2.2 Europeiska centralbankens penningpolitik och penningpolitiska beredning 2022

Europeiska centralbanken (ECB) genomförde en snabb åtstramning av sin penningpolitik under andra halvåret 2022 genom att höja räntorna och dra in likviditet. ECB fortsätter den penningpolitiska åtstramningen under 2023 för att få inflationen att varaktigt sjunka mot inflationsmålet 2 % på medellång sikt.

Det primära målet för Eurosystemets penningpolitik är att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet. Enligt ECB-rådets definition innebär prisstabilitetsmålet att den årliga konsumentprisökningen ska vara symmetrisk och utgöra 2 % på medellång sikt. Då förblir penningvärdet i stort sett oförändrat och köpkraften stark.

ECB:s penningpolitik stöder i mån av möjlighet andra mål för den ekonomiska politiken inom EU, såsom hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning, förutsatt att prisstabilitetsmålet inte åsidosätts.

Till Eurosystemet hör euroländernas nationella centralbanker och Europeiska centralbanken. Som medlem i Eurosystemet deltar Finlands Bank i att utforma, verkställa och fatta beslut om den gemensamma penningpolitiken. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är medlem av Eurosystemets högsta beslutsfattande organ, ECB-rådet.

Styrräntorna höjdes och likviditet drogs in

ECB stramade åt penningpolitiken vid flera tillfällen under 2022.

ECB:s viktigaste styrräntor vid början av 2022 var –0,50 % (inlåningsräntan), 0,00 % (räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna) och 0,25 % (räntan för utlåningsfaciliteten).

Vid slutet av 2022 hade styrräntorna höjts med 2,5 procentenheter till 2,00 % (inlåningsräntan), 2,50 % (räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna) och 2,75 % (räntan för utlåningsfaciliteten).

ECB-rådet räknade med att höjningarna av styrräntorna skulle fortsätta till dess att inflationen varaktigt sjunker tillbaka till ECB:s inflationsmål på 2 % på medellång sikt.

I oktober 2022 beslutade ECB-rådet ändra villkoren för den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III, targeted longer-term refinancing operations). Räntorna för TLTRO III-transaktionerna ändrades och bankerna erbjöds möjlighet till frivillig förtida återbetalning av likviditet från transaktionerna.

Köpprogrammet med anledning av pandemin (PEPP, pandemic emergency purchase program) upphörde i mars 2022 och det utökade programmet för tillgångsköp (APP, asset purchase programme) i juli 2022.

I december 2022 beslutade ECB-rådet minska återinvesteringarna av värdepapper som förvärvats inom det utökade tillgångsköpsprogrammet med 15 miljarder euro per månad i genomsnitt från början av mars 2023 fram till slutet av juni. Dessutom beslutade rådet senare återkomma till framtida återinvesteringar. Besluten ledde till att ECB:s balansräkning började krympa.

Konjunkturutsikterna präglades av osäkerhet i början av året

I februari 2022 bedömde ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten skulle vara fortsatt svag under första kvartalet samtidigt som inflationen accelererar ytterligare.

Rådet räknade med att den ekonomiska tillväxten skulle ta fart under slutet av året och inflationstakten vara snabbare än tidigare men sakta in mot slutet av året.

Mot bakgrund av dessa bedömningar beslutade ECB-rådet på sitt sammanträde i februari att hålla i kraft besluten från december, inklusive beslutet att avsluta nettotillgångsköpen inom PEPP-köpprogrammet vid slutet av mars.

Dystrare konjunkturutsikter på våren

På sitt penningpolitiska sammanträde i mars 2022 konstaterade ECB-rådet att Rysslands anfall mot Ukraina i slutet av februari hade lett till en försämring av tillväxt- och inflationsutsikterna.

De slutliga konsekvenserna av konflikten ansågs vara beroende av konfliktens utveckling och sanktionernas verkan samt andra faktorer. Sammantaget förutsågs konflikten öka osäkerheten i ekonomin.

I sina makroekonomiska framtidsbedömningar reviderade ECB:s experter ned den förväntade BNP-tillväxten för euroområdet till 3,7 % för 2022, till 2,8 % för 2023 och till 1,6 % för 2024.

Inflationen beräknades vara 5,1 % under 2022, 2,1 % under 2023 och 1,9 % under 2024. Fastän inflationen väntades stiga, låg de långsiktiga inflationsförväntningarna dock fast förankrade nära inflationsmålet 2 %.

Mot bakgrund av dessa bedömningar beslutade ECB-rådet påskynda utfasningen av APP-köpprogrammet genom att minska nettotillgångsköpen till 40 miljarder euro per månad i april, till 30 miljarder euro i maj och till 20 miljarder euro i juni. Rådet avsåg att fatta beslut om APP-programmets fortsättning under tredje kvartalet 2022.

På det penningpolitiska sammanträdet i april konstaterade ECB-rådet att inflationen hade stigit betydligt, vilket huvusakligen speglade den branta uppgången i energikostnaderna.

Mot bakgrund av dessa uppgifter bedömde ECB-rådet att nettotillgångsköpen inom APP-köpprogrammet bör upphöra under tredje kvartalet 2022. Därtill bedömde ECB-rådet att återinvesteringarna av värdepapper förvärvade inom PEPP-programmet ska fortsätta åtminstone fram till utgången av 2024.

Styrräntorna höjdes på sommaren

I juni bedömde ECB-rådet att den ekonomiska tillväxten kommer att sakta in och inflationen accelerera ytterligare under åren framöver.

I sina makroekonomiska bedömningar reviderade Eurosystemets experter ned den förväntade BNP-tillväxten för 2022 och 2023, medan den förväntade BNP-tillväxten för 2024 reviderades upp något. De nya tillväxtprognoserna för BNP var 2,8 % för 2022, 2,1 % för 2023 och 2,1 % för 2024.

Inflationsprognosen för 2022 och 2023 reviderades upp betydligt på grund av energiprisökningen. Inflationen väntades dock på medellång sikt sjunka tillbaka nära inflationsmålet på 2 % tack vare en utjämning av energikostnaderna, lättnader i utbudsbegränsningarna och normalisering av penningpolitiken. Inflationsprognosen var 6,8 % för 2022, 3,5 % för 2023 och 2,1 % för 2024.

Mot bakgrund av dessa uppgifter beslutade ECB-rådet avsluta nettotillgångsköpen inom APP-köpprogrammet redan den 1 juli. Återinvesteringarna av värdepapper förvärvade inom APP-programmet kommer att fortsätta under en längre tid efter att höjningen av styrräntorna har inletts.

ECB-rådet meddelade också om sina planer att höja styrräntorna i juli och september och ytterligare därefter. Höjningen av styrräntorna innebar ett slut på den långvariga lågräntepolitiken och därmed på den åtagandebaserade framåtblickande vägledningen om styrräntorna.

I juli beslutade ECB-rådet höja sina tre viktiga styrräntor med 0,5 procentenheter för att säkerställa att inflationen sjunker tillbaka till inflationsmålet 2 % på medellång sikt. Rådet räknade också med att räntorna kommer att höjas ytterligare vid kommande sammanträden.

Dessutom godkände ECB-rådet ett nytt penningpolitiskt instrument (TPI, transmission protection instrument), som kan användas för att stödja att penningpolitiken får genomslag i ekonomin på ett effektivt sätt. Det godkända penningpolitiska verktyget kan tillgripas om genomslaget av penningpolitiken i olika euroländer är satt under ett allvarligt hot på grund av en omotiverad eller okontrollerad marknadsutveckling.

Räntehöjningarna fortsatte på hösten

På det penningpolitiska sammanträdet i september konstaterade ECB-rådet att prognoserna visade att inflationen för 2022 och 2023 hade stigit kraftigt. Inflationen beräknades vara 8,1 % under 2022, 5,5 % under 2023 och 2,3 % under 2024.

Enligt bedömningarna kommer inflationen att bromsa in när de inflationsdrivande faktorerna mattas av och den penningpolitiska normaliseringen får genomslag i ekonomin och prissättningen.

ECB:s experter reviderade ned den förväntade BNP-tillväxten för det innevarande året och åren framöver. De nya BNP-tillväxtprognoserna var 3,1 % för 2022, 0,9 % för 2023 och 1,9 % för 2024.

Mot bakgrund av dessa uppgifter höjde ECB-rådet styrräntorna med ytterligare 75 räntepunkter. Dessutom konstaterade ECB-rådet att det räknar med fortsatta räntehöjningar vid flera kommande sammanträden. Höjningstakten är beroende av utvecklingen av läget och inkommande inflationsdata.

Eftersom inlåningsräntan inte längre var negativ, beslutade ECB-rådet att avstå från att tillämpa en tudelad ränta på reserversättningen.  Därmed slopades den tudelade räntan.

På det penningpolitiska sammanträdet i oktober bedömde ECB-rådet att inflationen alltjämt var alltför hög och skulle ligga över målet under en längre tid. Inflationen i euroområdet var 9,9 % i september.

Mot bakgrund av dessa uppgifter höjde ECB-rådet sina viktigaste styrräntor med ytterligare 75 räntepunkter. ECB-rådet fattar beslut om kommande räntehöjningar sammanträde för sammanträde på basis av utvecklingen av inflations- och konjunkturutsikterna.

ECB-rådet beslutade också ändra villkoren för TLTRO III-serien. Dessutom fattade ECB-rådet beslut om att ECB:s inlåningsränta hädanefter ska tillämpas på kreditinstitutens innestående kassakravsmedel i Eurosystemets centralbanker för att räntan bättre ska spegla läget på penningmarknaden.

Den penningpolitiska åtstramningen fortsatte under slutet av året

På det penningpolitiska sammanträdet i december bedömde ECB-rådet att inflationen alltjämt var alltför hög och skulle komma att ligga över målet under en längre tid.

Enligt Eurosystemets experters makroekonomiska bedömningar kommer tillväxtavmattningen att bli kortvarig, men tillväxten dock fortfarande vara dämpad under 2023 och betydligt svagare än vad som förutspåddes i de makroekonomiska bedömningarna i juni.

Enligt experternas bedömningar väntades den ekonomiska återhämtningen i euroområdet ta vid först när avmattningsfaktorerna hade skingrats. Den förväntade BNP-tillväxten var 3,4 % för 2022, 0,5 % för 2023, 1,9 % för 2024 och 1,8 % för 2025.

I de allra senaste makroekonomiska framtidsbedömningarna räknar Eurosystemets experter med att inflationen kommer att vara betydligt snabbare än vad som förutsågs i framtidsbedömningarna i juli. Inflationsprognoserna var 8,4 % för 2022, 6,3 % för 2023, 3,4 % för 2024 och 2,3 % för 2025.

Mot bakgrund av dessa uppgifter höjde ECB-rådet alla tre styrräntor med 0,50 procentenheter. Desutom bedömde ECB-rådet med ledning av Eurosystemets experters allra senaste makroekonomiska bedömningar att inflationen inte bromsar in i önskad takt och att räntorna kommer att höjas ytterligare. 

ECB-rådet beslutade att återinvesteringarna av värdepapper förvärvade inom APP-köpprogrammet ska reduceras med 15 miljarder euro per månad i genomsnitt från början av mars 2023 fram till slutet av juni. Rådet kommer att senare återkomma till framtida återinvesteringar.