Noter till balansräkningen

Tillgångar

1. Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 576 487 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB.

2. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet och fordringar på Internationella valutafonden (IMF).

2.1 Fordringar på Internationella valutafonden (IMF)

Finlands medlemsandel i valutafonden är 2 410,6 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost.

Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 4 234,5 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde ökade betydligt i augusti 2021 efter en höjning av IMF:s särskilda dragningsrätter med 650 miljarder amerikanska dollar. Det handlade om en historiskt stor global krisåtgärd för att stärka de ekonomiska buffertarna i IMF:s medlemsländer och stödja återhämtningen av ekonomierna. Åtgärden ger också bättre möjligheter att fortsätta kampen mot pandemin. Finlands Banks andel av allokeringen var 2,3 miljarder SDR, dvs. 2,8 miljarder euro. Postens värde förändras också genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas ytterligare av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF.

Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 5 016,0 miljoner euro.

2.2 Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

Här redovisas banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

4. Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Den 31 december 2021 hade Finlands Bank inga fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet.

5. Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande utlåning till finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov.

Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 2 201 882,1 miljoner euro, varav 36 113,4 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Förlust kan uppstå endast om en motpart går i konkurs och tillräckliga medel inte erhålls när de säkerheter som motparten ställt realiseras. Risker till följd av eventuella särskilda säkerheter som diskretionärt kan godtas av de nationella centralbankerna fördelas enligt beslut av ECB-rådet inte mellan alla centralbanker.

5.1 Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likviditetstillförande reverserade transaktioner med en löptid på en vecka som genomförs i form av fastränteanbud varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att påverka räntorna, kontrollera likviditetsläget på marknaden och signalera den penningpolitiska hållningen.

5.2 Långfristiga refinansieringstransaktioner

Genom dessa transaktioner tilldelas motparterna likviditet med längre löptid. År 2021 genomfördes långfristiga refinansieringstransaktioner med löptider på en uppfyllandeperiod och 3–48 månader. Transaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning.

ECB-rådet fattade 2016 beslut om en andra serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO II), som omfattade fyra transaktioner. Refinansieringstransaktionerna hade en löptid på fyra år och den sista av dem förföll 2021. Dessutom fattade ECB-rådet 2019 beslut om en tredje serie av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III), som omfattade sju refinansieringstransaktioner som genomförs kvartalsvis. Den 10 december 2020 utökade ECB-rådet denna serie med ytterligare tre refinansieringstransaktioner som genomfördes mellan juni och december 2021. Dessa transaktioner har en löptid på tre år. Från och med september 2021 har det varit möjligt att återbetala de tilldelade krediterna i de sju första TLTRO III-refinansieringstransaktionerna kvartalsvis före förfallodagen. Krediten kan återbetalas antingen i sin helhet eller delvis, när 12 månader har förflutit från tilldelningen. Återbetalning av den åttonde och senare TLTRO III-refinansieringstransaktioner kan inledas kvartalsvis från och med juni 2022. Enligt ECB-rådets ursprungliga beslut kan den slutliga räntan i refinansieringstransaktionerna i den tredje serien som lägst vara den genomsnittliga inlåningsränta som beräknats för giltighetstiden för respektive transaktion. Som svar på den chock som coronaviruspandemin orsakade beslutade ECB-rådet 2020ECB-rådets beslut 30.4.2020 och 10.12.2020. därtill att räntan under den särskilda ränteperioden mellan den 24 juni 2020 och den 23 juni 2021 och den ytterligare särskilda ränteperioden mellan den 24 juni 2021 och den 23 juni 2022 kan som lägst vara lika med räntan för inlåningsfaciliteten under samma period minus 50 baspunkter men dock inte lägre än –1 %.

De slutliga räntorna klarnar först på förfallodagen eller den förtida återbetalningsdagen för respektive transaktion, och en tillförlitlig uppskattning av räntan kan göras före det endast, om de ränteuppgifter som hänför sig till den särskilda ränteperioden och den ytterligare särskilda ränteperioden redan har meddelats motparterna. Till dess att mer tillförlitliga uppgifter finns att tillgå, beräknas räntan för TLTRO III-refinansieringstransaktionerna för båda de särskilda ränteperioderna i enlighet med försiktighetsprincipen till en ränta som ligger 50 baspunkter under inlåningsräntan (räntan kan i vilket fall som helst inte vara högre än –1 %) och räntan för inlåningsfaciliteten används för att beräkna räntan för den återstående löptiden av TLTRO III-refinansieringstransaktionerna. Vid beräkning av räntefordringar för TLTRO-refinansieringstransaktionerna används således i bokslutet för 2021 1) räntorna för den särskilda  ränteperioden som löpte ut den 23 juni 2021, vars ränteuppgifter meddelades motparterna den 10 september 2021 och 2) räntan för inlåningsfaciliteten minus 50 baspunkter (räntetaket –1 %) för den ytterligare särskilda ränteperioden mellan den 24 juni 2021 och den 31 december 2021.

ECB-rådet fattade vidare den 30 april 2020 beslut om en ny serie långfristiga refinansieringstransaktioner med anledning av pandemin (pandemic emergency longer-term refinancing operations, PELTRO). Serien omfattade sju refinansieringstransaktioner som förföll under tredje kvartalet 2021. Refinansieringstransaktionerna genomfördes för att stödja likviditeten i det finansiella systemet i euroområdet och bidrog till en smidigt fungerande penningmarknad genom att tillhandahålla en effektiv likviditetsspärr efter att de ytterligare långfristiga refinansieringstransaktionerna (LTRO) som genomförts från och med mars 2020 avslutats. ECB-rådet fattade vidare den 10 december 2020 beslut om att kvartalsvis genomföra ytterligare fyra PELTRO-refinansieringstransaktioner med en löptid på ett år. Refinansieringstransaktionerna genomförs för att skapa beredskap för eventuella likviditetsunderskott i banksystemet i euroområdet och bidra till en fortsatt smidigt fungerande penningmarknad vid en utdragen pandemi.

PELTRO-refinansieringstransaktionerna genomfördes som fastränteanbud med full tilldelning till en ränta som ligger 25 baspunkter under den genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under löptiden för varje transaktion.

5.3 Finjusterande reverserade transaktioner

Syftet med finjusterande reverserade transaktioner är att kontrollera likviditetsläget på marknaden och påverka räntorna. De sätts in vid behov för att hantera effekterna av oväntade likviditetsfluktuationer på räntorna.

5.4 Strukturella reverserade transaktioner

Strukturella reverserade transaktioner är reverserade öppna marknadsoperationer som Eurosystemet genomför i form av standardiserade anbudsförfaranden för att justera sin strukturella likviditetsposition i förhållande till finanssektorn.

5.5 Utlåningsfacilitet

Genom utlåningsfaciliteten tillhandahåller de nationella centralbankerna motparterna likviditet över natten till en på förhand bestämd ränta mot godtagbara säkerheter.

5.6 Fordringar relaterade till marginalsäkerheter

I posten ingår kontantbetalningar till motparter i situationer där marknadsvärdet av de säkerheter som motparten lämnat överskrider det fastställda gränsvärdet, dvs. behovet till följd av utestående penningpolitiska transaktioner.

6. Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet.

År 2021 gjorde Eurosystemet nettotillgångsköp inom programmet för tillgångsköp (APP)För APP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. i en månatlig takt om 20 miljarder euro i genomsnitt. I december 2021 beslutade ECB-rådet att genomföra nettotillgångsköp i en månatlig takt om 40 miljarder euro under andra kvartalet och 30 miljarder euro under tredje kvartalet.Se pressmeddelandet 16.12.2021 om ECB-rådets beslut. Från och med oktober 2022 genomförs nettotillgångsköp i en månatlig takt om 20 miljarder euro så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas stimulerande effekt. Nettotillgångsköpen upphör strax innan höjningen av styrräntorna inleds.

ECB-rådet avser också att fortsätta att återinvestera det återbetalda kapitalet till fullt belopp under en längre tid efter att ECB-rådet börjat höja ECB:s styrräntor och i vilket fall som helst så länge som det behövs för att upprätthålla det gynnsamma likviditetsläget och en mycket ackommoderande penningpolitik. Dessutom fortsatte Eurosystemet 2021 nettotillgångsköpen inom ramen för köpprogrammet med anledning av pandemin (pandemic emergency purchase programme, PEPP)För PEPP-programmet redogörs mer ingående på ECB:s webbplats. för vilket sammanlagt 1 850 miljarder euro avsatts.Om gynnsamma finansiella villkor kan upprätthållas med mindre tillgångsköp än planerat, behöver hela det belopp som avsatts för PEPP-programmet inte användas. Köpen genomfördes flexibelt med beaktande av de finansiella förhållandena och inflationsutsikterna vid var tid. I december 2021 fattade ECB-rådet också beslut om att nettotillgångsköpen inom ramen för PEPP-programmet upphör vid utgången av mars 2022, men de kan vid behov återupptas för att motverka negativa chocker från pandemin. Vidare fattade ECB-rådet beslut om att återinvestera kapitalet från förfallande värdepapper som har förvärvats inom PEPP-programmet fram till åtminstone slutet av 2024. Återinvesteringarna i PEPP-programmet kan justeras flexibelt över tid och mellan olika tillgångsklasser och länder. Den framtida utfasningen av PEPP-portföljen kommer att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska hållningen.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen värderas till upplupen anskaffningskostnad efter avdrag för eventuell nedskrivning (se ”Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper” under redovisningsprinciperna). Nedan anges den upplupna anskaffningskostnaden av värdepapper som innehas av Finlands Bank och som jämförelse också deras marknadsvärde, som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.Marknadsvärdena är riktgivande och beräknas på marknadspriser. Om ett marknadspris inte finns att tillgå, beräknas marknadsvärdet med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella risker som är knutna till de värdepapper som förvärvats inom ramen för köpprogrammen. Årliga nedskrivningsprövningar genomförs på basis av uppgifterna vid årets slut och de godkänns av ECB-rådet. I dessa nedskrivningsprövningar bedöms nedskrivningsindikatorer separat för varje program.

Eventuella förluster som härrör från värdepapper som förvärvats inom ramen för SMP-, CBPP3- och CSPP-programmen, för köpen från multinationella institutioner (s.k. supra) inom ramen för PSPP-programmet samt för köpen av säkerställda obligationer och företagsobligationer inom ramen för PEPP-programmet fördelas, om de realiseras, i enlighet med artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB i sin helhet på de nationella centralbankerna inom Eurosystemet i förhållande till deras respektive inbetalda andelar av ECB:s kapital.

På basis av nedskrivningsprövningarna enligt ställningen den 31 december 2021 av de värdepapper som förvärvats inom ramen för ovannämnda köpprogram och som innehas i penningpolitiska syften fastställde ECB-rådet att värdepapperen förväntas generera alla framtida kassaflöden. I följande tabell redogörs programvis för beloppet av förvärvade värdepapper som innehas av de nationella centralbankerna inom Eurosystemet och andelen i Finlands Banks balansräkning.

7.2 Andra värdepapper

Posten innehåller andelar i investeringsfonder hemmahörande i euroområdet. I posten ingick 2020 också inhemska företagscertifikat som Finlands Bank förvärvade för att lindra de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.

8. Fordringar inom Eurosystemet

8.1 Andel i ECB

Enligt artikel 28 i stadgan för ECBS och ECB ska ECB:s kapital endast tecknas av de nationella centralbankerna i ECBS. Teckningsandelarna fastställs enligt artikel 29 i stadgan och justeras vart femte år eller vid förändringar i ECBS sammansättning.

I Finlands Banks balansräkning ingår i denna post i) de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s tecknade kapital, ii) de nettobelopp som Finlands Bank har betalat in till följd av ökningen av bankens andel av värdet på ECB:s eget kapital på grund av alla tidigare justeringar av fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital och iii) inbetalningar enligt artikel 48.2 i stadgan för ECBS och ECB.

ECB:s eget kapital

ECB:s tecknade kapital utgör 10 825 miljoner euro. Efter Bank of Englands utträde ur ECBS den 31 januari 2020 höll ECB det tecknade kapitalet oförändrat, och Bank of Englands andel av ECB:s tecknade kapital fördelades mellan de nationella centralbankerna både inom och utanför euroområdet.

ECB:s inbetalda kapital hölls också oförändrat 2020 och uppgick såldes fortfarande till 7 659 miljoner euro, eftersom de övriga nationella centralbankerna betalade Bank of Englands tidigare inbetalda kapital (58 mn euro). ECB-rådet beslutade dessutom att de nationella centralbankerna inom euroområdet betalar sitt tecknade tilläggskapital i sin helhet med två delbetalningar år 2021 och 2022.Se framför allt beslut (EU) 2020/138 av den 22 januari 2020 om hur de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/44 (ECB/2020/4), beslut (EU) 2020/136 av den 22 januari 2020 om hur nationella centralbanker utanför euroområdet ska betala in Europeiska centralbankens kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/48 (ECB/2020/2), och beslut (EU) 2020/139 av den 22 januari 2020 om villkoren för överlåtelse av andelar i Europeiska centralbankens kapital mellan de nationella centralbankerna samt om ändring av inbetalat kapital och om upphävande av beslut (EU) 2019/45 (ECB/2020/5).Finlands Banks första delbetalning på 11,2 miljoner euro förföll till betalning den 29 december 2021 och ökade bankens andel av ECB:s inbetalda kapital till 150,5 miljoner euro 2021 (2020: 139,3 mn euro). Den andra delbetalningen betalas 2022. I posten ingår sammanlagt 26,0 miljoner euro i nettojusteringsposter redovisade under olika år till följd av ändringar i kapitalfördelningsnyckeln.

8.2 Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

Posten ”Fordringar motsvarande överföring av valutareserver” består av den del av valutareserven som Finlands Bank har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. Med stöd av artikel 30.2 i stadgan för ECBS och ECB fastställs bidraget för varje nationell centralbank i förhållande till dess andel av ECB:s tecknade kapital, varför postens storlek förändras vid ändringar i kapitalfördelningsnyckeln. På fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och som räknas ut dagligen, frånsett den räntefria guldreserven.

Den 31 december 2021 uppgick Finlands Banks fordran motsvarande överföringen av valutareserver till 741,1 miljoner euro.

8.3 Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

I posten ingår den fordran som uppstår när beloppet av Finlands Banks sedlar korrigeras i enlighet med kapitalfördelningsnyckeln och den skuld som hänför sig till den andel på 8 % av sedlarna som tilldelats ECB. Motposterna till bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”.Enligt Eurosystemets redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar tilldelas ECB 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen. Den återstående andelen på 92 % tilldelas de nationella centralbankerna likaså månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av de utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalda andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som tilldelats de nationella centralbankerna enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Nettofordringar/nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

Vid räkenskapsårets slut uppgick posten till 8 263,0 miljoner euro (2020: 6 871,6 mn euro). Ökningen berodde på att Finlands Banks sedelutgivning ökade med 2,7 % medan den totala volymen av utelöpande eurosedlar ökade med 7,7 % jämfört med 2020. På fordringarna betalas en ränta som räknas ut dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

8.4 Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) eller skuldposten övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Den 31 december 2021 uppgick posten till 24 802,0 miljoner euro och bestod av följande tre komponenter: 1) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s och de nationella centralbankernas betalningar som förmedlats och mottagits via TARGET2 och saldon på korrespondentbankskonton i centralbankerna inom Eurosystemet, 2) fordringar/skulder gentemot ECB härrörande från monetära inkomster som ska läggas samman och återfördelas inom Eurosystemet och 3) Finlands Banks fordringar på ECB härrörande från ECB:s interimistiska vinstutdelning och eventuella andra fordringar eller belopp som ska betalas tillbaka.

Vid slutet av året uppgick nettofordran på nettobetalningar förmedlade via TARGET2 till 25 282,4 miljoner euro. På posten betalas en ränta som beräknas dagligen på den senaste tillgängliga marginalräntan för Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner.

Den årliga sammanläggningen och återfördelningen av monetära inkomster mellan de nationella centralbankerna i Eurosystemet gav vid slutet av året upphov till en skuld på –483,1 miljoner euro till ECB (se ”Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster” i noterna till resultaträkningen).

På ECB-rådets beslut delade ECB ut 150 miljoner euro i interimistisk vinstutdelning för 2021 till de nationella centralbankerna i euroområdet (se ”ECB:s interimistiska vinstutdelning” under redovisningsprinciperna). Finlands Banks andel av det utdelade beloppet var 2,8 miljoner euro den 31 december 2021 (se resultatposten ”Intäkter från övriga stamaktier och andelar”).

9. Övriga tillgångar

I posten ingår euromynt, anläggningstillgångar och investeringstillgångar (aktier och andelar) som innehas av Finlands Bank. Vidare ingår poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar samt pensionsfondens tillgångar.

Skulder

1. Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel.

År 2021 ökade totalvärdet av utelöpande eurosedlar med 7,7%. V id slutet av 2021 uppgick värdet av Finlands Banks andel av utelöpande eurosedlar enligt fördelningsnyckeln till 26 100,1 miljoner euro (vid slutet av 2020: 24 243,3 mn euro). Totalvärdet av Finlands Banks utelöpande eurosedlar ökade 2021 med 2,7 % till 17 837,1 miljoner euro (2020: 17 371,6 mn euro). Detta var mindre än totalvärdet enligt kapitalfördelningsnyckeln och differensen, 8 263,0 miljoner euro (2020: 6 871,6 mn euro), har redovisats på tillgångssidan i delposten ”Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.

2. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Åtaganden utanför balansräkningen