I Finlands Banks och Finansinspektionens verksamhet står fastigheter, kontantförsörjning och resor för den största miljöbelastningen. Banken har lyckats minska utsläppen genom att ändra sina rutiner och ta i bruk ny teknik. Finlands Bank inledde också miljösamarbete med andra centralbanker i Europa.

Finlands Bank och Finansinspektionen kan bäst minska sin miljöbelastning genom att med gemensamma krafter effektivisera sin energiförbrukning. Koldioxidutsläppen har de facto gått ner med 40 % på tio år.

Fastighetsuppvärmningen är i likhet med tidigare år den största utsläppskällan och elenergiförbrukningen den näst största. Samtidigt har utsläppen från dem minskat mest, eftersom behovet av lokaler nu är mindre och energiförbrukningen i lokalerna har sjunkit.

Antalet tjänsteresor är däremot alltjämt stort och utsläppen från dem oförändrade. De anställdas resor är den tredje största utsläppskällan.

Första stegen för miljösamarbetet mellan centralbankerna

Finlands Bank och Finansinspektionen följer upp miljöpåverkan av sin verksamhet med ett mätetal som är relaterat till verksamhetskostnaderna och fångar upp utsläppen av växthusgaser från energiförbrukning, persontrafik, inköp och avfall. För varje tusen euro i verksamhetskostnader bildades 59,37 kg koldioxid 2018, mot 61,17 kg koldioxid 2017. Utsläppen har inte kompenserats genom förvärv av utsläppsminskningsenheter.

Finlands Bank bedrev under året miljösamarbete med andra europeiska centralbanker. I samarbetet, som organiserades av Europeiska centralbanken, deltog 11 nationella centralbanker.

Vid två möten diskuterade deltagarna sina miljöutmaningar och utbytte åsikter om bästa praxis. De första centralbankerna överväger nu att införa utsläppskompensation genom förvärv av utsläppsminskningsenheter.

Kontantförsörjningens miljöpåverkan minskar

Finlands Bank har efter övergången till euron rationaliserat kontantförsörjningslogistiken genom att centralisera sedelsorteringen och öka den lokala återcirkuleringen av sedlar med hjälp av kontanthanteringsbolag. I takt med att elektroniska betalningar har blivit allt vanligare har också behovet av transport och hantering av sedlar och mynt minskat.

Kontantförsörjning är operativ fysisk verksamhet, varför förändringar i handlingssätt och rutiner tar sig uttryck i lägre miljöpåverkan.

Finlands Bank har under det gångna året reformerat sin praxis för depåhållning så att en del av de onödiga transporterna till centralbanken har fallit bort.

Depåhållningen av bankförpackningar har minskat den dubbla sorteringen: förpackningarna sorteras inte i centralbanken utan återlämnas nästa dag till kunderna.

Lägre makuleringsprocent för eurosedlar

Tack vare den ökade användningen av bankförpackningar har återlämningen av användbara sedlar till Finlands Bank och därmed också sorteringen av dem minskat. Under de senaste åren har makuleringen av sedlar ökat successivt i takt med att den gamla eurosedelserien tas ur bruk, men makuleringsprocenten har sjunkit något totalt sett.

Den lägre makuleringsprocenten beror på de nya sorteringsmaskinerna som sattes i drift 2018. De identifierar användbara sedlar bättre än tidigare, varför antalet sedlar som felaktigt sorterats bort som uttjänta har minskat (diagram 19).

Den parallella cirkulationen av nya och gamla sedlar har bidragit till att minska kostnaderna för sedelupphandling, eftersom de användbara sedlarna cirkulerar en längre tid. Kvaliteten på de utelöpande sedlarna i Finland har varit fortsatt utmärkt.



Följande artikel

Klimatförändringen är en risk för den finansiella stabiliteten