5.3 Hantering av Finlands Banks finansiella risker 2022

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken och säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker som Finlands Bank skapar beredskap för genom att sörja för en stark balansräkning. De penningpolitiska riskerna och riskerna i de finansiella tillgångarna ökade under 2022.

Investeringsverksamheten och genomförandet av penningpolitiken ger upphov till risker

Vid utgången av 2022 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 11 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserverna och investeringar i aktie- och fastighetsfonder. De finansiella tillgångarna omfattar inte poster som härrör från genomförande av penningpolitiken, såsom penningpolitiska krediter till banker eller värdepapper som förvärvats vid penningpolitiska transaktioner.

I Finlands Banks valutareserv ingår likvida investeringar i räntebärande värdepapper. Valutareservens storlek har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och lånefordringar på bankerna till följd av de penningpolitiska transaktionerna. Eurosystemets penningpolitiska transaktioner genomförs decentraliserat mellan medlemsstaterna och Europeiska centralbanken (ECB), men riskerna i och intäkterna av dem fördelas till en stor del mellan de nationella centralbankerna.

Riskerna i de penningpolitiska tillgångarna motsvarar i princip Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala penningpolitiska fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln. Vid utgången av 2022 var Finlands Banks andel 1,837 %.

De nationella centralbankerna bär emellertid själva riskerna i de obligationer utgivna av stater och statsbundna institutioner som förvärvas inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper och köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme).

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska tillgångar minskade

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska tillgångar minskade under 2022 med ca 700 miljarder euro och uppgick vid utgången av året till ca 6 300 miljarder euro. Minskningen speglar framför allt förtida återbetalningar av tilldelning från riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations).

Nettotillgångsköpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP, asset purchase programme) och PEPP-köpprogrammet upphörde under första halvåret 2022. Återinvesteringarna av kapitalet från förfallande värdepapper inom ramen för dessa program fortsätter också efter utgången av 2022.

Finlands Banks andel av de penningpolitiska tillgångarna minskade med ca 13 miljarder euro och uppgick vid utgången av 2022 till ca 106 miljarder euro.

Utöver de fordringar som presenterats i tabell 9 upptogs i Finlands Banks balansräkning fordringar inom Eurosystemet för 48 miljarder euro, som huvudsakligen består av Target2-balansposten (på finska). Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2022 uppgick till 190 miljarder euro.

Finlands Bank hanterar risker genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel förlustrisken till följd av förändringar i valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på Internationella valutafonden sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

En strategisk allokering av tillgångsklasser bestäms med hjälp av ett jämförelseindex. Jämförelseindexet i förening med ett detaljerat limitramverk styr ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med hög likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Finlands Bank investerar en del av sina finansiella tillgångar på de internationella aktie- och fastighetsmarknaderna. Investeringarna görs via fonder och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Liksom de övriga centralbankerna genomför Finlands Bank de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhanteringen för hela Eurosystemet.

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att avgränsa sina direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Den strukturella ränterisken i Finlands Banks balansräkning

Likviditetstillförseln genom köpprogram och refinansieringstransaktioner redovisas i Finlands Banks balansräkning på skuldsidan som en ökning av centralbanksinlåningen.

Eurosystemet fastställer räntenivån på affärsbankernas inlåning i centralbanken på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. Räntan på de penningpolitiska tillgångarna är däremot i regel fast. Således sjunker Finlands Banks räntenetto om räntan på centralbanksinlåningen stiger. Denna skillnad i räntebindningen för tillgångar och skulder ger upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning.

Under de senaste åren har avkastningsnivån på värdepapper med en fast räntesats som förvärvats av penningpolitiska skäl varit låg. Under andra halvåret 2022 började Eurosystemets styrräntor stiga, vilket också har lett till en uppgång i räntan på centralbanksinlåningen. På basis av rådande ränteförväntningar vid utgången av 2022 kommer denna finansieringskostnad att leda till ett negativt resultat för Finlands Bank under de kommande åren.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska värdepapperen med fast ränta förfaller till betalning. Återinvesteringen av kapitalet från förfallande värdepapper bidrar till att bibehålla den strukturella ränterisken.

Kvartalsuppdateringar av de finansiella risktalen finns tillgängliga på finska under Riskhantering och riskkontroll på Finlands Banks webbplats.

Finlands Banks penningpolitiska risker och riskerna i de finansiella tillgångarna ökade under 2022

Finlands Banks finansiella risker ökade under 2022 jämfört med 2021. Den tilltagande osäkerheten kring marknadsräntorna höjde marknadsrisken. Dessutom höjde den vikande marknadssituationen kreditrisken i värdepapper.

Finlands Bank mäter de totala riskerna i balansräkningen med vedertagna statistiska metoder. Mätningen av den penningpolitiska kreditrisken baserar sig på riskrapporter som tas fram av Europeiska centralbanken och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 procents sannolikhet under det följande året (s.k. expected shortfall 99 %). Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Vid slutet av 2022 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 3,2 miljarder euro. Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guld täcker en värdeminskning av betydande storlek. Risktalet är 3,2 miljarder euro även om guldrisken räknas med.

Vid utgången av 2022 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 1,2 miljarder euro på värderegleringskonton och 4,5 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,9 miljarder euro (diagram 21).

Riskbuffertarna minskade under året till följd av att ränte- och aktieplaceringarna gick ner i värde.

Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 22).