5.1 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland 2019

Under 2019 betonade Finlands Bank betydelsen av spelrum i de offentliga finanserna och en välbalanserad kostnadsutveckling.

Under 2019 tog Finlands Bank fram analyser av både den inhemska och den internationella ekonomiska utvecklingen och deltog i den ekonomisk-politiska debatten i Finland. Finlands Bank tillhandahöll ett brett utbud av sina analyser på sin webbplats. Finlands Banks representanter hördes flera gånger av riksdagen och yttrade sig också i andra nationella forum, till exempel i flera seminarier och medier.

Identifiering av problem och bedömning av effekterna av alternativa handlingsmodeller

Finlands Banks uttalanden om den inhemska ekonomiska politiken baserar sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag. Det primära målet är prisstabilitet, och till övriga mål hör en balanserad ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. För att uppnå dessa mål krävs framför allt hållbara offentliga finanser och en välbalanserad utveckling av den inhemska kostnadsnivån.

Uttalandena bygger på sakkunskap och fokuserar i huvudsak på att identifiera problem och bedöma effekterna av alternativa handlingsmodeller. Det är de folkvalda representanternas uppgift att fastställa de yttersta ekonomisk-politiska målen och fatta besluten.

Under 2019 framhöll Finlands Bank att ekonomin i Finland alltjämt är inne i en brytningsfas, där den måste anpassa sig till två stora strukturella förändringar.

Den ena är befolkningens åldrande. Den andra är de ekonomiska bakslagen sedan 2007 som ekonomin ännu inte har återhämtat sig från helt. Sådana bakslag är problemen inom elektronik- och skogsindustrin, Rysslands ekonomiska svårigheter och den ökade kostnadsnivån jämfört med handelspartnerländerna.

Regeringarna och arbetsmarknadens parter har under de senaste åren fattat många viktiga beslut för att avhjälpa de problem som följt av de ovan nämnda stora förändringarna. Behovet av anpassning är dock fortfarande stort.

Nödvändigt att stärka Finlands offentliga finanser

Läget i Finlands offentliga finanser är bättre än för fem år sedan, vilket delvis är en följd av den tidigare genomförda konsolideringen av de offentliga finanserna. Trots konsolideringen och det gynnsamma konjunkturläget uppvisar de offentliga finanserna fortfarande ett underskott. Nu förväntas underskottet och den offentliga bruttoskulden öka. Detta beror delvis på en lättare finanspolitik.

I december 2019 reviderade Finlands Bank sin långsiktiga prognos om hållbarheten i de offentliga finanserna nedåt. Enligt den nya bedömningen beräknas hållbarhetsunderskottet uppgå till 4,7% av BNP.

Hållbarhetsunderskottet beror till stor del på att befolkningen åldras, då utgifterna för såväl pensionerna som för hälso- och sjukvården och långtidsvården ökar. Å andra sidan berodde nedrevideringen av prognosen för hållbarhetsunderskottet 2019 till stor del på att prognosen för de närmaste åren räknar med att det offentliga underskottet ökar.

Finlands Bank betonade nödvändigheten av att stärka de offentliga finanserna på grund av hållbarhetsunderskottet och att konjunkturläget inte är svagt.

Sysselsättningsutvecklingen har stor betydelse

En höjning av sysselsättningsgraden hos befolkningen i arbetsför ålder skulle främja utsikterna för de offentliga finanserna på lång sikt. Målet att höja sysselsättningsgraden till 75 % under åren framöver är väl motiverat. Därefter är det skäl att sikta ännu högre, till en god nordisk nivå. Till exempel i Sverige är sysselsättningsgraden ca 78 %.

Förutsättningarna för att öka sysselsättningen bör förbättras genom flera åtgärder som verkar i samma riktning. Det är viktigt att dra nytta av kunskapen från forskning och internationella erfarenheter i besluten om åtgärderna.

Kostnadskonkurrenskraften måste höjas ytterligare

Finlands kostnadskonkurrenskraft har förbättrats markant sedan 2015, då den hade sjunkit flera år i rad. Med tanke på förutsättningarna för att höja sysselsättning och produktion är det motiverat att öka kostnadskonkurrenskraften ytterligare i någon mån.

Möjligheten till hållbar pris- och kostnadsökning i Finland begränsas av att pris- och kostnadsutvecklingen inom euroområdet fortfarande är svag jämfört med tidigare årtionden och centralbankens mål.

Under 2019 betonade Finlands Bank att samordningen bör ha en stor betydelse för den finländska lönebildningen. Avtal inom en bransch påverkar också kostnaderna inom andra branscher. Exportbranscherna är direkt utsatta för internationell konkurrens och använder en stor mängd inhemska produktionsinsatser från olika branscher, bland annat tjänster inom partihandel, trafik, lagerbranschen, företagsledning, databehandling och marknadsföring.

Förutsättningarna för ökad produktivitet

Produktivitetstillväxten i Finland har varit svag under de senaste 10 åren. Det finns ingen enskild, definitiv metod för att förbättra den. Arbetsproduktiviteten påverkas av ett stort antal olika faktorer, inklusive många delområden inom den ekonomiska politiken.

I centrum för insatserna för att stärka förutsättningarna för produktivitetstillväxt står innovationspolitiken och, med tanke på förutsättningarna för verksamhetsutveckling och tillväxt, även företagens omvärld i stort.

Också utbildningssystemet bidrar till att öka produktivitetstillväxten, i synnerhet på lång sikt. Ett viktigt mått för utbildningssystemet är dess resultat, det vill säga den allmänna utbildningsnivån.

Den genomsnittliga utbildningsnivån i Finland steg i flera årtionden, men under de senaste 10–15 år har trenden vänt. Utbildningsnivån bland unga vuxna har börjat sjunka, vilket är exceptionellt i internationell jämförelse och oroväckande för Finland.