2.2 Finlands Bank deltog aktivt i makrotillsyns-politiken

Finlands Bank främjade under 2019 den finansiella stabiliteten genom att bereda makrotillsynsbeslut och utforma nya finansiella stabilitetsverktyg.

Makrotillsynsverktyg används för att minska sannolikheten för finanskriser och deras konsekvenser för det finansiella systemet och makroekonomin.

Inga nya skärpningar av makrotillsynsverktygen 2019

Analysen av den finansiella stabiliteten gav inte anledning att skärpa de befintliga makrotillsynsverktygen i Finland 2019. De systemriskbuffertkrav (på finska)  som hade införts sommaren 2018 trädde visserligen i kraft först 2019.

Alla beslut om användningen av makrotillsynsverktyg fattas i Finland av Finansinspektionens direktion. Finlands Bank deltar i beredningen av besluten. Dessutom deltar Finlands Bank i beslutsprocessen och samarbetet inom makrotillsynspolitiken i euroområdet och EU.

Kreditinstitutens kontracykliska buffertkrav förebygger systemrisker som speglar kreditcykeln. Finansinspektionen fattar kvartalsvis beslut om det kontracykliska buffertkravet. Finlands Bank bidrar till att ta fram den analys som ligger till grund för besluten.

Tidiga varningsindikatorer och övergripande analyser tyder inte på någon överhettning av kreditcykeln och ger inte heller någon annan anledning till att höja det kontracykliska buffertkravet i Finland. Således lät Finansinspektionens direktion buffertkravet ligga kvar på 0 % under hela året.

Strukturella risker i det finansiella systemet i Finland

Systemriskbufferten är ett buffertkrav som kan påföras kreditinstituten på basis av strukturella risker i det finansiella systemet. I Finland är riskerna framför allt förenade med hushållens höga skuldsättning, koncentrationen inom kreditinstitutssektorn och sektorns betydelse för finansförmedlingen samt de starka kopplingarna till de finansiella systemen i de övriga nordiska länderna.

Finansinspektionens direktion beslutade i juni att förlänga giltighetstiden för de kreditinstitutsspecifika systemriskbuffertkraven som hade införts 2018.

På grund av hushållens höga skuldsättning skärptes lånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden för hushåll, våren 2018 till 85 % för andra än förstabostadsköpare. Ändringen trädde i kraft i juli 2018.

Skuldsättningen har ökat genomgående under 2010-talet och ligger nu på en rekordhög nivå. Beslut om giltighetstiden för det skärpta lånetaket fattas kvartalsvis. Under 2019 förlängdes giltighetstiden varje kvartal.

I juni 2019 beslutade Finansinspektionens direktion att hålla kvar den lägsta riskviktsgränsen på 15 % för bostadslån i kreditinstitut som tillämpar interna modeller. Undersökningar visar att riskvikterna för bostadslån som baserar sig på interna modeller är relativt låga och fångar inte i tillräcklig utsträckning upp alla följdeffekter av bostadslånen som förstärker de ekonomiska störningarna.

Finlands Banks tjänstemän deltog i beredningen av varje makrotillsynsbeslut. Dessutom avgav Finlands Banks direktion yttranden (på finska) om Finansinspektionens direktörs förslag till makrotillsynsbeslut.

Finlands Bank deltog i finansministeriets arbetsgrupp med uppdrag att motverka hushållens skuldsättning

Finansministeriet (FM) tillsatte i augusti 2018 en arbetsgrupp för att ta fram verktyg för att stävja hushållens skuldsättning. Finlands Bank deltog aktivt i arbetet. Arbetet slutfördes i oktober 2019, då arbetsgruppen publicerade sitt betänkande (på finska).

Arbetsgruppen föreslog att Finlands verktygslåda för makrotillsyn kompletteras med ett skuldkvotstak (debt-to-income, DTI). Skuldkvotstaket skulle begränsa hushållens totala skulder i förhållande till de årliga inkomsterna, så att utöver bostadslån också stora konsumtionskrediter och studielån tas med i beräkningen. Arbetsgruppen föreslår ett skuldkvotstak på 450 %, vilket innebär att de totala skulderna får uppgå till högst 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomster (diagram 11).

För att stävja den totala skuldsättningen såg arbetsgruppen det också nödvändigt att motverka längre lånetider. Därför föreslog arbetsgruppen en maximal återbetalningstid på 25 år för bostadslån.

Bostadsbolagslånens andel av hushållsskulden har ökat i oroväckande takt under den senaste tiden. Därför föreslog arbetsgruppen en begränsning av krediten till bostadsbolag vid nybyggnation, så att bostadsbolagen skulle få låna upp till 60 % av det skuldfria priset för sålda bostadsaktier.

Dessutom föreslog arbetsgruppen att de allt vanligare amorteringsfria perioderna inte får beviljas för bostadsbolagslån under de fem första åren efter att byggnaden står färdig. Enligt förslaget införs också för bostadsbolagslånen en återbetalningstid på högst 25 år.

Finlands Bank understödde arbetsgruppens förslag

Finlands Bank avgav ett yttrande (på finska) om arbetsgruppens betänkande där banken omfattade arbetsgruppens bedömning att verktygsuppsättningen för att motverka en alltför kraftig utlåningstillväxt och skuldsättning bör breddas. Dessutom ansåg Finlands Bank att de föreslagna verktygen lämpar sig för detta ändamål.

Det har skett en omstrukturering av hushållsskulden och långivare utanför banksektorn har fått större betydelse. Därför borde de föreslagna verktygen kunna tillämpas även på andra kreditgivare än kreditinstitut. Utöver bostadsutlåning borde verktygen också gälla bostadsbolagslån och konsumtionskrediter.

I sitt yttrande framhöll Finlands Bank också att en åtstramning av utlåningsvillkoren kan försämra hushållens möjligheter att anpassa sin konsumtion över tid.

Samtidigt skulle de föreslagna åtgärderna emellertid stärka hushållens och långivarnas motståndskraft mot chocker, minska systemriskerna i anslutning till överskuldsättning och eventuellt också minska sannolikheten för finanskriser och krisens omfattning.

De föreslagna verktygen påverkar både hushållen och makroekonomin. Därför är det viktigt att bredda och utveckla bedömningen av deras konsekvenser och inriktning.

Rekommendation från Europeiska systemrisknämnden till Finland om åtgärder för att bekämpa sårbarheterna på bostadsmarknaden

Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) gav i september 2019 Finland en rekommendation om nya låntagarbaserade makrotillsynsverktyg. De nya makrotillsynsverktygen behövs för att bekämpa sårbarheterna på bostadsmarknaden på medellång sikt.

Finlands Bank delar ESRB:s uppfattning om nödvändigheten att minska sårbarheterna på bostadsmarknaden. Enligt Finlands Bank skulle ESRB:s rekommendationer till stor del uppfyllas om de nya verktyg som föreslås av finansministeriets arbetsgrupp införs.

Finlands Bank deltar i utvecklingen av kapitalmarknadsunionen

Utvecklingen av EU:s gemensamma kapitalmarknad började visserligen redan 2015, men den nya kommissionen lade in en ny växel i utvecklingsarbetet. I sina analyser 2019 har Finlands Bank identifierat tre viktiga insatsområden i utvecklingen av kapitalmarknadsunionen.

Insatsområdena är aktivering av små privatinvesterare, utveckling av marknaden för gröna obligationer och tillhandahållandet av ”safe assets” dvs. säkra tillgångar. På detta sätt kunde ödesgemenskapen mellan bank och stat brytas. Dessutom är det enligt Finlands Banks bedömning i fortsättningen viktigt att sätta upp tydliga prioriteringar för utvecklingsarbetet i stället för att försöka driva alla projekt samtidigt.