5.2 Hantering av finansiella risker

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken och säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker, som Finlands Bank skapar beredskap för genom att sörja för en stark balansräkning. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att banken ska kunna bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet.

Finlands Bank minskade sina räntebärande investeringar under 2018. De långsiktiga investeringarna ökades planenligt. De penningpolitiska köpprogrammen ökade den strukturella ränterisken i balansräkningen. Valutakursrisken är fortfarande den största finansiella risken för Finlands Bank.

Investeringsverksamheten och genomförandet av penningpolitiken ger upphov till risker

Vid slutet av 2018 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 11 miljarder euro. Tillgångarna består av guld- och valutareserverna, räntebärande värdepapper i euro och aktie- och fastighetsinvesteringar. Finlands Banks valutareserv har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

Finlands Bank minskade portföljen av räntebärande värdepapper i euro under 2018 med 3 miljarder euro. Banken fortsatte att utöka aktie- och fastighetsportföljen i enlighet med planen för långsiktiga investeringar.

Riskerna i samband med penningpolitiska fordringar motsvarar i regel Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln (sidor på engelska), som 2018 var 1,785 %. De nationella centralbankerna bär själva riskerna för statsobligationer som förvärvas inom ramen för köpprogrammet för offentliga värdepapper.

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska transaktioner ökade 2018 med ca 235 miljarder euro. Ökningen är en följd av det utökade programmet för tillgångsköp. Finland Banks andel av de penningpolitiska fordringarna ökade med ca 4 miljarder euro.

Finlands Banks totala fordringar uppgick vid utgången av 2018 till 112 miljarder euro (pdf). En betydande del av fordringarna, 45 miljarder euro, bestod av fordringar inom Eurosystemet (bofbulletin.fi/ på engelska).

Riskhantering genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel ogynnsam utveckling av valutakurser, räntor och aktiepriser.

Valutakursrisken medför de största fluktuationerna i värdet på de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på IMF sprids Finlands Banks valutakursrisk också på kinesiska yuan.

Ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten styrs av ett strategiskt jämförelseindex i förening med ett detaljerat limitramverk. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med hög likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan olika tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Utgående från balansräkningsanalysen investerar Finlands Bank en del av sina tillgångar genom god spridning på den internationella aktie- och fastighetsmarknaden. Investeringarna är indirekta och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Centralbankerna genomför de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med godtagbarhetskriterierna och övriga riktlinjer för riskhantering för hela Eurosystemet.

Ansvarsfulla, pålitliga och solida motparter

Finlands Bank förvaltar de finansiella tillgångarna ansvarsfullt. Banken tillämpar ansvarskriterier för att begränsa vilka motparter som godtas för direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Tjänsteleverantörernas ansvars- och tillförlitlighetsbedömningar betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Eurosystemet genomför refinansieringstransaktionerna med solida motparter mot tillräckliga säkerheter.

De totala riskerna ökade något

Finlands Bank mäter de totala riskerna med vedertagna statistiska metoder. Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier.

Finlands Banks bedömning av den totala risken under 2019 är en förlust med 1 procents sannolikhet (s.k. expected shortfall). Finlands Banks totala risker uppgick enligt bedömningen till 2,1 miljarder euro vid slutet av 2018.Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guld täcker en betydande del av värdeminskningen. Om guldrisken beaktas i bedömningen av den totala risken, stiger risktalet till 2,4 miljarder euro.

Risktalet har ökat något jämfört med ett år tidigare på grund av preciseringar i beräkningsmodellen. Finlands Bank gick 2018 över till en riskbedömning som tillämpar fördelningskurvor som visar på större förluster än tidigare.

I bedömningen av den penningpolitiska kreditrisken utnyttjar Finlands Bank ECB:s interna riskrapportering, som utvecklas kontinuerligt under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Riskbuffertarna i balansräkningen täcker riskerna

Vid utgången av 2018 uppgick Finlands Banks tillgängliga värderegleringskonton till 0,9 miljarder euro och tillgängliga avsättningar till 4,0 miljarder euro. Grund- och reservfonden uppgick till 2,7 miljarder euro.

Riskbuffertarna stärktes 2018 genom ökade avsättningar och värdeökning av valutareserven. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att banken ska kunna bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet.

Extraordinära penningpolitiska åtgärder ökade ränterisken

Eurosystemets extraordinära penningpolitiska åtgärder har gett upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning. Likviditetstillförseln genom det utökade programmet för tillgångsköp (sidor på engelska) och riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (sidor på engelska) redovisas i balansräkningen på skuldsidan som en ökning av centralbanksinlåningen.

Eurosystemet fastställer räntenivån på inlåningen på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. Räntan på de penningpolitiska fordringarna är däremot i regel fast. Finlands Banks räntenetto sjunker följaktligen om räntan på centralbanksinlåningen stiger.

Den strukturella ränteriskprofilen upplöses när de penningpolitiska investeringarna med fast ränta förfaller till betalning. Riskprofilen bevaras dock genom att obligationerna återinvesteras vid förfall.