Den kraftigt stigande inflationen fick Europeiska centralbanken (ECB) att inleda en normalisering av penningpolitiken. ECB stramade åt penningpolitiken stegvis under året, vilket avspeglades i såväl höjningar av styrräntan som förändringar i de penningpolitiska köpprogrammen. Under 2022 gick ECB också över från framåtblickande vägledning om styrräntorna till att fatta beslut om styrräntorna sammanträde för sammanträde med ledning av senast tillgängliga data.

Penningpolitiken reagerade 2022 på de förändrade inflationsutsikterna

Före 2022 var räntorna exceptionellt låga och styrräntorna negativa. De låga räntorna berodde på de svaga inflationsutsikterna: inflationen väntades enträget ligga kvar under ECB:s inflationsmål.

Den globala ekonomiska kris som orsakades av coronapandemin ledde till högre risk för deflation. Som svar på den ekonomiska krisen började centralbankerna bedriva en mycket expansiv penningpolitik och vidta stimulansåtgärder i form av köpprogram och långfristiga refinansieringstransaktioner vid den nedre räntegränsen.

När coronapandemin lättat, steg inflationen 2022 snabbare och mer varaktigt än vad prognoserna hade visat. Inflationsökningen har varit global (diagram 2). De marknadsbaserade inflationsförväntningarna har stigit tydligt efter coronapandemin i både USA och euroområdet.

Till inflationsökningen i euroområdet har den starkare globala efterfrågan efter coronapandemin, kraftigt stigande importpriser och störningar i utbudet till följd av coronapandemin bidragit. Energiprisökningen på grund av Rysslands anfallskrig drev 2022 upp inflationen i euroområdet ännu mer än i USA, vilket speglar euroområdets beroende av energiimport.

Som svar på den accelererande inflationen stramade centralbankerna åt sin penningpolitik. ECB inledde en normalisering av penningpolitiken, vilket innebar höjning av styrräntorna och stegvis utfasning av de extraordinära penningpolitska åtgärderna.

Det är dock inte möjligt att på penningpolitisk väg få inflationen att omedelbart sjunka nära prisstabilitetsmålet på medellång sikt, men nog att påverka inflationsutsikterna på medellång sikt och hur utbudsstörningar som höjer kostnadstrycket sprids till löner och inflationsförväntningar.

Styrräntan är det primära verktyget för normalisering av penningpolitiken

I den penningpolitiska normaliseringen (på finska) återtar styrräntorna sin roll som centralbankens viktigaste verktyg. Samtidigt fasar centralbanken stegvis ut värdepappersköpen och övriga extraordinära åtgärder. Normaliseringen har lett till stramare finansieringsvillkor, vilket minskar inflationstrycket i ekonomin.  

I euroområdet inleddes normaliseringen av penningpolitiken i december 2021, då ECB-rådet beslutade om principerna för den kommande penningpolitiska åtstramningen, vilka gick ut på att stegvis fasa ut nettotillgångsköpen och inte höja styrräntorna i euroområdet förrän nettotillgångsköpen hade upphört.

ECB-rådet signalerade en försiktig räntepolitik. Räntorna i euroområdet har länge legat exceptionellt nära den effektiva nedre gränsen, som de nominella räntorna ogärna ska sjunka under (se artikeln De ekonomiska kriserna i närhistorian innebar omvälvningar i Finlands Banks verksamhet på finansmarknaden (på finska)). Rådet ville undvika en för tidig åtstramning av penningpolitiken efter coronapandemin.

Då inflationsökningen varit snabbare och långvarigare än väntat, har ECB-rådet sedan sammanträdet i juli 2022 höjt styrräntan exceptionellt snabbt. Inlåningsräntan höjdes i juli-december från −0,5 % till 2 %, med sammanlagt 2,5 procentenheter. Rådet har också kommunicerat att det sannolikt kommer att höja räntorna ytterligare i en nära framtid.

Räntehöjningarna innebar slutet på en sju år lång period av negativa räntor i euroområdet. Samtidigt skedde en övergång från den framåtblickande vägledningen om styrräntorna till en policy där besluten fattas sammanträde för sammanträde med ledning av senast tillgängliga data.

Takten i den penningpolitiska åtstramningen bestäms av inflationsutsikterna och inflationsförväntningarna, och målet är att få inflationen att sjunka till 2 % på medellång sikt. Räntehöjningarna har avspeglats i marknadsräntorna, såsom 12 månaders Euribor (diagram 3).

ECB avslutade också nettotillgångsköpen

ECB avslutade nettotillgångsköpen i juli 2022, men fortsatte att återinvestera kapitalet från förfallande obligationer. På sammanträdet i december 2022 fattade ECB-rådet beslut om att från och med mars 2023 stegvis minska den värdepappersportfölj som redovisas i balansräkningen.

Till följd av avvecklingen av nettotillgångsköpen och de långfristiga refinansieringstransaktionerna har Eurosystemets balansräkning slutat växa. För närvarande utgör Eurosystemets balansräkning ca 8 000 miljarder euro, vilket motsvarar ca 65 % av BNP. Köpprogrammen utgör ca 5 000 miljarder euro i balansräkningen (diagram 4).

Skillnaderna mellan euroländernas ekonomiska utveckling har utgjort ett särdrag i penningpolitiken i euroområdet. Detta kan i värsta fall leda till divergerande utveckling på ländernas finansmarknader och förhindra en lämplig transmission av den penningpolitiska hållningen till marknads- och låneräntorna. Utöver normaliseringen av penningpolitiken har också den allmänna osäkerheten om det ekonomiska läget och om skuldhållbarheten för de offentliga finanserna bidragit till att euroländernas långa statsobligationsräntor har stigit.

För den händelse att en omotiverad eller okontrollerad marknadsutveckling bildar ett allvarligt hot mot penningpolitikens genomslag i de olika euroländerna, har ECB-rådet tillgång till verktyg för att skydda transmissionsmekanismen så att ECB kan upprätthålla prisstabiliteten i enlighet med sitt mandat. Ett sådant verktyg är möjligheten att flexibelt inrikta återinvesteringarna till köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase programme). Vidare beslutade rådet i juli om ett nytt TPI-verktyg (transmission protection instrument (på engelska)) till skydd för den penningpolitiska transmissionen.

En effektiv transmission av penningpolitiken under alla förhållanden stöder den penningpolitiska normaliseringen och bidrar till att uppnå inflationsmålet på medellång sikt. Till uppfyllelsen av prisstabilitetsmålet i euroområdet bidrar i väsentlig grad centralbankens självständighet i besluten om den penningpolitiska hållningen och hållbarhet i den offentliga sektorns skuldhanteringsförmåga.



Följande artikel

Europeiska centralbankens penningpolitik och penningpolitiska beredning 2022