Riskhantering och riskkontroll inom tillgångsförvaltningen

Investeringsverksamheten exponeras för risker som banken söker identifiera, mäta och begränsa genom riskhantering. Finlands Bank använder allmänt tillämpliga riskhanteringsmetoder, marknads- och kreditriskmodeller och känslighetsanalyser.

För riskhanteringen av investeringsverksamheten vid Finlands Bank svarar administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning i samarbete med avdelningen för marknadsoperationer. Riskkontrollen av investeringsverksamheten och avkastnings- och riskrapporteringen är förlagda till administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Rapporter om riskerna i investeringsverksamheten lämnas dagligen till den operativa personalen inom investeringsverksamheten och månatligen till direktionen. Avkastningsrapporter lämnas varje månad till investeringsverksamheten och den direktionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Marknadskommittén behandlar avkastningen fyra gånger om året under ledning av den direktionsmedlem som svarar för investeringsverksamheten. Direktionen diskuterar risker och avkastning två gånger om året. Förseelser mot risklimiter rapporteras omedelbart. En rapport om samlade finansiella risker läggs fram för direktionen fyra gånger om året.

Beslutsstruktur i tillgångsförvaltning och riskhantering och separata riskkommittéer

Beslut om tillgångsförvaltning och riskhantering fattas av Finlands Banks direktion, marknadskommittén och i operativa frågor även av investeringsgruppen och riskgruppen.

Finlands Banks direktion beslutar om målen för investeringsverksamheten och om investeringspolicyn samt om principerna för riskhantering och ansvarsfulla investeringar. Direktionen fattar beslut om bland annat omfattningen av bankens finansiella tillgångar och valutareserven, valutafördelningen av reserven, den långsiktiga tillgångsförvaltningen, den strategiska allokeringen av portföljen av räntebärande värdepapper enligt investeringskategori, de tillåtna variationsgränserna per investeringskategori vid investering i räntebärande värdepapper och storleken på ränte- och kreditriskerna. Direktionen fastställer också maximigränserna för kreditrisklimiterna.

Marknadskommittén fattar de detaljerade besluten om tillgångsförvaltningen och riskhanteringen inom de ramar som fastställts av direktionen. Kommittén fastställer bland annat kriterierna för motparter och emittenter och de exakta kreditrisklimiterna. Ordförande och beslutsfattare i marknadskommittén är den direktionsmedlem som svarar för Finlands Banks egna investeringar.

Investeringsgruppens och riskgruppens arbete går huvudsakligen ut på att bereda ärenden för behandling i beslutsorganen. Investeringsgruppen fattar dessutom de interna besluten på avdelningen för marknadsoperationer och samordnar ärenden som är gemensamma för investerings- och riskhanteringsorganisationerna. Beslut om nya handelsmotparter fattas i regel av investeringsgruppen och i vissa undantagsfall av marknadskommittén. Avdelningschefen för marknadsoperationer är ordförande och beslutsfattare i investeringsgruppen. Ordförande och beslutsfattare i riskgruppen är chefen för administrativa avdelningens byrå för riskkontroll och extern redovisning.

Finlands Bank har en kommitté för ekonomiska risker som är oberoende av tillgångsförvaltningen och som har till uppgift att stödja direktionen genom att kontrollera och analysera de ekonomiska riskerna i Finlands Banks balansräkning. Kommittén är inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Utöver kommittén för ekonomiska risker har Finlands Bank också en kommitté för operativa risker och cyberrisker. Denna kommitté ska bedöma nivån på riskhanteringen av bankens operativa risker och cyberrisker och ge råd och rekommendationer för utveckling av riskhanteringen. Kommittén är i likhet med kommittén för ekonomiska risker inte ett beslutsorgan utan ger rekommendationer och hänskjuter vid behov ärenden till direktionen för kännedom och beslut. Ordförande för kommittén för operativa risker och cyberrisker är den direktionsmedlem som svarar för riskkontrollen.

Risktal och fördelningar

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter kreditbetyg¹

Kreditbetyg 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
AAA 1 342 1 952
AA+ 2 376 2 930
AA 212 453
AA– 111 94
A+ 1 296 1 410
A 191 204
A– 67 76
BBB+ 60 54
BBB
BBB– 5
Under BBB–
Utan kreditbetyg 56
Summa 5 716 7 173
1 Säkerställda obligationer har klassificerats enligt värdepapperets kreditbetyg, inte emittentens kreditvärdighet. Centralbanken i Japan klassificeras enligt kreditbetyget för staten.
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.

Obligationer och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter emittentens/motpartens hemland (till marknadsvärde)

Land eller område (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019
Euroområdet 266 917
Nederländerna 67 100
Finland 61 26
Österrike 60 74
Tyskland 56 501
Frankrike 22 215
Övriga Europa 832 1 047
Sverige 320 466
Storbritannien 244 293
Norge 151 155
Danmark 102 111
Schweiz 16 22
Amerika 3 102 3 701
USA 2 491 2 920
Kanada 612 781
Asien och Stillahavsområdet 1 153 1 322
Japan 1 087 1 184
Australien 52 130
Sydkorea 13 9
Internationella institutioner 362 186
Summa 5 716 7 173
På grund av avrundning stämmer inte alltid mellan- och slutsummorna.

Finlands Banks finansiella tillgångars känslighet för marknadsförändringar

Mn euro 2020 2019
Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en appreciering av euron
med 15 % mot valutorna och guldet i valutareserven per 31.12.
-1 134 -1 150
Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en räntehöjning på 1 % från
ställningen per 31.12.
-123 -148
Värdeförändring i Finlands Banks aktiefonder vid en nedgång i aktiefondernas
värde med 25 %
-284 -270

Allokering av Finlands Banks portfölj av räntebärande värdepapper vid slutet av 2020

Portfölj av räntebärande värdepapper Allokering vid årets slut (%)
Statsobligationer 56,1
Obligationer utgivna av statsbundna institutioner 25,7
Säkerställda obligationer 7,0
Företagsobligationer 10,7
Kontanter 0,6
Summa 100,0

Definitioner och begrepp

  • Med marknadsrisk avses risken för att nettovärdet av tillgångarna sjunker på grund av förändringar i marknadspriser, som kan vara till exempel förändringar i räntor, valutakurser, priset på guld eller aktiekurser, då risken kallas ränterisk, valutakursrisk, guldprisrisk respektive aktierisk.
  • Med kreditrisk avses risken för ekonomisk förlust till följd av att kreditbetyget för motparten i en ekonomisk transaktion eller emittenten av värdepapper förändras eller att motparten eller emittenten blir insolvent.
  • Med likviditetrisk avses att tillgångar inte kan tas i bruk vid behov eller omsättas i likvida medel utan extra kostnader.
  • Med operativ risk avses risken för extra kostnader eller förluster till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer eller på grund av medarbetare, system eller externa faktorer.
  • Investeringsportföljen består av en räntebärande portfölj i utländsk valuta och en räntebärande portfölj i euro samt långsiktiga investeringar. Dess syfte är att säkerställa de finansiella tillgångarnas värde och Finlands Banks förmåga att även i framtiden uppfylla sina skyldigheter.
  • Valutareserven består av valutainvesteringar och andra fordringar i utländsk valuta som inte skyddas separat. I den ingår en räntebärande portfölj i utländsk valuta och nettofordringar på Internationella valutafonden (IMF).
  • Med kontanter avses kortfristiga banktillgodohavanden med eller utan säkerheter.
  • Modifierad duration är ett mått på ränterisk som anger hur mycket värdet på en investering eller investeringar i räntebärande instrument förändras när räntorna förändras något. När den modifierade durationen är till exempel 2 och räntorna stiger med 1 %, sjunker värdet på investeringar i räntebärande instrument med 2 %.
  • Med ett VaR-värde vid en viss konfide kontanter  nsgrad avses en sådan förlust att en större förlust efter en given tid realiseras med en sannolikhet som motsvararar den aktuella konfidensgraden. Om till exempel VaR-värdet med en dags horisont och konfidensgraden 99 % är 3 miljoner euro, betyder det att det i dag med 1 % sannolikhet realiseras ett resultat som är sämre än en förlust på 3 miljoner euro (och med 99 % sannolikhet ett resultat som är bättre).
  • Ett ES-värde (Expected Shortfall) vid en viss konfidensgrad anger storleken av den förväntade förlusten då förlustnivån enligt VaR-värdet vid motsvarande konfidensgrad överskrids. Till exempel ES på konfidensnivån 99 % ger medelvärdet på förlusten om risken som har en sannolikhet på 1 % realiseras.