2.3 Utfasningen av extraordinära åtgärder för genomförande av penningpolitiken inleddes 2022

Eurosystemet inledde en normalisering av penningpolitiken 2022. Eurosystemet höjde styrräntorna, slutade utöka innehavet av penningpolitiska värdepapper, började stegvis slopa de lättnader i villkoren för godtagbara säkerheter som hade införts under coronakrisen och försämrade räntevillkoren för de långfristiga refinansieringstransaktionerna.

Finlands Bank svarar för genomförandet av Eurosystemets penningpolitik i Finland. Eurosystemets penningpolitiska verktyg kan indelas i ordinära och extraordinära åtgärder.

Till de ordinära åtgärderna hör refinansieringsåtgärder i form av auktioner mot säkerhet, de stående faciliteterna och kassakravet. De används primärt för att styra de korta marknadsräntorna.

Till de extraordinära åtgärderna hör bland annat värdepappersköp, tilldelning från långfristiga refinansieringstransaktioner och förändringar i villkoren för godtagbara säkerheter. Dessa har stått i centrum för penningpolitiken sedan finanskrisen som började 2007 fram till den kris som bröt ut på grund av coronapandemin. Under 2022 inleddes en utfasning av dessa extraordinära åtgärder som ett led i en mer omfattande normalisering av penningpolitiken.

Räntorna höjdes brant under 2022

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) höjde styrräntorna fyra gånger från och med juli. Varje styrränta höjdes med 2,5 procentenheter. Eurosystemets inlåningsränta, räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntan för utlåningsfaciliteten var 2,00 %, 2,50 % respektive 2,75 % vid utgången av året (diagram 5).

På sammanträdet i december kommunicerade ECB-rådet att det kommer att fortsätta att höja räntorna i en jämn takt till betydligt högre nivåer i syfte att säkerställa att inflationen tillräckligt snabbt sjunker tillbaka till målet på 2 %.

ECB-rådet meddelade också att det kommer att se över det operativa styrsystemet för de korta räntorna före utgången av 2023.

Euroområdets referensränta för inlåning över natten €STR avspeglade väl förändringarna i ECB:s inlåningsränta. Däremot förelåg större utmaningar i transmissionen av räntehöjningarna till repomarknaden, vilket förklarades bland annat av bristen på säkerheter. ECB-rådet underlättade för sin del bristen på säkerheter genom att höja maximibeloppet för kontantsäkerheter vid värdepappersutlåning.

De långa referensräntorna, såsom 3 och 12 månaders Euribor, steg i linje med förväntningarna om stigande räntor (på finska) och låg på 2,13 % respektive 3,29 % vid årets slut.

Inga förändringar i de penningpolitiska motparterna i Finland

För att kunna vara motpart i penningpolitiska transaktioner ska kreditinstituten vara kassakravspliktiga, finansiellt solida, omfattas av finansiell tillsyn och uppfylla de operativa kraven.

Finlands Banks penningpolitiska motparter bestod 2022 av 16 kreditinstitut. Det skedde inga förändringar bland de penningpolitiska motparterna jämfört med året förut. Gruppen bestod av finländska kreditinstitut och nordiska bankers filialer i Finland.

En motpart har rätt att anhålla om finansiering mot säkerhet hos Eurosystemet genom att delta i Eurosystemets refinansieringstransaktioner. Motparten kan mot säkerhet också få tillträde till utlåningsfaciliteten över natten, som förfaller följande bankdag. Vidare kan motparterna få tillgång till intradagskredit för betalningsändamål, likaså mot tillfredsställande säkerheter. Motparterna kan också låna in sina medel i centralbanken.

Eurosystemet har fastställt urvalskriterier för tillgångar som är belåningsbara i centralbankerna. Kriterierna har publicerats i ECB:s riktlinjer och de är lika för hela euroområdet.

Finlands Bank har dessutom gett ut kompletterande nationella tilläggsregler för sina egna motparter. Finlands Bank uppdaterade reglerna tre gånger under 2022.

Omfattande återbetalning av tilldelning från långfristiga refinansieringstransaktioner under 2022

Eurosystemet fortsatte att genomföra de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med en löptid på en vecka och de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader som fastränteanbud med full tilldelning.

Efterfrågan på tilldelning från dessa refinansieringstransaktioner var fortfarande mycket liten såväl i Eurosystemet som i Finland.

Eurosystemet genomförde inga nya riktade långfristiga refinansieringstransaktioner  (TLTRO, targeted longer-term refinancing operations) under 2022.

De första två TLTRO III-transaktionerna förföll till betalning och bankerna i Eurosystemet betalade tillbaka tilldelning från dem för sammanlagt 54 miljarder euro.

Bankerna hade också möjlighet till förtida återbetalning av tilldelning från TLTRO III-refinansieringstransaktionerna i mars, juni, september, november och december. Bankerna i Eurosystemet gjorde förtida återbetalningar för 826 miljarder euro och de finlänska bankerna för sammanlagt 6 miljarder euro.

Det utestående beloppet av TLTRO III-tilldelning till bankerna i Eurosystemet minskade från 2 198 miljarder euro till 1 318 miljarder euro, medan tilldelningen till finländska banker minskade från 36 miljarder euro till 30 miljarder euro.

På sitt sammanträde den 27 oktober beslutade ECB-rådet ändra villkoren för TLTRO III-refinansieringstransaktionerna så att räntan baserar sig på ECB:s tillämpliga genomsnittliga styrräntor från och med den 23 november fram till återbetalning av tilldelningen. Vid samma sammanträde beslutade rådet införa flera tillfällen för bankerna till förtida återbetalning.

Ändringen av räntevillkoren ska främja transmissionen av räntehöjningarna till bankernas utlåning och upplåningskostnader. Ändringen ledde till ett snabbare genomslag av styrräntorna på utlåningsräntan. Beslutet utgör ett led i den mer omfattande normaliseringen av penningpolitiken i syfte att återställa prisstabiliteten.

Efter de ändrade räntevillkoren ökade bankerna återbetalningstakten i november och december.

ECB-rådet följer upp vilken inverkan återbetalningarna av TLTRO III-tilldelning har på den penningpolitiska hållningen.

Det utestående beloppet av tilldelning i de långfristiga refinansieringstransaktionerna med anledning av pandemin (PELTRO, pandemic emergency longer-term refinancing operations) var mycket litet 2022, och i början av 2023 förfaller också den sista refinansieringstransaktionen till betalning.

ECB fortsatte upprätthålla likviditetsöverenskommelserna med andra centralbanker 2022

Under 2022 säkerställde Eurosystemet tillgången till globalt viktiga valutor genom att upprätthålla existerande överenskommelser med andra centralbanker. Eurosystemets permanenta valutaswappavtal med centralbankerna i USA, England, Japan, Schweiz och Kanada var oförändrat.

Eurosystemet tillhandahöll alltjämt dollarfinansiering till det lägre pris som hade införts i mars 2020. Efterfrågan på tilldelning i dollartransaktionerna var obetydlig i likhet med tidigare år.

Eurosystemet fortsatte att säkerställa en tillräcklig likviditetsförsörjning i euro också för aktörer utanför euroområdet.

ECB meddelade att repofaciliteten med centralbanker utanför euroområdet (EUREP, eurosystem repo facility for central banks), liksom det bilaterala swappavtalet (swap line) med den polska centralbanken som ingicks i mars och de bilaterala repokreditlinjerna (repo line) med centralbankerna i Albanien, Andorra, Norra Makedonien, Rumänien, San Marino och Ungern fortsätter att gälla fram till den 15 januari 2024.

Eurosystemet förlängde vidare giltighetstiden för det bilaterala valutaswappavtalet med den kinesiska centralbanken fram till den 8 oktober 2025.

Likviditetsöverskottet i euroområdets banksystem började minska

Överskottslikviditeten i banksystemet i euroområdet, dvs. bankernas innestående medel i centralbanken utöver kassakravet, minskade från ca 4 390 miljarder euro under sista uppfyllandeperioden 2021 till ca 4 080 miljarder euro under motsvarande period 2022 (diagram 8).

På innestående medel som överstiger kassakravet betalas antingen Eurosystemets inlåningsränta eller noll ränta, beroende på vilkendera som är lägre. Sedan inlåningsräntan stigit över noll, lånade bankerna från och med den sjätte uppfyllandeperioden nästan till fullo in sina överskottsmedel över natten i centralbanken i stället för att utnyttja centralbankskontot (diagram 8).

Likviditetsöverskottet växte ännu i början av året framför allt på grund av fortsatta värdepappersköp, men började minska mot slutet av året i takt med återbetalningarna av TLTRO III-krediter.

Bankernas inlåning i Finlands Bank utöver kassakravet uppgick till 148 miljarder euro i genomsnitt 2022, mot 151 miljarder i genomsnitt 2021. Kassakravet var endast 3,8 miljarder euro i genomsnitt (diagram 9).

Andelen av överskottslikviditet i Finlands Bank av motsvarande överskottslikviditet i hela Eurosystemet sjönk något från året förut, till 3,3 % i genomsnitt.

Det tudelade systemet för reserversättningen slopades i september, då ECB-rådet bedömde att systemet var överflödigt sedan inlåningsräntan hade stigit över noll.

De finländska bankerna utnyttjade nästan till fullo den kvot (sex gånger kassakravet) som undantagits negativ ränta enligt det tudelade systemet för reserversättningen fram till att systemet slopades.

På sitt sammanträde den 8 september 2022 slopade ECB-rådet den övre gränsen på 0 % för statlig inlåning. Det nya räntetaket motsvarar den lägre av följande två räntor: Eurosystemets inlåningsränta eller euroområdets referensränta för inlåning över natten €STR. Beslutet är tillfälligt och gäller till den 30 april 2023.

Beslutet syftar till att säkerställa en välfungerande marknad och en effektiv transmission av penningpolitiken och undvika ett okontrollerat utflöde av inlåning från staten till penningmarknaden.

På sitt sammanträde den 27 oktober 2022 beslutade ECB-rådet att ECB:s inlåningsränta ska betalas på innestående kassakravsmedel från och med den 21 december 2022 i stället för räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Inlåningsräntan speglar bättre både räntenivån för inlåning på penningmarknaden och räntan för bankernas upplåning på penningmarknaden för att uppfylla kassakravet.

Lättnaderna i säkerhetskraven med anledning av pandemin började stegvis fasas ut

I mars 2022 beslutade ECB-rådet (på engelska) inleda en successiv utfasning av de säkerhetslättnader (på finska) som hade införts i april 2020 med anledning av coronapandemin.

I den första fasen den 8 juli 2022 höjdes värderingsavdragen för beräkning av säkerhetsvärdet för alla godtagbara tillgångar närmare nivån före coronapandemin. Också begränsningen gällande godtagbarheten av icke-säkerställda bankobligationer sänktes tillbaka till 2,5 %.

Beslutet att frysa godtagbarheten av omsättningsbara värdepapper per läget den 7 april 2020 undanröjdes och dessutom fattades beslut om att slopa vissa lättnader i det nationella ramverket för ytterligare lånefordringar. I Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter gjordes samtidigt också andra, snarast tekniska uppdateringar, som ECB informerade om i maj 2022 (på engelska).

Som ett led i utfasningen av åtgärderna med anledning av coronapandemin beslutade Finlands Bank att utesluta möjligheten att som säkerhet använda lånefordringar med coronagaranti från den offentliga sektorn från sitt ramverk för ytterligare lånefordringar från och med den 8 juli 2022.

I juli 2022 fattade ECB-rådet beslut om åtgärder för att ta större klimathänsyn i genomförandet av penningpolitiken. En del av åtgärderna kommer också att gälla Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter (på finska) under kommande år.

Beloppet av pantsatta säkerheter började minska

Ökningen i det totala beloppet av säkerheter som pantsatts hos Eurosystemet stannade av och säkerhetsbeloppet började minska under 2022 (diagram 10). Värdet av de säkerheter som bankerna pantsatt hos centralbankerna i Eurosystemet uppgick 2022 till sammanlagt ca 2 700 miljarder euro i genomsnitt, jämfört med ca 2 800 miljarder euro i genomsnitt 2021.

Värdet av pantsatta säkerheter som Finlands Banks motparter lämnat in till Finlands Bank uppgick till ca 40 miljarder euro i genomsnitt under 2022, vilket var lika mycket som under året förut.

Beloppet av pantsatta krediter började dock krympa mot slutet av året samtidigt som bankerna betalade tillbaka tilldelning från de långfristiga refinansieringstransaktionerna.

Det genomsnittliga säkerhetsöverskottet för Finlands Banks motparter minskade till ca 15 % (−5 %). Säkerhetsöverskottet utgör den andel av säkerheter som pantsatts hos Finlands Bank som överstiger beloppet av utstående penningpolitiska krediter.

Lånefordringar och säkerställda bankobligationer alltjämt de vanligaste säkerhetsslagen

En analys enligt säkerhetsslag visar att fördelningen av säkerheter som lämnats till Eurosystemet var i stort sett oförändrad under 2022.

Lånefordringar var alltjämt det populäraste säkerhetsslaget inom Eurosystemet (33 % av alla säkerheter). Det näst mest använda säkerhetsslaget var säkerställda bankobligationer (25 %) och det tredje mest använda säkerhetsslaget värdepapper med bakomliggande tillgångar (15 %).

Finlands Banks motparter använder framför allt säkerställda bankobligationer som säkerhet (diagram 11). Deras andel fortsatte att öka till 61 % (+8 %) av alla inlämnade säkerheter. De näst vanligaste säkerheterna var lånefordringar (19 %), fastän deras andel minskade något (−4 %) från förut. De tredje vanligaste säkerheterna var icke-säkerställda bankobligationer (7 %).