6.1 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland 2022

I sina uttalanden under 2022 tog Finlands Bank särskilt upp konsekvenserna av energikrisen för Finlands ekonomi och bedömningen av policyinsatserna med anledning av krisen. I likhet med tidigare år tog Finlands Bank fram analyser av den ekonomiska utvecklingen, den ekonomiska tillväxten på lång sikt och de offentliga finanserna samt deltog i den inhemska ekonomisk-politiska debatten.

Uttalandena om den inhemska ekonomiska politiken baserar sig på de mål och den självständiga ställning som tillskrivits banken i lagen och i EU:s grundfördrag.

Finlands Banks primära mål är prisstabilitet. Till övriga mål hör insatser för att främja hållbar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. Finlands Bank tillhandahåller aktuell, oberoende och forskningsbaserad analys och expertis för beslutsfattare och hela det finländska samhället.

Finlands Banks fokus ligger på att identifiera problem och bedöma effekterna av alternativa handlingsmodeller. Finlands Banks ställningstaganden framförs bland annat i direktionsmedlemmarnas tal och i bankens uttalanden.

Kriget och energikrisen dominerade 2022 de ekonomiska utsikterna för Europa och Finland och upprätthöll osäkerheten i regionen

De stigande energipriserna har haft en kraftig inverkan på ekonomierna i euroländerna, eftersom dessa importerar en betydande del av sin energi från utlandet.

På det hela taget är Finland mindre beroende av rysk energiimport än många andra euroländer. Naturgas används dessutom i mindre utsträckning i Finland än i euroområdet i genomsnitt. Därför har energiprisernas inflationsdrivande inverkan varit mindre i Finland än i övriga euroländer. Den nordiska marknaden har räknat med måttligare prishöjningar på elektricitet än de stora euroländernas marknader.

Den långsiktiga inriktningen av den europeiska energipolitiken har ännu inte fastställts, vilket inger oro. Det finns stor variation i utgångsläget mellan olika europeiska länder, både avseende den nuvarande energiproduktionen och eventuella framtida lösningar.

I Finland har stödåtgärderna med anledning av energikrisen varit måttliga i internationell jämförelse. Det finns dock en risk för att stödåtgärderna höjer grossistpriset på elektricitet och visar sig vara kostliga för de offentliga finanserna utan att medföra motsvarande nytta för hushållen. Samtidigt bidrar alltför generösa och dåligt inriktade understöd till att bromsa upp anpassningen av efterfrågan och upprätthålla en hög prisnivå på längre sikt, vilket försvårar centralbankernas arbete för att stabilisera inflationen kring 2 % på medellång sikt.

Finlands Bank betonade att stödåtgärderna ska riktas till de svårast drabbade hushållen och genomföras så att de inte försämrar incitamenten för energibesparingar och investeringar som minskar energiförbrukningen.

Konsolidering av de offentliga finanserna skapar beredskap för stigande åldersrelaterade utgifter

Under de senaste åren har den ekonomiska politiken präglats av kriser och osäkerhet till följd av coronapandemin och det ryska anfallskriget.

Snabba och kraftiga penning- och finanspolitiska åtgärder har bidragit till att undvika en konkursvåg, gynnat en god sysselsättningsutveckling och förhindrat en kraftig minskning av hushållens inkomster.

Samtidigt har dock Finlands offentliga skuldkvot ökat betydligt. Det fanns ett betydande strukturellt problem i Finlands offentliga finanser redan före coronapandemin. Enligt Finlands Banks nya bedömning från december 2022 var hållbarhetsunderskottet ca 13 miljarder euro, dvs. 4 % av BNP.

Det ökade skuldtrycket på Finlands offentliga finanser beror på en obalans mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna, som under de närmaste åren kommer att öka på grund av växande vård- och omsorgskostnader och stigande offentliga ränteutgifter.

Efter kriserna är det viktigt att bygga upp förtroendet för en hållbar finanspolitik. De offentliga finanserna måste stärkas för att Finland ska kunna säkerställa finansieringen av stigande åldersrelaterade och andra nödvändiga utgifter. För att trygga de viktigaste tjänsterna krävs prioritering och en bred kunskapsbas till stöd för beslutsfattandet.

Målet bör vara att öka skuldhållbarheten på längre sikt och ta fram ett konsekvent anpassningsprogram för att uppnå detta. På så sätt skulle den ekonomiska politiken i sin helhet stödja en stabil och förutsägbar omvärld och göra det möjligt att undvika plötsliga åtstramningar i framtiden.

Utöver utgiftsnedskärningar och skärpt beskattning måste anpassningsprogrammet inbegripa reformer som ökar produktiviteten i de offentliga tjänsterna och skapar bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt på längre sikt.

Viktigt att säkerställa förutsättningar för ekonomisk tillväxt på längre sikt

Under 2010-talet ökade arbetsproduktiviteten långsammare i Finland än i de övriga nordiska länderna. Fokus för investeringarna låg på byggnadsbeståndet i stället för på investeringar som stöder arbetsproduktivitetsökningen.

Samtidigt har befolkningen i arbetsför ålder börjat krympa. Utbildningsnivån för de unga åldersklasserna har slutat stiga, vilket också har betydelse för arbetsproduktivitetsökningen. Åldersklasserna som föddes i slutet av 1970-talet håller på att bli den tills vidare högst utbildade generationen.

Alla dessa faktorer försvagar tillväxtutsikterna för Finlands ekonomi på längre sikt. Finlands Bank har i sina uttalanden framhållit behovet att bryta denna utveckling. Vi kan påverka utvecklingen genom att investera i utbildning, utveckling av arbetsmarknaden och i forskning och innovation.

Fler insatser krävs också för att öka den arbetsrelaterade invandringen och främja integrationen. Särskilt viktigt är det att förbättra möjligheterna för utländska högskolestuderande att stanna kvar i Finland efter utexamineringen och bidra med sitt kunnande till det finländska samhället.

Styrningen av den ekonomiska politiken bör utvecklas till att stödja en långsiktig planering av de offentliga finanserna

Finlands offentliga finanser har visat underskott i nästan 15 års tid. I sina uttalanden 2022 (på finska) framhöll Finlands Bank att Finland måste återgå till sådana utgiftsramar för statsfinanserna som tar oss närmare balans i de offentliga finanserna. Detta kräver en stark politisk uppslutning kring hållbara offentliga finanser och ett målmedvetet genomförande av nödvändiga reformer.

Samtidigt betonade Finlands Bank att det är angeläget att besluta om reformen av EU:s ekonomiska styrsystem utan onödiga dröjsmål. Detta skulla bidra till att de finanspolitiska reglerna bättre stöder en långsiktig hantering av de offentliga finanserna och skapa svängrum för stimulerande åtgärder när ekonomin befinner sig i en recession.