Det primära målet för euroområdets penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Enligt ECB-rådets tolkning innebär detta att den årliga konsumentprisökningen bör ligga under men nära 2 % på medellång sikt. Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet kan penningpolitiken också stödja andra mål för den ekonomiska politiken i EU.

Enligt lagen om Finlands Bank är det Finlands Banks primära mål att upprätthålla prisstabilitet i enlighet med Maastrichtfördraget. Finlands Bank och hela Eurosystemet har också andra mål men prisstabiliteten utgör alltid det primära målet.

Som medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) deltar Finlands Banks chefdirektör i de penningpolitiska besluten. Finlands Banks experter medverkar i stor utsträckning i beredningen av penningpolitiska beslut och annat bakgrundsarbete. De deltar i det ekonomiska analysarbetet och i beredningen av de penningpolitiska besluten också genom aktiv medverkan i Eurosystemets kommittéer för penningpolitik och marknadsoperationer.

Målmedvetna penningpolitiska åtgärder sattes in med anledning av de vikande konjunkturutsikterna 2019

Det ekonomiska sentimentet tyngdes 2019 av geopolitiska faktorer och den ihållande osäkerheten på grund av hotet från protektionism. De främsta osäkerhetsfaktorerna var handelskonflikten mellan USA och Kina och Storbritanniens utdragna EU-utträdesprocess, som framför allt påverkade Europa. Detta fick kraftiga återverkningar på den ekonomiska tillväxten i euroområdet, som var mycket måttlig.

Medan dessa externa efterfrågechocker och vissa land- och sektorspecifika faktorer ännu i slutet av 2018 betraktades som övergående, började det under första halvåret 2019 stå klart att tillväxtutsikterna hade försvagats framför allt för det innevarande året. Också i euroområdet var inflationen fortsatt dämpad och inflationsförväntningarna låga.

ECB-rådet reagerade på det svaga konjunkturläget genom att genomföra lättnader i penningpolitiken vid flera tillfällen under 2019. ECB-rådet framhöll att det ännu under en längre tid behövs en kraftigt ackommoderande penningpolitik för att driva upp den underliggande inflationen som rensats på energi- och livsmedelspriser och få HIKP-inflationen att stabiliseras nära målet på medellång sikt.

ECB-rådet bevakar noggrant inflationsutvecklingen och de penningpolitiska åtgärdernas genomslag på ekonomin. Den expansiva penningpolitiken ska sörja för fortsatt gynnsamma finansieringsvillkor i euroområdet. ECB-rådet framhöll vid varje penningpolitiskt sammanträde att det vid behov är berett att se över användningen av alla sina verktyg för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger närmare målet.

I slutet av året fick ECB en ny ordförande, då Mario Draghis mandatperiod upphörde. Han efterträddes på ordförandeposten av Christine Lagarde, som inledde sin mandatperiod den 1 november 2019. Efter sitt tillträde meddelade Lagarde att ECB inleder en översyn av den penningpolitiska strategin. En strategiöversyn ägde senast rum 2003.

Penningpolitiken var oförändrad under början av året

På årets första penningpolitiska sammanträde i slutet av januari 2019 konstaterade ECB-rådet att den ekonomiska utvecklingen fortfarande hade varit svagare än väntat på grund av vikande extern efterfrågan och vissa land- och sektorspecifika faktorer och att ekonomin hade mattats av redan sedan andra halvåret 2018.

Nedåtriskerna för de ekonomiska utsikterna i euroområdet ansågs ha ökat, då osäkerheterna kring de geopolitiska faktorerna, hotet från protektionism, svagheter på tillväxtmarknaden och fluktuationer på finansmarknaden alltjämt var påfallande. Rådet ansåg dock att gynnsamma finansieringsvillkor, en positiv utveckling på arbetsmarknaden och stigande löner fortfarande underbygger den ekonomiska tillväxten i euroområdet och en successiv ökning av inflationstrycket.

Av den anledningen gjorde ECB-rådet inga förändringar i den penningpolitiska hållningen. Det höll styrräntorna oförändrade så att inlåningsräntan är −0,4 %, räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 0,0 % och räntan på utlåningsfaciliteten 0,25 %.

Rådet meddelade att det förväntar sig att styrräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone över sommaren 2019 och i vilket fall som helst så länge som det är nödvändigt för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger närmare något under 2 % på medellång sikt.

Nettotillgångsköpen inom ramen för programmet för tillgångsköp, som hör till de extraordinära penningpolitiska åtgärderna, upphörde i december 2018. Rådet fattade dock beslut om att återinvestera det återbetalda kapitalet från de förfallande värdepapperen fullt ut. Återinvesteringarna ska fortsatta även under en längre tid efter det att ECB-rådet har inlett höjningen av styrräntorna och i vilket fall så länge som det är nödvändigt för att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge och en ackommoderande penningpolitik.

Konjunkturutsikterna försämrades på våren – den penningpolitiska hållningen blev något lättare

Under vårens lopp sågs allt tydligare signaler på en avmattning i den ekonomiska tillväxten i euroområdet framför allt för 2019. Utvecklingen var fortsatt svag inte minst inom fabriksindustrin på grund av den kombinerade effekten av en vikande extern efterfrågan och vissa land- och sektorspecifika faktorer.

Det förekom vissa tecken på att enskilda avmattningsfaktorer i euroområdet skulle skingras, även om de visade sig ha mer långvariga konsekvenser än väntat. Också den underliggande inflationen var alltjämt dämpad och rådet konstaterade att den svagare tillväxttakten i ekonomin bromsade upp inflationens återgång till en nivå i linje med målet.

I den makroekonomiska bedömningen i mars 2019 förutsåg ECB:s experter en BNP-tillväxt på 1,1 % under 2019, 1,6 % under 2020 och 1,5 % under 2021. BNP-tillväxten för 2019 reviderades ned betydligt – och BNP-tillväxten för 2020 något – jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2018. Den allmänna konsumentprisinflationen (HIKP (på finska)) kommer enligt ECB:s experters bedömning vara 1,2 % under 2019, 1,5 % under 2020 och 1,6 % under 2021. HIKP-inflationen för hela referensperioden reviderades ned från bedömningen i december 2018.

På sitt sammanträde i mars fattade ECB-rådet beslut om att inleda en ny serie av riktade, långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) som ska genomföras kvartalsvis mellan september 2019 och mars 2021. De exakta villkoren för de nya transaktionerna offentliggjordes i samband med rådets sammanträde i juni. Syftet med refinansieringstransaktionerna är att upprätthålla ett gynnsamt likviditetsläge för bankerna och en smidig transmission av penningpolitiken.

Rådet meddelade därtill att Eurosystemet fortsätter att genomföra refinansieringsåtgärder som fastränteanbud (på finska) med full tilldelning så länge som det är nödvändigt och åtminstone fram till utgången av den kassakravsperiod som inleds i mars 2021.

I mars ändrade rådet också vägledningen om styrräntorna genom att meddela att det håller styrräntorna oförändrade åtminstone under andra halvåret 2019 och i vilket fall som helst så länge det är nödvändigt för att säkerställa att inflationen fortsätter att varaktigt stiga närmare sitt mål, dvs. något  under 2 % på medellång sikt.

På sammanträdet i april kommunicerade rådet att det kommer regelbundet att bedöma behovet av en minskning av eventuella negativa sidoeffekter av de negativa räntorna på bankernas finansförmedling för att bibehålla de gynnsamma ekonomiska effekterna av den låga räntemiljön.

Under sommaren ändrades vägledningen om styrräntorna och skapades beredskap för att vidta nya penningpolitiska åtgärder

Under slutet av våren och sommaren visade sig den ekonomiska tillväxten i euroområdet vara något bättre än väntat. Inkommande statistik och enkätresultat förutspådde dock en något svagare tillväxt under andra och tredje kvartalet i ett läge där den globala handeln altjämt tyngs av den utdragna globala osäkerheten, vilket försämrar utsikterna för framför allt fabriksindustrin i euroområdet.

Den underliggande inflationen var fortsatt dämpad. Det föreföll att ta en längre tid än väntat för kostnadstrycket att få genomslag på inflationstakten, fastän uppåttrycket från arbetskraftskostnaderna hade stigit och blivit mer brett baserat i takt med det höga kapacitetsutnyttjandet och stramare arbetsmarknasdsläget. De indikatorer som speglar inflationsförväntningarna visade på en nedgång i förväntningarna.

Eurosystemets experters makroekonomiska bedömningar i juni 2019 räknade med en BNP-tillväxt på 1,2 % för euroområdet 2019, 1,4 % under 2020 och 1,4 % under 2021. Den årliga HIKP-inflationstakten beräknades vara 1,3 % under 2019, 1,4 % under 2020 och 1,6 % under 2021.

Baserat på dessa uppgifter och bedömningar beslutade ECB-rådet på sitt sammanträde i juni att hålla styrräntorna oförändrade och kommunicerade i sin vägledning att de räknade med att styrräntorna skulle ligga kvar på nuvarande nivåer åtminstone under första halvåret 2020 och i vilket fall som helst så länge det behövs för att säkerställa att inflationen varaktigt stiger närmare sitt mål, dvs. något under 2 % på medellång sikt.

På sitt sammanträde i juli ändrade rådet vägledningen om styrräntorna något genom att meddela att det räknar med att styrräntorna ligger kvar på nuvarande nivåer eller lägre än så åtminstone under första halvåret 2020.

För att uppnå sina penningpolitiska mål bad rådet Eurosystemets kommittéer att kartlägga eventuella ytterligare åtgärder. Hit hör bland annat kraftigare vägledning om styrräntorna, en tudelad ränta för reservsystemet för att minska de negativa effekterna av negativa räntor och kartläggning av möjligheterna för nya värdepappersköp.

På hösten verkställdes ett nytt penningpolitiskt paket till stöd för inflationen

På sitt sammanträde i september konstaterade ECB-rådet att inflationen ständigt har legat under målet och den ekonomiska tillväxten varit svag och att nedåtriskerna för en svagare ekonomisk utveckling än väntat inte har skingrats. Vidare har inflationstrycket varit dämpat och inflationsförväntningarna fortsatt låga.

En liknande bedömning förmedlade också ECB:s experter i den makroekonomiska bedömningen i september 2019. De räknade med en BNP-tillväxt för euroområdet på 1,1 % under 2019, 1,2 % under 2020 och 1,4 % under 2021. Den årliga HIKP-inflationen beräknades vara 1,2 % under 2019, 1,0 % under 2020 och 1,5 % under 2021.

På grund av de dämpade och allt svagare tillväxt- och inflationsutsikterna ändrade ECB-rådet sin penningpolitiska hållning i en ännu expansivare riktning.

ECB-rådet sänkte inlåningsräntan med 10 baspunkter till −0,50 %. Samtidigt övergick rådet till s.k. lägesbaserad vägledning om styrräntorna och meddelade att det räknade med att styrräntorna skulle ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att inflationsutsikterna för referensperioden stadigt stiger till en nivå som är tillräckligt nära (men under) 2 % och utvecklingen återspeglas konsekvent också i den underliggande inflationen. Den beräknade tidpunkten för när en höjning av styrräntorna inleds ströks således i vägledningen och räntehöjningen kopplades till inflationsutvecklingen.

ECB-rådet fattade beslut om nya nettotillgångsköp inom ramen för programmet för tillgångsköp i en månatlig takt om 20 miljarder euro netto. De nya nettotillgångsköpen inleddes den 1 november 2019. Rådet meddelade att köpen fortsätter så länge som det behövs för att stärka styrräntornas stimulerande effekt och upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds. Kapitalet från förfallande värdepapper som förvärvats inom köpprogrammet återinvesteras på samma sätt som tidigare.

Beslut fattades om att lätta på villkoren för de kvartalsvisa transaktioner som genomförs inom ramen för den senaste serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III) för att sörja för ett fortsatt gynnsamt likviditetsläge för bankerna, en smidig transmission av penningpolitiken och en effektiv ackommoderande penningpolitik.

Rådet meddelade också om införandet av ett tudelat system för reserversättning för att stödja transmissionen av penningpolitiken via banksektorn så, att en del av bankernas överskottslikviditet undantas från negativ inlåningsränta.

Rådet konstaterade att dessa omfattande penningpolitiska åtgärder har en betydlig stimulerande effekt. Åtgärderna syftar till att säkerställa fortsatt gynnsamma finansiella villkor som främjar såväl ekonomisk tillväxt i euroområdet som ett ökat inhemskt pristryck, vilket i sin tur stöder inflationens varaktiga återgång till en nivå nära målet på medellång sikt.

Den penningpolitiska hållningen var oförändrad under slutet av året

Under slutet av året var bilden av ekonomin mer eller mindre oförändrad. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet var fortsatt dämpad och inflationen låg. Trots avmattningen föreföll den ekonomiska tillväxten i euroområdet ha stabiliserats något att döma av inkommande statistik och enkätresultat.

Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska bedömningar i december väntades BNP-tillväxten i euroområdet vara 1,2 % under 2019, 1,1 % under 2020 och 1,4 % under 2021 och 2022. HIKP-inflationen beräknades vara 1,2 % under 2019, 1,1 % under 2020, 1,4 % under 2021 och 1,6 % under 2022.

På sammanträdena i oktober och december höll ECB-rådet den penningpolitiska hållningen oförändrad. Rådet konstaterade att den ekonomiska tillväxten i euroområdet alltjämt får draghjälp av de gynnsamma finansiella villkoren, sysselsättningsökningen och fortsatta löneökningar, en försiktigt expansiv finanspolitik och den fortsatta tillväxten i den globala ekonomin, som visserligen saktar in något. I förening med ECB:s penningpolitiska åtgärder bedömdes denna gynnsamma utveckling också leda till stigande inflation på medellång sikt.

På sammanträdet i december berättade ordförande Lagarde dessutom att ECB inleder en översyn av sin penningpolitiska strategi, vilket senast har gjorts för 16 år sedan. Målet med översynen av den penningpolitiska strategin är att säkerställa att ECB på bästa sätt kan uppnå sina mål och därmed driva medborgarnas intressen i euroområdet. Översynen av strategin är brett baserad och analytisk och görs förutsättningslöst i samråd med experter och med hänsyn till de många förändringarna i den penningpolitiska omvärlden under de senaste åren.

Lagarde meddelade att arbetet inleds i början av 2020. Målet är att strategiöversynen har fullbordats före slutet av 2020. ECB kommunicerade 2019 aktivt om behovet av en strategiöversyn.

Den ekonomiska tillväxten behöver åtgärder inom de övriga sektorerna av ekonomin till stöd för den expansiva penningpolitiken

ECB:s penningpolitik har överlag varit ackommoderande. Syftet med en expansiv penningpolitik är att säkerställa gynnsamma finansiella villkor inom alla sektorer av ekonomin. Lättare tillgång till lån för hushåll och företag främjar konsumtionen och företagens investeringar och därigenom också den ekonomiska tillväxten och ett ökat pristryck i euroområdet. Det bidrar till inflationens stadiga återgång till en nivå som ligger närmare målet på medellång sikt.

Ökningen i utestående företags- och hushållslån var fortsatt kraftig under hela året. Till det bidrog transmissionen av den ackommoderande penningpolitiken på bankernas utlåningsräntor. En expansiv penningpolitik hjälper till att hålla utbudet av bankkrediter rikligt och underlättar tillgången till finansiering för alla sektorer av ekonomin.

För att öka tillväxtpotentialen och stödja den totala efterfrågan krävs åtgärder också av andra policysektorer utöver penningpolitiken. ECB-rådet har därför upprepade gånger offentligt krävt att euroländerna påskyndar genomförandet av strukturpolitiska åtgärder i enlighet med Europeiska kommissionen landvisa rekommendationer.

Också finanspolitiken har en viktig roll för att skapa förutsättningar för tillväxt. Rådet har upprepade gånger konstaterat att länder med ett finanspolitiskt handlingsutrymme bör vidta effektiva åtgärder i tid. Länder med en stor offentlig skuld bör utöva en försiktig finanspolitik och sörja för att den strukturella finansiella balansen uppfyller målet så att de automatiska stabilisatorerna får utrymme att verka fritt. Alla länder bör ytterligare effektivisera sina åtgärder för att skapa mer tillväxtfrämjande offentliga finanser.

ECB-rådet betonar att en tydlig och konsekvent tillämpning av EU:s finans- och ekonomisk-politiska styrsystem oavsett tid och land alltjämt är väsentligt för att främja motståndskraften i euroområdets ekonomi. Det är fortfarande ytterst viktigt att förbättra EMU:s funktion.

ECB-rådet uppskattar det pågående arbetet och uppmanar till målmedvetna ytterligare åtgärder för att fullborda bankunionen och kapitalmarknadsunionen.



Följande artikel

Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland