4.1 Kontantutgivningen fortsätter att öka

Finlands Bank svarar för tillgången till och utgivningen av kontanter som en del av Eurosystemet. Finlands Bank tar uttjänta sedlar ur omlopp och ersätter dem med nya.

Finlands Bank sörjer för en effektiv kontantförsörjning i Finland tillsammans med övriga kontantförsörjningsparter. I euroområdet regleras den operativa kontantförsörjningen av gemensamma bestämmelser och på nationell nivå av kontantförsörjningsavtal som ingåtts med kontantförsörjningsparterna.

Den utelöpande mängden kontanter fortsatte att öka stadigt

Utgivningen av kontanter ökade ytterligare 2018, trots nyheterna i medierna om att användningen av kontanter hela tiden minskar.

Antalet utgivna 50-eurosedlar var 8 % större än 2017. Utgivningen av både 50- och 20-eurosedlar är större än antalet sedlar som återlämnas till Finlands Bank. Dessa sedelvalörer är lättillgängliga eftersom de används i uttagsautomaterna, och de förs också ofta ut ur landet.

Nettoutgivningen av övriga sedelvalörer är volymmässigt låg, dvs. fler sedlar återlämnas till Finlands Bank än nya sätts i omlopp (diagram 10).

Finlands Bank publicerade riktlinjer om tillgången till kontanttjänster

Utbudet av kontanttjänster har minskat stadigt under hela 2000-talet, vilket också avspeglas i antalet bankkontor som tillhandahåller kontanttjänster.

Finlands Bank publicerade i november sina riktlinjer om tillgången till kontanttjänster. Genom riktlinjerna (Tuomas Välimäkis tal i finlandsbanks.fi/ på engelska) vill Finlands Bank påverka utvecklingen av kontanttjänsterna och stödja Finansinspektionen i utvärderingen av hur rätten till grundläggande banktjänster uppfylls.

Av Finlands Banks konsumentenkät framgår att 84 % av de tillfrågade var nöjda med tillgången på kontanter i oktober 2018. Andelen nöjda låg på samma nivå som 2017.

Konsumenternas betyg för antalet bankautomater var däremot 4 procentenheter högre, dvs. 66 %. Vid utgången av 2018 hade Automatia 1 339 automater och de övriga tjänsteleverantörerna 267 automater, vilket innebär att kontantautomatnätverket i Finland blivit något tätare jämfört med året innan.

Eurosystemet presenterade 100- och 200-eurosedlarna, som fullbordar den andra serien

Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde de nya 100- och 200-eurosedlarnas utformning i september. Stilriktningen för 100-eurosedeln företräder barocken och rokokon, medan utformningen av 200-eurosedeln har inspirerats av 1800-talets järn- och glasarkitektur.

De nya sedlarna har något lägre höjd än de gamla, men längden är densamma. Sedlarna i den nya serien får därför bättre plats i plånboken, medan valörerna lätt kan skiljas åt från varandra tack vare den varierande sedellängden. Finlands Bank sätter sedlarna i omlopp den 28 maj 2019.

Av de 5-, 10- och 20-eurosedlar som återlämnas till Finlands Bank hör endast några procent till den första serien. Återcirkuleringen av 50-eurosedlar i den gamla serien via Finlands Banks sorteringsmaskiner upphörde i september.

Vid årets slut stod sedlar i den nya serien för knappt 70 % av de sorterade 50-eurosedlarna.

Finlands Bank sålde överflödiga mynt till finansministeriet

Euromynten (filnlandsbank.fi) är fortfarande ett nationellt ansvar, medan sedlarna faller inom ECB:s behörighetsområde.

I Finland sörjer finansministeriet för präglingen av mynt enligt det behov som beräknas av Finlands Bank och säljer mynten till deras nominella värde till centralbanken, som sätter dem i omlopp. På motsvarande sätt kan centralbanken sälja sina överflödiga mynt till finansministeriet. Finlands Bank har utnyttjat denna möjlighet några gånger efter övergången till euro.

År 2018 sålde Finlands Bank 1-euromynt och 50-centsmynt till finansministeriet, eftersom dessa valörer återlämnades till Finlands Bank i större mängder än nya sattes i omlopp. Samma fenomen förekommer också bland andra myntvalörer, såsom 2-euromynt och 5-centsmynt.

Överflödiga mynt kan också levereras till andra länder i euroområdet som har brist på dem. Den sista utvägen är att förstöra de överflödiga mynten och återvinna materialet.

Hos Finlands Bank samlas exempelvis 1- och 2-centsmynt, eftersom dessa småmynt är gångbara som betalningsmedel också i Finland. I stället för att förstöra mynten har banken bytt ut dem mot andra myntvalörer. Ett sådant utbyte har till exempel ägd rum med centralbankerna i Estland och Lettland.

Kontoret i Uleåborg stänger i mars 2019

Finlands Bank följer upp penningflödet på sina kontor och utvärderar regelbundet kontorens verksamhet.

I juni beslutade Finlands Banks direktion att stänga kontoret i Uleåborg den 31 mars 2019. För de anställdas del genomfördes nedläggningen via pensionsavgångar och omplacering till kontoret i Vanda.

Penningflödet vid Uleåborgskontoret har minskat stadigt och ingen vändning var i sikte. Finlands Bank drar sig emellertid inte helt tillbaka från Uleåborg, utan strävar efter att erbjuda aktörerna i norra Finland verktyg för att trygga kontantförsörjningen också i fortsättningen.

Efter nedläggningbeslutet lanserades ett projekt för upphandling av nödvändiga kontantförsörjningstjänster av privata aktörer. Dessutom erbjuder Finlands Bank kontantförsörjningsaktörerna möjlighet att utnyttja depåsystemet Notes Held To Order (NHTO). Kontanter i NHTO-systemet kan överföras till Finlands Bank på separat avtalat sätt och fysiska pengar behöver inte levereras till Finlands Bank för förvar.

Lösningarna är ett led i vidareutvecklingen av den lokala cirkulationen av kontanter. I fortsättningen koncentreras Finlands Banks operativa kontantförsörjning till kontoret i Vanda.

Antalet förfalskningar ökade något

Antalet euroförfalskningar (finlandsbank.fi) som påträffades i omlopp ökade något. I Finland påträffades sammanlagt 833 förfalskade sedlar och 847 förfalskade mynt.

I europeisk skala är förekomsten av förfalskningar i Finland liten och allmänhetens förtroende för sedlarna är på goda grunder mycket gott.