Finlands Bank har egna finansiella tillgångar som uppväger posterna av eget och främmande kapital i balansräkningen. Dessa tillgångar investeras och förvaltas i enlighet med målen för centralbanksverksamheten och med beaktande av riskerna i investeringsverksamheten och principen om ansvarsfulla investeringar.

Målet för Finlands Banks tillgångsförvaltning är att uppfylla de krav på likvida, säkra och högavkastande investeringar som ställs på centralbanken. I sin målinriktade verksamhet beaktar banken riskerna i investeringsverksamheten och principen om ansvarsfulla investeringar.

Genom sin tillgångsförvaltning säkrar Finlands Bank värdet på sina finansiella tillgångar och förmågan att vid behov stödja likviditeten i banksystemet. De risklimiter som fastställts för investeringarna och investeringsverksamheten garanterar en säker förvaltning av de finansiella tillgångarna. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet.

Storleken på de finansiella tillgångarna

Finlands Banks direktion fattar beslut om storleken på Finlands Banks finansiella tillgångar i enlighet med ett ömsesidigt avtal om finansiella nettotillgångar (Agrement on Net Financial Assets, ANFA) mellan centralbankerna i Eurosystemet.

ANFA-avtalet reglerar sådana investeringar som de nationella centralbankerna i Eurosystemet gör i hanteringen av sina nationella uppgifter. Storleken på Finlands Banks finansiella tillgångar bestäms utgående från bankens centralbanksuppgifter och investeringspolitiska aspekter.

Under 2019 reducerades Finlands Banks finansiella tillgångar på investeringspolitiska grunder i två steg med totalt 1,5 miljarder euro. Värdet av de finansiella tillgångarna minskade dock med endast 500 miljoner euro under året på grund av uppgången i valuta- och aktiekurser.

Vart tredje år beslutar direktionen om storleken på valutareserven genom att fastställa en målnivå för beloppen av amerikanska dollar, brittiska pund och japanska yen i portföljen av räntebärande värdepapper. År 2019 fastställdes den nya målnivån för amerikanska dollar till 5 miljarder, för brittiska pund till 650 miljoner och för japanska yen till 95 miljarder enheter i lokal valuta. Våren 2019 anpassades valutareservens storlek till dessa målnivåer.

Sammansättningen av de finansiella tillgångarna

Under 2019 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 11 miljarder euro. De bestod av direkta investeringar i räntebärande värdepapper i euro och andra valutor, investeringar i aktie- och fastighetsfonder, bankens guldreserv och särskilda dragningsrätter (SDR) i Internationella valutafonden.

Portföljen av räntebärande värdepapper i utländsk valuta består av värdepapper i amerikanska dollar (USD), brittiska pund (GBP) och japanska yen (JPY). Tillsammans med SDR-innehavet utgör den bankens valutareserv.

 

Tabell 2. Finlands Banks finansiella tillgångar

Tabell 2.
Finlands Banks finansiella tillgångar 31.12.2019
Mn euro
31.12.2018
Mn euro
Guld 2 135 1 767
Valutareserv 6 694 5 941
SDR 494 460
Räntebärande värdepapper i USD 4 641 4 270
Räntebärande värdepapper i GBP 777 729
Räntebärande värdepapper i JPY 782 482
Räntebärande värdepapper i EUR 1 017 2 900
Aktieportfölj 1 082 727
Fastighetsportfölj 127 106
Summa 11055 11553
Källa: Finlands Bank.

Investeringspolicy för portföljen av räntebärande värdepapper

Finlands Banks investeringar i räntebärande värdepapper styrs av en investeringspolicy som årligen fastställs av bankens direktion. Den specificerar hur de strategiska investeringarna i räntebärande värdepapper fördelas på tillgångsklasser och anger en acceptabel ränterisknivå för varje enskild valuta.

Investeringspolicyn skapar ett strategiskt marknadsbaserat index, som de planerade investeringarna kan jämföras med. Finlands Banks portföljförvaltare hanterar portföljen av räntebärande värdepapper genom direktinvesteringar.

I investeringsverksamheten kan avvikelser från det strategiska indexet göras inom ett tillåtet handlingsutrymme och i enlighet med givna risklimiter. Handlingsutrymmet behövs eftersom de investeringsobjekt som ingår i indexet inte nödvändigtvis noteras på marknaden. En meravkastning av investeringarna kan dessutom eftersträvas inom risklimiterna.

Händelser på räntemarknaden 2019

De försämrade globala konjunkturutsikterna återspeglades på räntemarknaden under 2019. Den största osäkerheten under året gällde handelskriget mellan USA och främst Kina samt Storbritanniens EU-utträdesprocess.

I USA sjönk räntorna på korta amerikanska statsobligationer från 2,6 % i början av året till 1,5 % i slutet av året. I Europa stannade räntorna på t.ex. korta franska statsobligationer kvar kring −0,5 %, medan räntorna på längre obligationer, t.ex. tyska 10-åriga statsobligationer sjönk från 0,25 % till −0,20 %. Europeiska centralbankens beslut i september att återuppta nettotillgångsköpen från och med november 2019 sänkte räntorna ytterligare.

Den skärpta handelskrigsretoriken i maj i kombination med de försvagade ekonomiska utsikterna fick den amerikanska centralbanken att svara med en räntesänkning i slutet av juli. Räntesänkningar i september och i slutet av oktober ledde till att räntekorridoren för styrräntorna slutligen låg 0,75 procentenheter under nivån i början av året, på 1,50–1,75 %. På sitt möte i september sänkte Europeiska centralbanken sin inlåningsränta med 0,10 procentenheter till −0,5 %. De brittiska och japanska centralbankerna höll sina styrräntor oförändrade på 0,75 respektive −0,10 % under 2019.

Investeringar i räntebärande värdepapper

Finlands Banks portfölj av räntebärande värdepapper består av statsobligationer och insättningar i centralbanken (61 %), obligationer utgivna av multinationella eller statsbundna institutioner (21 %), säkerställda obligationer med bakomliggande tillgångar utgivna av kreditinstitut (9 %), företagsobligationer (8 %) och kontantinstrument (1 %).

Av portföljen bestod 68 % av obligationer med kreditbetygen AAA− och AA+. Det lägsta kreditbetyget för värdepapper i portföljen var BBB+ (0,7 %). Den genomsnittliga durationen, som utgör ett mått på ränterisken, var 2,05 år för ränteportföljen vid slutet av 2019.

Sjunkande räntor gav kapitalvinster på ränteinvesteringarna. Trots de låga och delvis negativa räntorna blev avkastningen på portföljen av räntebärande värdepapper positiv under 2019. Den klart största ränteavkastningen fick banken på den största tillgångsposten, dvs. investeringarna i räntebärande värdepapper i dollar, vars kupongränta var högst i början av året. Dessutom gav värdepapperen alltså kapitalvinster i takt med de sjunkande räntorna.

Den totala avkastningen på portföljen av räntebärande värdepapper uppgick till 210,7 miljoner euro under 2019. Avkastningen på investeringar i amerikanska dollar var 202,8 miljoner euro, på investeringar i euro −2,1 miljoner euro, på investeringar i pund 10,6 miljoner euro och på investeringar i yen −0,5 miljoner euro.

Försvagningen av euron ledde till en värdeuppgång för valutareserven. Totalt stärktes valutaposterna i portföljen av räntebärande värdepapper med 141,6 miljoner euro. Förändringen i dollarinvesteringar var 81,7 miljoner euro, i pundinvesteringar 37,1 miljoner euro och i värdepapper i yen 23,1 miljoner euro.

Uttryckt i euro är valutakursrisken den största risken i Finlands Banks portfölj av räntebärande värdepapper. Valutareservens storlek har dimensionerats för centralbanksuppgifterna. Värdeuppgången för valutareserven är en följd av den öppna valutapositionen, som stöder ett ändamålsenligt utförande av centralbanksuppgifterna.

Långsiktig tillgångsförvaltning

Utöver portföljen av räntebärande värdepapper förvaltar Finlands Bank en portfölj av långsiktiga investeringar. För dessa investeringar är den förväntade avkastningen högre och likviditetskravet lägre än för övriga finansiella tillgångar. Denna tillgångspost har skapats för att bankens poster av eget kapital ska kunna investeras i tillgångsklasser som ger en bättre avkastning än centralbankens vanliga investeringar i räntebärande värdepapper.

Under 2019 omfattade den långsiktiga tillgångsförvaltningen aktie- och fastighetsinvesteringar, som genomförs indirekt via fonder.

Investeringarna i aktieportföljen har kostnadseffektivt spridits till en passiv fond som följer ett globalt index för utvecklade ekonomier. Fastighetsportföljen har spridits mellan flera europeiska fonder som äger attraktivt belägna fastigheter som är lätta att hyra ut, vilket säkerställer en jämn hyresavkastning på dessa investeringar.

Aktie- och fastighetsmarknaderna utvecklades gynnsamt under 2019 trots hoten från handelskriget och brexit. Under 2019 var avkastningen på Finlands Banks aktieportfölj 227 miljoner euro och på fastighetsfonderna 12 miljoner euro.

Avkastning på och risker i de finansiella tillgångarna

Den totala avkastningen på Finlands Banks finansiella tillgångar under 2019 var 9,3 %, dvs. 971 miljoner euro. Avkastningen på portföljerna av räntebärande värdepapper jämförs regelbundet mot strategiska jämförelseindex som motsvarar målen för centralbanksverksamheten. Under 2019 gav ränteinvesteringarna en avkastning på 0,14 %, dvs. en meravkastning på 10 miljoner euro över jämförelseindexen.

Tabell 3. Avkastning på Finlands Banks finansiella tillgångar 2019 och 2018

Tabell 3.
Avkastning på Finlands Banks finansiella tillgångar 2019 och 2018 2019 2018
% Mn euro % Mn euro
Räntebärande investeringar 2,9 211 0,8 56
Växelkursförändring 1,9 142 3 215
Aktier 29 227 −5,3 −43
Fastigheter 11 12 −0,2 −3
Summa exkl. Guld och SDR 7,3 592 3,0 225
Guld 21 368 3,8 62
Särskilda dragningsrätter, SDR 2,4 11 3,0 11
Summa 9,3 971 3,1 297
Källa: Finlands Bank.

Under 2019 varierade marknadsrisken (Value-at-Risk 99 %, en dags horisont) för de finansiella tillgångarna mellan 41 miljoner euro och 99 miljoner euro (diagram 20).

Finlands Banks andel av Europeiska centralbankens valutareserv

Europeiska centralbanken (ECB) har också en egen valutareserv, och förvaltningen av den har anförtrotts de nationella centralbankerna i Eurosystemet i proportion till deras andelar enligt en kapitalfördelningsnyckel. Finlands Bank förvaltar en andel av ECB:s valutareserv i samarbete med Estlands centralbank.

I förvaltningen av ECB:s valutareserv accentueras säkerhets- och likviditetsaspekter, eftersom det primära syftet med reserven är att garantera Eurosystemet tillräckliga resurser för penningpolitiska behov.

Det primära målet för Eurosystemets penningpolitik är prisstabilitet. Något växelkursmål har Eurosystemet inte.

Värdet på den andel av valutareserven i amerikanska dollar som består av Finlands och Estlands sammanslagna andelar uppgick vid slutet av 2019 till 1 124 miljoner euro.

Mer information om förvaltningen av ECB:s valutareserv finns i ECB:s årsrapport.