Tillgångar

1. Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 576 487 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

Guld 31.12.2020 31.12.2019
Kvantitet (mn troy uns) 1,6 1,6
Pris per troy uns guld (euro) 1 543,9 1 354,1
Marknadsvärde (mn euro) 2 433,9 2 134,7
Förändring av marknadsvärde (mn euro) 299,2 367,5

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet och fordringar på Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Fordringar på Internationella valutafonden (IMF) 31.12.2020 31.12.2019
Mn euro Mn SDR Mn euro Mn SDR
Reservposition i IMF 576,0 488,7 494,5 400,7
Särskilda dragningsrätter 1 326,5 1 125,5 1 387,5 1 124,5
Övriga fordringar på IMF 70,7 60,0 79,0 64,3
Summa 1 973,3 1 674,2 1 961,0 1 589,5
Kursen mellan euro och SDR 2019 och 2020 2020 2019
Vid utgången av mars 0,8025 0,8092
Vid utgången av juni 0,8143 0,8186
Vid utgången av september 0,8318 0,7996
Vid utgången av december 0,8485 0,8104

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands Banks medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 1 326,5 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas också av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 1 973,3 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

Här redovisas banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Banktillgodohavanden 41,8 101,5 -59,7
Räntebärande värdepapper 4 579,4 4 954,4 -375,0
Diskonteringsinstrument 2,9 -2,9
Andelar i investeringsfonder 1 134,6 1 134,6
Övriga fordringar 732,0 911,8 -179,8
Summa 6 487,9 5 970,6 517,3
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2020 31.12.2019
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 432,5 9,4 490,1 9,9
US-dollar 3 896,0 85,1 4 279,9 86,3
Japanska yen 250,9 5,5 187,2 3,8
Summa 4 579,4 100,0 4 957,3 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2020 31.12.2019
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 889,9 19,4 759,0 15,3
Över 1 år 3 689,5 80,6 4 198,3 84,7
Summa 4 579,4 100,0 4 957,3 100,0

3. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Banktillgodohavanden 32,2 32,2
Räntebärande värdepapper 270,9 332,8 -62,0
Övriga fordringar -8,4 -8,1 -0,3
Summa 294,7 324,7 -30,0
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2020 31.12.2019
Valuta Mn euro % Mn euro %
Brittiska pund 182,4 67,3 185,8 55,8
US-dollar 88,5 32,7 147,0 44,2
Summa 270,9 100,0 332,8 100,0
Återstående löptid för värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet
31.12.2020 31.12.2019
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 96,9 35,8 124,6 37,4
Över 1 år 174,0 64,2 208,2 62,6
Summa 270,9 100,0 332,8 100,0

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2020 hade Finlands Bank inga fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet. I posten ingick 2019 värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet.

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Banktillgodohavanden
Räntebärande värdepapper 226,8 -226,8
Övriga fordringar
Summa 226,8 -226,8
Återstående löptid för värdepapper i euro utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
31.12.2020 31.12.2019
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 47,0 20,7
Över 1 år 179,8 79,3
Summa 226,8 100,0

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 1 793 194 miljoner euro, varav 21 779,0 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Långfristiga refinansieringstransaktioner 21 779,0 4 648,3 17 130,7
Finjusterande reverserade transaktioner
Strukturella reverserade transaktioner
Utlåningsfacilitet
Fordringar avseende marginalsäkerheter
Summa 21 779,0 4 648,3 17 130,7

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likviditetstillförande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. År 2020 genomfördes långfristiga refinansieringstransaktioner med löptider på en uppfyllandeperiod och 3–48 månader. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning.

ECB-rådet fattade 2016 beslut om en andra serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO II), som omfattade fyra transaktioner. Transaktionerna har en löptid på fyra år och återbetalning av den tilldelade finansieringen kunde inledas efter två år. Dessutom fattade ECB-rådet 2019 beslut om en tredje serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III), som omfattar sju transaktioner som genomförs kvartalsvis.Den 10 december 2020 utökade ECB-rådet den tredje serien med tre nya transaktioner som genomförs mellan juni och december 2021. Transaktionerna har en löptid på tre år och återbetalning av den tilldelade finansieringen kan inledas efter två år. Från och med september 2021 kan återbetalning inledas ett år efter avvecklingsdagen för respektive transaktion. Enligt ECB-rådets ursprungliga beslut kan den slutliga räntan i refinansieringstransaktionerna i den tredje serien som lägst vara den genomsnittliga inlåningsränta som beräknats för giltighetstiden för respektive transaktion. Som svar på den chock som coronaviruspandemin orsakade beslutade ECB-rådet 2020 därtill att räntan mellan den 24 juni 2020 och den 23 juni 2021, dvs. under den särskilda ränteperioden,ECB-rådet beslutade den 30 april 2020 att den särskilda ränteperioden börjar den 24 juni 2020 och upphör den 23 juni 2021. ECB-rådet beslutade den 10 december 2020 att förlänga denna period med 12 månader, dvs. fram till den 23 juni 2022. kan vara som lägst 50 baspunkter under den genomsnittliga inlåningsräntan under samma period men dock inte lägre än –1 %. Eftersom de verkliga räntorna klarnar först på förfallodagen för respektive transaktion och några tillförlitliga uppskattningar av dem inte kan göras före det, har räntan på TLTRO III-transaktionerna för den särskilda ränteperioden beräknats i enlighet med försiktighetsprincipen till en ränta som ligger 50 baspunkter under inlåningsräntan (räntan är emellertid som lägst –1 %) och räntan för inlåningsfaciliteten används för att beräkna räntan för den återstående löptiden av TLTRO III-transaktionerna.

ECB-rådet fattade vidare den 30 april 2020 beslut om en ny serie långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin (pandemic emergency longer-term refinancing operations, PELTRO). Serien omfattar sju transaktioner som förfaller under tredje kvartalet 2021. Transaktionerna genomförs för att stödja likviditeten i det finansiella systemet i euroområdet och bidra till en smidigt fungerande penningmarknad genom att tillhandahålla en effektiv likviditetsspärr efter att de ytterligare långfristiga refinansieringstransaktionerna (LTRO) som genomförts från och med mars 2020 avslutats. PELTRO-transaktionerna kommer att genomföras som fastränteanbud med full tilldelning till en ränta som ligger 25 baspunkter under den genomsnittliga räntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under löptiden för varje transaktion.ECB-rådet beslutade den 10 december 2020 även att utöka serien av långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin med fyra nya transaktioner under 2021.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

5.6 Fordringar relaterade till marginalsäkerheter

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner.

 

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

Övriga fordringar i euro på kreditistitut i euroområdet 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Löpande räkningar 0,0 0,6 -0,5
Omvända repor
Likviditetsstöd i nödlägen
Övriga fordringar
Summa 0,0 0,6 -0,5

För att öka öppenheten beslutade ECB-rådet den 17 maj 2017 att publicera avtalet om likviditetsstöd i nödlägen på ECB:s webbplats. Avtalet ersätter förfarandet för likviditetsstöd i nödlägen, som publicerades i oktober 2013. Ett pressmeddelande om publiceringen av avtalet finns på adressen http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2017/html/ecb.pr170619.en.html (på engelska).

7. Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

7.1 Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

I posten ingick den 31 december 2020 värdepapper som Finlands Bank har förvärvat inom ramen för de tre köpprogrammen för säkerställda obligationer Beslut ECB/2009/16 av den 2 juli 2009 om genomförandet av programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 175, 4.7.2009, s. 18), beslut ECB/2011/17 av den 3 november 2011 om genomförandet av det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 297, 16.11.2011, s. 70) och beslut ECB/2014/40 av den 15 oktober 2014 om genomförandet av det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (EUT L 335, 22.11.2014, s. 22), i dess ändrade lydelse., programmet för värdepappersmarknaderna (SMP)Beslut ECB/2010/5 av den 14 maj 2010 om inrättandet av ett program för värdepappersmarknaderna (EUT L 124, 20.5.2010, s. 8)., programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP)Beslut ECB/2015/10 av den 4 mars 2015 om ett program för köp av den offentliga sektorns tillgångar på andrahandsmarknaderna (EUT L 121, 14.5.2015, s. 20), i dess ändrade lydelse., programmet för köp av företagsobligationer (CSPP)Beslut ECB/2016/16 av den 1 juni 2016 om genomförandet av programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (EUT L 157, 15.6.2016, s. 28), i dess ändrade lydelse. och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP).

Startdatum Slutdatum ECB:s beslut Godtagbara värdepapper1
Avslutade/Fullbordade program
Första köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP1) juli 2009 juni 2010 ECB/2009/16 Säkerställda obligationer utgivna av hemmahörande i euroområdet
Andra köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP2) november 2011 oktober 2012 ECB/2011/17 Säkerställda obligationer utgivna av hemmahörande i euroområdet
Programmet för värdepappersmarknaderna (SMP) maj 2010 september 2012 ECB/2010/5 Offentliga och privata värdepapper emitterade i euroområdet
1) Ytterligare godtagbarhetskriterier för de särskilda programmen finns i ECB-rådets beslut.
Startdatum Slutdatum ECB:s beslut Godtagbara värdepapper1
Programmet för tillgångsköp (APP)
Tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3) oktober 2014 aktivt ECB/2020/8
(omarbetning)
Säkerställda obligationer utgivna av hemmahörande i euroområdet
Köpprogrammet för värdepapper med bakomliggande tillgångar(ABSPP) november 2014 aktivt ECB/2014/45,
i dess ändrade ordalydelse
Seniora och garanterade mezzanintrancher av värdepapper med bakomliggande tillgångar utgivna av hemmahörande i euroområdet
Programmet för köp av offentliga värdepapper (CSPP) mars 2015 aktivt ECB/2020/9
(omarbetning)
Obligationer i euro utgivna av centrala, regionala eller lokala myndigheter samt av godkända agenturer i euroområdet och av internationella organisationer och multilaterala utvecklingsbanker i euroområdet
Programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) juni 2016 aktivt ECB/2016/16,
i dess ändrade ordalydelse
Obligationer utgivna av företag utanför banksektorn hemmahörande i euroområdet
Köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP)
Köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP) mars 2020 aktivt ECB/2020/17 Alla godtagbara tillgångsklasser inom APP2
1) Ytterligare godtagbarhetskriterier för de särskilda programmen finns i ECB-rådets beslut.
2) Ett undantag från kraven på godtagbarhet beviljade för värdepapper som emitterats av grekiska staten.

År 2020 fortsatte Eurosystemet nettotillgångsköpen inom programmet för tillgångsköp (APP)Programmet för tillgångsköp består av det tredje köpprogrammet för säkerställda obligationer (CBPP3), köpprogrammet för värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt programmet för köp av företagsobligationer (CSPP). För köpprogrammen redogörs mer ingående på ECB:s webbplats (https://www.ecb.europa.eu/mopo/implement/omt/html/index.en.html).i en månatlig takt om 20 miljarder euro i genomsnitt. I mars 2020 fattades beslut om att temporärt öka nettotillgångsköpen med 120 miljarder euro fram till slutet av året. ECB-rådet räknar med att nettotillgångsköpen fortsätter så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas stimulerande effekt och upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds. ECB-rådet avser också att fortsätta att återinvestera det återbetalda kapitalet till fullt belopp under en längre tid efter att ECB-rådet börjar höja ECB:s styrräntor och i vilket fall som helst så länge som det behövs för att upprätthålla det gynnsamma likviditetsläget och en mycket ackommoderande penningpolitik.

I mars 2020 lanserade Eurosystemet ett tillfälligt köpprogram med anledning av pandemin (pandemic emergency purchase programme, PEPP)För PEPP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats (https://www.ecb.europa.eu/mopo/implement/pepp/html/index.en.html)., med en volym på 750 miljarder euro. Programmet syftar till att lätta på den penningpolitiska hållningen och bemöta de allvarliga riskerna för den penningpolitiska transmissionsmekanismen och utsikterna för euroområdet på grund av coronapandemin. Köpen gäller alla godkända tillgångsslag för APP-programmet och skulle ursprungligen upphöra vid utgången av 2020. I juni 2020 utökade emellertid ECB-rådet PEPP-programmet med 600 miljarder euro och i december 2020 med ytterligare 500 miljarder euro, dvs. till sammanlagt 1 850 miljarder euro. Tidshorisonten för nettoköpen förlängdes åtminstone till slutet av mars 2022 och köpen fortsätter i vilket fall som helst till dess att ECB-rådet bedömer att coronakrisen är över. Dessutom kommer ECB-rådet att återinvestera kapitalet från förfallande värdepapper som har förvärvats inom PEPP-programmet fram till åtminstone slutet av 2023. Den framtida utfasningen av PEPP-portföljen kommer att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska hållningen.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” under redovisningsprinciperna). Nedan anges den upplupna anskaffningskostnaden av värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.Marknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften (mn euro)
31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Balans- värde Marknads- värde Balans- värde Marknads- värde Balans- värde Marknads- värde
CBPP2 10,0 10,4 15,0 16,2 -5,0 -5,8
SMP 413,2 438,4 617,4 668,5 -204,2 -230,1
CBPP3 9 668,7 9 915,2 7 409,2 7 563,2 2 259,6 2 352,0
PSPP - offentliga värdepapper 29 822,5 31 793,8 28 629,7 30 038,8 1 192,8 1 755,0
PSPP - värdepapper utgivna av multinationella institutioner 2 664,1 2 917,4 3 017,0 3 176,6 -352,9 -259,2
CSPP 10 151,4 10 587,4 6 257,9 6 491,5 3 893,5 4 095,9
PEPP - säkerställda obligationer 95,3 96,9 95,3 96,9
PEPP - offentliga värdepapper 10 784,7 10 926,4 10 784,7 10 926,4
PEPP - företagsobligationer 1 866,8 1 991,0 1 866,8 1 991,0
Summa 65 476,7 68 676,8 45 946,2 47 954,8 19 530,5 20 722,0

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. Årliga nedskrivningsprövningar genomförs på basis av uppgifterna vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen, för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet samt för köpen av säkerställda obligationer och företagsobligationer inom ramen för PEPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna inom Eurosystemet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital.

På basis av nedskrivningsprövningarna enligt ställningen den 31 december 2020 av de värdepapper som förvärvats inom ramen för ovannämnda köpprogram och som innehas i penningpolitiska syften fastställde ECB-rådet att värdepapperen förväntas generera alla framtida kassaflöden. I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften (mn euro) Innehas av de nationella centralbankerna
inom Eurosystemet
I Finlands Banks balansräkning
31.12.2020 31.12.2019 31.12.2020 31.12.2019
SMP 26 334,6 44 215,8 413,2 617,4
CBPP3 263 535,9 241 933,8 9 668,7 7 409,2
PSPP - värdepapper utgivna av multinationella institutioner 249 316,6 225 169,2 2 664,1 3 017,0
CSPP 250 403,2 184 505,4 10 151,4 6 257,9
PEPP - säkerställda obligationer 2 814,7 95,3
PEPP - värdepapper utgivna av multinationella institutioner 47 796,1
PEPP - företagsobligationer 43 153,6 1 866,8
Summa 883 354,6 695 824,2 24 859,6 17 301,5

7.2 Andra värdepapper

Posten innehåller andelar i investeringsfonder hemmahörande i euroområdet. Dessutom ingår i posten inhemska företagscertifikat som Finlands Bank förvärvade för att lindra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. I posten ingick 2019 också diskonteringsinstrument utgivna i euroområdet.

Andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Räntebärande värdepapper 528,7 -528,7
Diskonteringsinstrument 60,9 110,0 -49,1
Andelar i investeringsfonder 119,5 1 204,0 -1 084,5
Summa 180,4 1 842,7 -1 662,3
Återstående löptid för andra värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet 31.12.2020 31.12.2019
Löptid Mn euro % Mn euro %
Upp till 1 år 60,9 100,0 233,2 36,5
Över 1 år 405,4 63,5
Summa 60,9 100,0 638,7 100,0

Finlands Bank avstod 2020 från sin investeringsportfölj i euro, varför posten minskade betydligt under räkenskapsperioden.

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år eller vid förändringar i ECBS sammansättning.

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB.

Ändringar i kapitalfördelningsnyckeln

Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020 hör Bank of England inte längre till ECBS, vilket påverkade de nationella centralbankernas andelar av ECB:s kapital enligt fördelningsnyckeln. För ändringarna redogörs i tabellen nedan och de trädde i kraft den 1 februari 2020. Finlands Banks andel av ECB:s kapital ökade från 1,2708 % till 1,4939 % och balansposten 8.1 ”Andel i ECB” ökade från 159,1 miljoner euro till 165,3 miljoner euro.

Fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital Fram till 31.1.2020, % Fr.o.m 1.2.2020, %
Nationale Bank van België/Banque Nationale de Belgique 2,5280 2,9630
Deutsche Bundesbank 18,3670 21,4394
Eesti Pank 0,1968 0,2291
Central Bank of Ireland 1,1754 1,3772
Bank of Greece 1,7292 2,0117
Banco de España 8,3391 9,6981
Banque de France 14,2061 16,6108
Banca d'Italia 11,8023 13,8165
Central Bank of Cyprus 0,1503 0,1750
Latvijas Banka 0,2731 0,3169
Lietuvos bankas 0,4059 0,4707
Banque centrale du Luxembourg 0,2270 0,2679
Central Bank of Malta 0,0732 0,0853
De Nederlandsche Bank 4,0677 4,7662
Oesterreichische Nationalbank 2,0325 2,3804
Banco de Portugal 1,6367 1,9035
Banka Slovenije 0,3361 0,3916
Národná banka Slovenska 0,8004 0,9314
Finlands Bank 1,2708 1,4939
Delsumma för Eurosystemet 69,6176 81,3286
Bulgarian National Bank 0,8511 0,9832
Čecká národni banka 1,6172 1,8794
Danmarks nationalbank 1,4986 1,7591
Hrvatska narodna banka 0,5673 0,6595
Magyar Nemzeti Bank 1,3348 1,5488
Narodowy Bank Polski 5,2068 6,0335
Banca Naţională a României 2,4470 2,8289
Sveriges Riksbank 2,5222 2,9790
Bank of England 14,3374
Delsumma för nationella centralbanker utanför euroområdet 30,3824 18,6714
Totalt 100,0000 100,0000
ECB:s eget kapital

ECB:s tecknade kapital utgör 10 825 miljoner euro. Det tecknade kapitalet är oförändrat efter Bank of Englands utträde ur ECBS. Bank of Englands andel av ECB:s tecknade kapital, som var 14,3 %, fördelades mellan de nationella centralbankerna både inom och utanför euroområdet.

ECB:s inbetalda kapital förändrades inte heller 2020 utan uppgick fortfarande till 7 659 miljoner euro, eftersom de nationella centralbankerna ålades att betala Bank of Englands tidigare inbetalda kapital (58 mn euro). Finlands Bank betalade 1,7 miljoner euro till ECB den 3 februari 2020. Euroområdets nationella centralbankers andel av ECB:s tecknade kapital ökade i och med Bank of Englands utträde ur ECBS. De betalar sina andelar i sin helhet med två delbetalningar.ECB:s inbetalda kapital ökar således från 7 659 miljoner euro först till 8 270 miljoner euro 2021 och därefter till 8 880 miljoner euro 2022. Finlands Banks överföringar till ECB uppgår till 11,2 miljoner euro under 2021 och 2022.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Med stöd av artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs bidragen till ECB:s valutareserver i förhållande till de nationella centralbankernas andel av ECB:s tecknade kapital. På fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som räknas ut dagligen, frånsett den räntefria guldreserven.

Fordringarna motsvarande de valutareserver som överförts av Finlands Bank förändrades något, då a) andelen av ECB:s tecknade kapital för euroområdets nationella centralbanker (som har överfört valutareserver till ECB) ökade på grund av Bank of Englands utträde ur ECBS och b) ECB-rådet beslutade minska överföringen från de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till kapitalandelen så, att den totala överföringen av valutareserver är oförändrad. Finlands Banks fordran ökade således något, från 736,4 miljoner euro till 741,1 miljoner euro, och skillnaden betalades till ECB den 3 februari 2020.

8.3 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

I posten ingår den fordran som uppstår när beloppet av Finlands Banks sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt Eurosystemets redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar tilldelas ECB 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen. Den återstående andelen på 92 % tilldelas de nationella centralbankerna likaså månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som tilldelats de nationella centralbankerna enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Nettofordringar/nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 6 871,6 miljoner euro (2019: 4 908,0 mn euro). Ökningen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 3,4 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 11,7 % jämfört med 2019. På fordringarna betalas en ränta som räknas ut dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

8.4 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Skulder/fordringar gentemot ECB härrörande från TARGET2-konton (inkl. saldon på korrespondentbankskonton inom Eurosystemet) 49 467,7 57 067,1 -7 599,4
Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster -398,3 -292,9 -105,4
Fordringar på ECB relaterade till ECB:s interimistiska vinstutdelning 23,1 26,1 -3,0
Summa övriga fordringar/skulder inom Eurosystemet (netto) 49 092,6 56 800,3 -7 707,7

Den 31 december 2020 uppgick posten till 49 092,6 miljoner euro och bestod av följande tre komponenter: 1) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s och de nationella centralbankernas betalningar som förmedlats och mottagits via TARGET2 och saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid slutet av året uppgick nettofordran på nettobetalningar förmedlade via TARGET2 till 49 467,7 miljoner euro. På posten betalas en ränta som beräknas dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en skuld på –398,3 miljoner euro till ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

På ECB-rådets beslut delade ECB ut 1 260 miljoner euro i interimistisk vinstutdelning för 2020 till de nationella centralbankerna i euroområdet (se ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” under redovisningsprinciperna). Finlands Banks andel av det utdelade beloppet var 23,1 miljoner euro den 31 december 2020 (se resultatposten ”Intäkter från övriga stamaktier och andelar”).

9. Övriga tillgångar

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar, som består helt och hållet av fastigheter.

Materiella anläggningstillgångar
Bokföringsvärde 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Markområden 7,2 8,5 -1,3
Byggnader 75,2 83,9 -8,7
Maskiner och inventarier 10,9 11,1 -0,3
Konst och numismatisk samling 0,6 0,6
Summa 93,8 104,0 -10,2
Immateriella anläggningstillgångar
Bokföringsvärde 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
It-system 6,8 7,0 -0,2
Summa 6,8 7,0 -0,2
Övriga tillgångar (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Euroområdets mynt 44,5 33,4 11,1
Aktier och andelar 22,6 22,7 -0,0
Pensionsfondens fastigheter 12,1 12,8 -0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 425,6 379,6 46,0
Poster som härrör från värdering av poster utanför balansräkningen 18,0 28,9 -10,9
Övriga tillgånger 1,1 2,3 -1,1
Summa 524,0 479,7 44,3

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2020 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 11,7 %. Vid slutet av 2020 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 24 243,3 miljoner euro (vid slutet av 2019: 21 711,6 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2020 med 3,4 % till 17 371,6 miljoner euro (2019: 16 803,6 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 6 871,6 miljoner euro (2019: 4 908,0 mn euro), har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Utelöpande sedlar (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019
5 euro 74,9 77,9
10 euro -101,9 -94,1
20 euro 3 281,1 3 263,6
50 euro 12 285,6 11 661,3
100 euro -1 163,0 -1 117,2
200 euro 738,3 654,5
500 euro 2 256,6 2 357,5
Summa eurosedlar 17 371,6 16 803,6
ECB issue -2 108,0 -1 887,8
CSM 8 979,6 6 795,9
Utelöpande sedlar enligt kapitalfördelningsnyckeln 24 243,3 21 711,6

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner 31.12.2020
Mn euro
31.12.2019
Mn euro
Förändring
Mn euro
Löpande räkningar (inkl. kassakrav) 89 190,3 65 126,6 24 063,7
Inlåningsfacilitet 21 673,8 25 276,1 -3 602,3
Inlåning med fast löptid
Finjusterande reverserade transaktioner
Inlåning relaterad till marginalsäkerheter
Summa 110 864,1 90 402,7 20 461,4

2.1 Löpande räkningar (inkl. kassakrav)

Löpande räkningar innehåller fordringar hänförliga till kassakravsinlåningen i kassakravspliktiga kreditinstitut. Från och med den 1 januari 1999 har på kassakravsinlåningen betalats ränta enligt gällande marginalränta för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Från och med juni 2014 har på bankernas innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet betalats antingen nollränta eller räntan för inlåningsfaciliteten, beroende på vilkendera som är lägre.

Den 30 oktober 2019 införde ECB-rådet ett system med tudelad ränta för kassakravsmedlen på så sätt att en del av kreditinstitutens överskottsreserver – dvs. de innestående kassakravsmedel som överstiger kassakravet – undantas från den negativa ränta som tillämpas på inlåningsfaciliteten. Den årliga räntan på denna del är 0 %. De kassakravsmedel som överstiger kassakravet vid årets slut och som undantas från negativ inlåningsränta – dvs. den del som undantas – beräknades genom att bankens kassakrav multiplicerades med multiplikatorn 6.EKP-rådet kan justera multiplikatorn i linje med utvecklingen i innehaven av överskottsreserver. På den del som inte undantas betalas fortfarande antingen nollränta eller ECB:s inlåningsränta, beroende på vilkendera som är lägre.

2.2 Inlåningsfacilitet

Inlåningsfaciliteten är en likviditetsindragande stående facilitet i Eurosystemet som bankerna kan använda för insättningar över natten till en på förhand bestämd ränta.

2.3 Inlåning med fast löptid

Tidsbunden inlåning är ett sätt att genomföra likviditetsindragande finjusterande transaktioner.

2.4 Finjusterande reverserade transaktioner

Finjusterande reverserade transaktioner genomförs för att hantera stora likviditetsfluktuationer.

2.5 Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Posten avser motparters inlåning i ett läge där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten ställt underskrider det fastställda gränsvärdet.

3. Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2020 hade Finlands Bank inga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet.

4. Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn (5 600,0 mn euro) och andra än kassakravspliktiga kreditinstitut (8,0 mn euro).

5. Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet (2 523,4 mn euro) samt repor (219,9 mn euro).

6. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Den 31 december 2020 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet.

7. Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2020 hade Finlands Bank inga skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet.

8. Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid slutet av 2020 mindre än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan är oförändrad och uppgår till 1 189,5 miljoner SDR. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen den 31 december 2020 (1 402,0 miljoner euro).

9. Skulder inom Eurosystemet

Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet" på tillgångssidan i balansräkningen.

10. Övriga skulder

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter samt leverantörsskulder och övriga skulder. Till upplupna kostnader och förutbetalda intäkter hänförs bland annat resultatreglerande poster som ska redovisas i samband med bokslutet samt ränteskulder för repor och långfristiga refinansieringstransaktioner. I övriga skulder ingår bland annat skulder relaterade till mervärdesskatteredovisningar och förskottsinnehållningar samt löpande löner och pensioner.

Övriga skulder (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 132,7 47,6 85,1
Leverantörsskulder 0,0 1,3 -1,3
Övriga skulder 0,3 -1,8 2,1
Summa 133,0 47,1 85,9

11. Värderegleringskonton

Här redovisas orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper. I posten ingår också uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis 1999.

Värderegleringskonton (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Guld 2 044,9 1 745,7 299,2
Valuta:
USD 335,9 865,7 -529,7
GBP 17,9 59,9 -42,0
JPY 95,5 123,6 -28,2
SDR 12,4 -12,4
Andra valutor 0,2 0,2 0,0
Värdepapper 130,9 81,1 49,8
Andelar i investeringsfonder 109,6 229,2 -119,6
Övriga uppskrivningar 141,2 150,1 -8,8
Summa 2 876,1 3 267,9 -391,7

12. Avsättningar

Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick vid slutet av 2020 till 5 236,5 miljoner euro. Avsättningarna består av generell avsättning, avsättning för realvärde, pensionsavsättning och avsättning för kurs- och prisdifferenser.

De nationella centralbankerna i samtliga deltagande medlemsstater gjorde 2018 avsättningar för exponeringar mot kreditrisker i penningpolitiska transaktioner, som justerades 2019. Av avsättningarna användes 64 miljoner euro för att täcka förlusterna efter försäljning 2020 av nedskrivna värdepapper förvärvade inom ramen för programmet för köp av företagsobligationer (CSPP) som innehafts av en nationell centralbank i Eurosystemet . Av denna summa täcktes 1,1 miljoner euro med den avsättning som Finlands Bank gjort 2019.

Efter täckning av den realiserade förlusten återstod sammanlagt 26 miljoner euro av de nationella centralbankernas avsättningar. Summan har redovisats i centralbankernas resultaträkningar i förhållande till deras respektive tecknade andelar av ECB:s kapital 2018 (året för den första nedskrivningen). Finlands Banks andel var 0,5 miljoner euro.

Pensionsavsättningen har gjorts för täckning av pensionsåtagandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 556,0 miljoner euro, varav 104,7 % eller 582,4 miljoner euro är täckt. Förändringen av pensionsavsättningen under räkenskapsåret utgörs av upplösning av uppskrivningsfonden, −0,4 miljoner euro, och av pensionsfondens förlust, –6,4 miljoner euro, som täcktes genom upplösning av pensionsavsättningen. Vid slutet av 2020 hade fastigheter till ett värde av 12,1 miljoner euro reserverats som täckning för pensionsavsättningen (se ”Övriga tillgångar” i noterna till balansräkningen). Inga tillgångar har reserverats för täckning av återstoden av pensionsavsättningen (570,3 mn euro), utan den förvaltas som en del av bankens finansiella tillgångar.

Avsättningar (mn euro) Summa
avsättningar
31.12.2018
Förändring av
avsättningar
2019
Summa
avsättningar
31.12.2019
Förändring av
avsättningar
2020
Summa
avsättningar
31.12.2020
Avsättningar för kurs- och prisrisker 809 24 833 331 1 164
Generell avsättning 1 795 50 1 845 100 1 945
Avsättning för realvärde 1 433 55 1 488 57 1 545
Pensionsavsättning 596 -7 589 -7 582
Avsättning för förluster av penningpolitiska transaktioner 3 -1 2 -2
Summa 4 636 120 4 757 480 5 237

13. Kapital och reserver

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.

Kapital och reserver (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Grundfond 840,9 840,9
Reservfond 2 031,8 1 900,0 131,8
Summa 2 872,7 2 741,0 131,8

14. Årets vinst

Vinsten för räkenskapsåret 2020 blev 142,0 miljoner euro.

Årets resultat (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019 Förändring
Utdelning till staten 100,0 188,0 -88,0
Finlands Banks andel av vinsten (överförs till reservfonden) 42,0 131,8 -89,7
Summa 142,0 319,8 -177,7

Åtaganden utanför balansräkningen

Åtaganden utanför balansräkningen (mn euro) 31.12.2020 31.12.2019
Futurkontrakt
Det nominella värdet av köpkontrakt 69,4
Det nominella värdet av säljkontrakt
Marknadsvärde av FX-swappar -0,0 3,8
Placeringsåtaganden i fastighetsfonden 50,0 50,0
Värdepapperslån 744,6 37,0

I enlighet med ECB-rådets beslut ställer Finlands Bank värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen till förfogande för utlåning. Föremål för värdepapperslån är Finlands Banks innehav av säkerställda obligationer samt företagsobligationer och offentliga värdepapper. Dessutom ställer Finlands Bank till förfogande för utlåning också värdepapper som ingår i bankens investeringsportfölj.Värdepapperslånetransaktioner utan kontant säkerhet redovisas vid årets slut på konton utanför balansräkningen.Kontant säkerhet som ställts vid värdepapperslånetransaktioner redovisas i balansräkningen (se 3 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och 5 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” i noterna till skulderna). Den 31.12.2019 fanns inga sådana lån. Den 31 december 2020 uppgick det utestående beloppet av värdepapperslånetransaktioner till 745 miljoner euro (37 mn euro 31.12.2019).