Finlands Bank analyserar risker och sårbarheter som hotar den finansiella stabiliteten. År 2019 låg fokus framför allt på hushållens skuldsättning, fastighetsmarknaden, särdragen för kreditinstitutssektorn, klimatförändringen och digitaliseringen.

Finlands Bank analyserar sårbarheterna i det finansiella systemet i Finland och de nationella och internationella risker som hotar den finansiella stabiliteten i bl.a. sin stabilitetsanalys (på finska).

Under 2019 inriktades analysen särskilt på hushållens och företagens skulder, metoder för att förebygga hushållens överskuldsättning, bostadsmarknaden och den kommersiella fastighetsmarknaden, digitaliseringen i finansbranschen och den europeiska banksektorns lönsamhet.

Finlands Bank analyserade riskerna  med skuldsättningen och på fastighetsmarknaden i Finland

Riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland är nära kopplade till utvecklingen på fastighetsmarknaden. Enligt uppgifter som samlats in av Finlands Bank och Statistikcentralen har ca två tredjedelar av finländska kreditinstituts lån till hushåll och företag använts för köp, reparation, underhåll eller byggande av bostäder eller fastigheter.

Lån med anknytning till fastighetsmarknaden är bl.a. hushållens bostadslån, hushållens bostadsbolagslån via bostadsaktiebolag, övriga lån till bostadsbolag och lån till företag i fastighets- och byggbranschen (diagram 9).

De finländska hushållens skuldsättning har ökat oroväckande mycket. På lång sikt har skulderna ökat betydligt snabbare än de disponibla inkomster som används för konsumtion, sparande och betalning av skulder.

Bostads- och bostadsbolagslånen har blivit större och återbetalningstiderna längre. Dessutom har konsumtionskrediterna ökat och det finns ett allt större och mer varierat utbud av inhemska och utländska lån.

Finlands Bank framhöll 2019 att hushållens höga skuldsättning gör hela samhällsekonomin sämre rustad för allvarliga ekonomiska störningar. Om hushållens skuldbetalningskostnader ökar eller inkomsterna minskar, drar hushållen i allmänhet först ner på sin konsumtion för att kunna betala sina lån och lägga undan pengar för kommande behov. En kännbar minskning i konsumtionen under vikande konjunktur skulle ha långtgående konsekvenser för hela samhällsekonomin (diagram 10).

Finlands Bank analyserade kreditinstitutssektorns sårbarhet och internationella risker

Finlands Bank analyserade tillsammans med Finansinspektionen riskerna förenade med utlåning och kreditinstitutens särdrag i två makrotillsynsrapporter (på finska), som publicerades 2019. Dessa rapporter och Finlands Banks övriga rapporter om det makrofinansiella läget tjänar som underlag när Finansinspektionens direktion fattar beslut om användningen av makrotillsynsverktyg.

Enligt de indikatorer som publicerats i makrotillsynsrapporterna och i Finlands Banks diagrambank är de strukturella sårbarheterna i kreditinstitutssektorn i Finland större än i kreditinstitutssektorerna i de övriga EU-länderna i genomsnitt. Många indikatorer visar dessutom att sårbarheterna har ökat.

Strukturella riskfaktorer som Finlands Bank identifierat är riskkoncentrationerna inom bostads- och fastighetsutlåningen, beroendet av marknadsupplåning, kreditinstitutssektorns stora omfattning, koncentration och kopplingar, kreditinstitutens betydelse som finansiärer av den privata sektorn och de viktigaste kundgruppernas, dvs. hushållens och företagens, skuldsatthet (tabell 1). Beroendet av marknadsupplåning förklaras av ett s.k. strukturellt finansieringsunderskott, dvs. utlåningen är betydligt större än bankernas inlåningsfinansiering.

Tabell 1.
Strukturella sårbarheter i det finländska banksystemet i jämförelse med övriga EU-länder och historiska data för Finland
Indikator Övriga EU-länder Genomsnitt av finländska observationer
1. Andelen bostadslån som beviljats inhemska hushåll av lån som kreditinstitutssektorn beviljat den privata sektorn Överskrider Överskrider
2. Kreditinstitutens fordringar på företag i byggnads- och fastighetsplaceringsbranschen i förhållande till kreditinstitutens alla fordningar Överskrider Överskrider
3. Kreditinstitutens inhemska statslånefordningar i förhållande till kreditinstitutens alla fordningar Överskrider inte Överskrider inte
4. De inhemska kreditinstitutens interbankinlånings andel av kreditinstitutssektorns alla skulder Överskrider inte Överskrider inte
5. Kreditinstitutssektorns finansieringsunderskott Överskrider Överskrider
6. Utländska bankers dotterbolags och filialers sammanräknade balansräkning i förhållande till bruttonationalprodukten Överskrider Överskrider inte
7. Kreditinstitutssektorns balansräkning i förhållande till den nominella bruttonationalprodukten Överskrider Överskrider inte
8. De fem största kreditinstitutens sammanräknade balansräkningar i förhållande till hela kreditinstitutssektorn sammanräknade balansräkning Överskrider Överskrider inte
9. De lån som de inhemska kreditinstituten beviljat hushåll och företag i förhållande till hushållens och företagens alla skulder Överskrider Överskrider
10. Hushållssektorns skulder i förhållande till hushållens disponibla inkomster Överskrider Överskrider
11. Företagens skuldsättningsgrad i förhållande till bruttonatonalprodukten Överskrider Överskrider
Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Banks uträkningar.

Finlands Bank analyserade riskerna i  det internationella finanssystemet

Finlands Bank analyserar regelbundet sådana risker i det internationella finansiella systemet som kan sprida sig till Finland via realekonomin eller finansmarknaden. Viktiga teman under 2019 var marknaden för bostads- och företagsfinansiering i Förenta staterna, potentiella problem i den offentliga och den privata sektorns skuldhållbarhet i euroområdet och de europeiska bankernas svaga lönsamhet.

Den internationella analysen tog därtill fasta på de nordiska bankerna och deras inbördes kopplingar. De stora nordiska bankerna är exponerade för liknande likviditets- och upplåningsrisker och deras bostadsutlåning är stor. Eventuella störningar kunde få spridningseffekter över landsgränserna förutom via bankerna också via den inbördes handeln.

Finlands Bank deltog 2019 tillsammans med de nordiska och baltiska ländernas nationella myndigheter med ansvar för den finansiella stabiliteten, samt europeiska myndigheter, i en krishanteringsövning för hypotetiska, gränsöverskridande stora banker. I övningen testades centralbankernas, de finansiella tillsynsmyndigheternas, ministeriernas och resolutionsmyndigheternas samarbete och krishanteringsberedskap.

Finlands Bank deltog i debatten om klimatförändringen och ny teknik

Finlands Banks experter skrev under 2019 flera artiklar och blogginlägg (på finska) om aktuella frågor kring finansiell stabilitet. Centrala teman var klimatförändringen, artificiell intelligens och stordata, metoder för att förutse och förebygga finanskriser samt finansieringen av små och medelstora företag i Finland.

Finlands Bank arrangerade under 2019 tre internationella konferenser om aktuella frågor kring finansiell stabilitet.

I oktober arrangerade Finlands Bank och finansministeriet konferensen Greener Finance for Sustainable Future. Konferensteman var ekologiskt hållbar finansiering samt klimat- och miljöfrågor på finansmarknaden. Klimatförändringen utgör en risk för den finansiella stabiliteten, både på grund av de eventuella direkta ekonomiska förlusterna och på grund av omställningsriskerna till följd av förändringen i företagens affärsmodeller.

I december arrangerade Finlands Bank konferensen Data Driven Financial Stability: Opportunities and Challenges in Big Data. Konferensen behandlade bl.a. hur artificiell intelligens och stordata förändrar finansmarknaden. Digitaliseringen kan bidra till effektivare verksamhet, men innovationerna kan också exponera marknaden för nya sårbarheter.

Dessutom arrangerade Finlands Bank i maj i samråd med Europeiska systemrisknämnden och RiskLab Finland konferensen Systemic Risk Analytics. Konferensen, som är den femte i ordningen, fokuserade på metoder för analys av risker som hotar den finansiella stabiliteten.



Följande artikel

Finlands Bank deltog aktivt i makrotillsyns-politiken