inom ramen för det första och det andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1 och CBPP2) förföll under 2022, varför ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet inte hade sådana värdepappersinnehav den 31 december 2022.

Under första kvartalet 2022 fortsatte Eurosystemet att göra nettoköp inom programmet för tillgångsköp (APP)För APP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. i en genomsnittlig månatlig takt av 20 miljarder euro. I mars 2022 beslutade ECB-rådetSe pressmeddelandet 10.3.2022 om ECB-rådets beslut. att revidera beloppet av nettotillgångsköpen så att köpen i april uppgår till 40 miljarder euro, i maj till 30 miljarder euro och i juni till 20 miljarder euro. I juni 2022 beslutade ECB-rådetSe pressmeddelandet 9.6.2022 om ECB-rådets beslut. att avsluta nettotillgångsköpen inom APP-programmet den 1 juli 2022. ECB-rådet avser att fortsätta återinvestera förfall av värdepapper fram till utgången av februari 2023. Därefter kommer APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt, då alla värdepapper som förfaller inte kommer att återinvesteras. Fram till utgången av andra kvartalet 2023 minskar portföljen med 15 miljarder euro per månad i genomsnitt och takten därefter fastställs efter hand. ECB-rådet kommer regelbundet att se över minskningstakten för APP-portföljen för att säkerställa att den fortsätter att ligga i linje med den övergripande penningpolitiska strategin och penningpolitiska hållningen och därigenom bidra till en fortsatt välfungerande marknad och upprätthålla en fast kontroll av de kortfristiga penningmarknadsförhållandena.

Dessutom fortsatte Eurosystemet under första kvartalet 2022 nettotillgångsköpen inom ramen för PEPP-programmetFör PEPP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats.. Tillgångsköp gjordes emellertid i en måttligare takt än under föregående kvartal i enlighet med ECB-rådets beslut i december 2021Se pressmeddelandet 16.12.2021 om ECB-rådets beslut.. Med stöd av samma beslut avslutades nettotillgångsköpen inom PEPP-programmet vid utgången av mars 2022. Vidare fattade ECB-rådet beslut om att återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP-programmet fram till åtminstone slutet av 2024. Återinvesteringar görs också i fortsättningen flexibelt, eftersom ECB-rådet avser att skydda den penningpolitiska transmissionsmekanismen mot risker orsakade av pandemin.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” under redovisningsprinciperna). Nedan anges den upplupna anskaffningskostnaden av värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.Marknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. I samband med bedömningen genomförs varje år nedskrivningsprövningar på basis av uppgifterna vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program. Om sådana indikatorer identifieras, görs en mer ingående analys av huruvida de medför förändringar i värdepapperens förväntade kassaflöde.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen, för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet samt för köpen av säkerställda obligationer och företagsobligationer inom ramen för PEPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna inom Eurosystemet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital.

På basis av nedskrivningsprövningarna enligt ställningen den 31 december 2022 av de värdepapper som förvärvats inom ramen för ovannämnda köpprogram och som innehas i penningpolitiska syften fastställde ECB-rådet att värdepapperen förväntas generera alla framtida kassaflöden. I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

7.2 Andra värdepapper

Posten innehåller andelar i investeringsfonder hemmahörande i euroområdet.

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år eller vid förändringar i ECBS sammansättning.

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB.

ECB:s eget kapital

ECB:s tecknade kapital utgör 10 825 miljoner euro. Efter Bank of Englands utträde ur ECBS den 31 januari 2020 höll ECB det tecknade kapitalet oförändrat, och Bank of Englands andel av ECB:s tecknade kapital fördelades mellan de nationella centralbankerna både inom och utanför euroområdet.

ECB:s inbetalda kapital hölls också oförändrat 2020 och uppgick såldes fortfarande till 7 659 miljoner euro, eftersom de övriga nationella centralbankerna betalade Bank of Englands tidigare inbetalda kapital (58 mn euro). ECB-rådet beslutade dessutom att de nationella centralbankerna inom euroområdet betalar sitt tecknade tilläggskapital i sin helhet med två delbetalningar år 2021 och 2022Se framför allt beslut (EU) 2020/138 av den 22 januari 2020 om hur de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/44 (ECB/2020/4), beslut (EU) 2020/136 av den 22 januari 2020 om hur nationella centralbanker utanför euroområdet ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/48 (ECB/2020/2), och beslut (EU) 2020/139 av den 22 januari 2020 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/45 (ECB/2020/5).. Finlands Banks första delbetalning på 11,2 miljoner euro förföll till betalning den 29 december 2021 och ökade bankens andel av ECB:s inbetalda kapital till 150,5 miljoner euro 2021 (2020: 139,3 mn euro). Finlands Banks andra delbetalning (11,2 mn euro) förföll till betalning den 28 december 2022, varvid bankens andel av ECB:s inbetalda kapital ökade till 161,7 miljoner euro år 2022.

I posten ingår sammanlagt 26,0 miljoner euro i nettojusteringsposter redovisade under olika år till följd av ändringar i kapitalfördelningsnyckeln.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Med stöd av artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs bidraget för varje nationell centralbank i förhållande till dess andel av ECB:s tecknade kapital, varför postens storlek förändras vid ändringar i kapitalfördelningsnyckeln. På fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som räknas ut dagligen, frånsett den räntefria guldreserven.

Den 31 december 2022 uppgick Finlands Banks fordran motsvarande överföringen av valutareserver till 741,1 miljoner euro.

8.3 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

I posten ingår den fordran som uppstår när beloppet av Finlands Banks sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Eurosystemet tilldelas ECB 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen. Den återstående andelen på 92 % tilldelas de nationella centralbankerna likaså månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som tilldelats de nationella centralbankerna enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Nettofordringar/nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 8 009,9 miljoner euro (2021: 8 263,0 mn euro). Förändringen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 4,0 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 1,8 % jämfört med 2021. På fordringarna betalas en ränta som räknas ut dagligen från den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. 

8.4 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Den 31 december 2022 uppgick posten till 38 829,9 miljoner euro och bestod av följande tre komponenter: 1) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s och de nationella centralbankernas betalningar som förmedlats och mottagits via TARGET2 och saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid slutet av året uppgick nettofordran på nettobetalningar förmedlade via TARGET2 till 39 252,0 miljoner euro. På posten betalas en ränta som beräknas dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en skuld på –422,1 miljoner euro till ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

År 2021 ingick i posten också Finlands Banks fordringar i anslutning till ECB:s interimistiska vinstutdelning. För 2022 beslutade ECB-rådet på grundval av det totala resultatet för räkenskapsåret att varken fördela intäkterna från eurosedlar i omlopp eller intäkterna från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, APP- och PEPP-programmen (se 3.1 ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” i redovisningsprinciperna). Här upptogs således inga fordringar i anslutning till den interimistiska vinstutdelningen vid utgången av 2022.

9. Övriga tillgångar

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar.

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2022 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 1,8 %. Vid slutet av 2022 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 26 567,4 miljoner euro (vid slutet av 2021: 26 100,1 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2022 med 4,0 % till 18 557,4 miljoner euro (2021: 17 837,1 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 8 009,9 miljoner euro (2021: 8 263,0 mn euro) har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav)

Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. I skuldposten 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” redovisas dessutom separat medel för kreditinstitut som inte kan avyttras fritt och konton för kreditinstitut som är undantagna från kassakrav. Fram till den 20 december 2022 motsvarade räntan på kassakravsinlåningen den senaste tillgängliga marginalräntan som Eurosystemet använder i sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som genomförs i form av anbudsförfaranden. Den 27 oktober 2022 beslutade ECB-rådet att Eurosystemets inlåningsränta från och med den 21 december 2022 ska betalas på kassakravsinlåningen. Från och med juni 2014 har på bankernas innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet betalats antingen nollränta eller inlåningsränta, beroende på vilkendera som är lägre.

Från och med den 30 oktober 2019 införde ECB-rådet ett system med tudelad ränta för kassakravsmedlen på så sätt att en del av kreditinstitutens överskottsreserver (dvs. de innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet) undantas från negativ inlåningsränta. Den årliga räntan på denna del var 0 %. De kassakravsmedel som överstiger kassakravet vid årets slut och som undantas från negativ inlåningsränta – dvs. den del som undantas – beräknades genom att multiplicera bankens reservkrav med multiplikatorn 6.ECB-rådet kan justera multiplikatorn i linje med utvecklingen i innehaven av överskottsreserver. På den del som inte undantagits betalades fortfarande antingen nollränta eller ECB:s inlåningsränta, beroende på vilkendera som var lägre. Sedan räntan på inlåningsfaciliteten stigit över noll den 14 september 2022 beslutade ECB-rådet att slopa systemet med tudelad ränta genom att sätta multiplikatorn till noll, eftersom det inte längre var nödvändigt att tillämpa tudelad ränta på de medel som överstiger kassakravet.

2.2 Inlåningsfacilitet

Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta.

2.3 Inlåning med fast löptid

Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner.

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner

Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer.

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet.

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2022 uppgick posten till 354,2 miljoner euro (2021: 305,7 mn euro). År 2022 ingick i posten repor. I posten ingick 2021 repor för 300,9 miljoner euro och säkerheter relaterade till valutaswappar för 4,8 miljoner euro.

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn (1 725,0 mn euro) och andra än kassakravspliktiga finansinstitut (8,0 mn euro).

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet (5 891,3 mn euro).

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Den 31 december 2022 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet.

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2022 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet.

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2022 större än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 3 500,0 miljoner SDR. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2022 (4 380,9 miljoner euro).

9. Skulder inom Eurosystemet

Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen.

10. Övriga skulder

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet och ränteskulder för långfristiga refinansieringstransaktioner. Under övriga skulder upptas bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar.

11. Värderegleringskonton

Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

12. Avsättningar

Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick vid slutet av 2022 till 5 094,7 miljoner euro. Avsättningarna består av generell avsättning, avsättning för realvärde, pensionsavsättning och avsättning för kurs- och prisdifferenser.

Pensionsavsättningen har gjorts för täckning av pensionsåtagandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 569,5 miljoner euro, varav 100,6 % eller 573,2 miljoner euro är täckt. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens förlust, –2,6 miljoner euro, som täcktes genom upplösning av pensionsavsättningen. Vid slutet av 2022 hade fastigheter till ett värde av 9,9 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen (562,9 mn euro), utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar.

13. Kapital och reserver

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

14. Årets resultat

Resultatet för räkenskapsåret 2022 blev 0,00 euro.

Händelser efter balansdagen

I enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt införde Kroatien den gemensamma valutan den 1 januari 2023 med stöd av rådets beslut (EU) 2022/1211 av den 12 juli 2022. I enlighet med artikel 48.1 i stadgan för ECBS och ECB och ECB-rådets bestämmelser av den 30 december 2022Beslut ECB/2022/51 av den 30 december 2022 om Hrvatska narodna bankas inbetalning av kapital, överföring av reservtillgångar och bidrag till Europeiska centralbankens reserver och avsättningar (EUT L 17, 19.1.2023, s. 94); Avtal av den 30 december 2022 mellan Hrvatska narodna banka och Europeiska centralbanken om den fordran med vilken Europeiska centralbanken ska kreditera Hrvatska narodna banka i enlighet med artikel 30.3 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT C 18, 19.1.2023, s. 1). har centralbanken i Kroatien inbetalat sin återstående andel av ECB:s kapital. I enlighet med artikel 48.1 och 30.1 i stadgan för ECBS och ECB har centralbanken i Kroatien överfört valutareserver till ett belopp motsvarande Kroatiens andel av ECB:s tecknade kapital. Eftersom kapitalfördelningsnyckeln justerades när centralbanken i Kroatien anslöt sig till Eurosystemet, minskade Finlands Banks inbetalda andel av ECB:s kapital (kapitalfördelningsnyckeln) från 1,8369 % till 1,8221 %. Finlands Banks andel av ECB:s tecknade kapital är 1,4939 %. 

Finlands Banks direktion godkände bokslutet den 28 februari 2023. Före det hade en förtida återbetalning på 250 miljoner euro från TLTRO III-refinansieringstransaktioner som var utestående den 31 december 2022 gjorts till Finlands Bank. Vid samma tidpunkt hade utestående TLTRO III-refinansieringstransaktioner för sammanlagt 99,3 miljarder euro återbetalats till Eurosystemet i förtid. (Se också 5.2 ”Långfristiga refinansieringstransaktioner” i noterna till balansräkningen.) 

Åtaganden utanför balansräkningen

I enlighet med ECB-rådets beslut ställer Finlands Bank värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen till förfogande för utlåning. Föremål för värdepapperslån är Finlands Banks innehav av säkerställda obligationer, företagsobligationer och offentliga värdepapper samt av värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammet med anledning av pandemin. Dessutom ställer Finlands Bank till förfogande för utlåning också värdepapper som ingår i bankens investeringsportfölj. Värdepapperslånetransaktioner utan kontant säkerhet redovisas vid årets slut på konton utanför balansräkningen.Kontant säkerhet som ställts vid värdepapperslånetransaktioner redovisas i balansräkningen (se 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och 5 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” i noterna till skulderna). Den 31 december 2022 uppgick det utestående beloppet av värdepapperslånetransaktioner till 112,2 miljoner euro (109,5 mn euro 31.12.2021).