6.2 Energikrisen och den höga inflationen avspeglades 2022 i dystrare ekonomiska prognoser för Finland

Rysslands anfallskrig mot Ukraina under 2022 kastade en ny mörk skugga över ekonomin. På grund av krigets verkningar förutspås Finland glida in i en mild recession under 2023. Energikrisen och den höga inflationen kommer att hämma den ekonomiska tillväxten i Finland under de kommande åren.

Som underlag för utformning och beslut om penningpolitiken måste Eurosystemet bilda sig en uppfattning om medlemsstaternas ekonomiska läge och utveckling. För detta behövs oberoende och analytisk bedömning av den ekonomiska utvecklingen under åren framöver.

Finlands Bank ger årligen ut fyra prognoser för Finlands ekonomi.

Den omfattande makroekonomiska prognosen för Finlands ekonomi tas fram i samarbete med Eurosystemet och publiceras i juni och december varje år. En betydligt snävare interimsprognos publiceras i mars och september.

De prognoser som Finlands Bank tog fram under 2022 präglades tydligt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess eskalerande inverkan på energikrisen och inflationen. Den akuta energikrisen och den snabbt stigande inflationen försvagade tillväxtutsikterna för Finland.

Krigsutbrottet i Europa fick återhämtningen av ekonomin från coronapandemin att bromsa upp och tillförde stor osäkerhet i de ekonomiska prognoserna.

Under 2022 reviderades prognoserna för den ekonomiska tillväxten betydligt nedåt, särskilt prognoserna för 2023.

Interimsprognosen i mars togs fram under stor osäkerhet

Rysslands anfall mot Ukraina i februari 2022 skapade mycket stor osäkerhet i ekonomin, eftersom krigets utbredning och varaktighet inte var kända.

I interimsprognosen i mars betonade Finlands Bank att Rysslands anfallskrig mot Ukraina väsentligt förändrade utsikterna för Finlands ekonomiska utveckling under åren framöver och medförde stor ekonomisk osäkerhet.

Finlands utrikeshandel med Ryssland minskade snabbt på grund av kriget, och de ekonomiska konsekvenserna av kriget bedömdes bli långvariga om det tar lång tid att ersätta bortfallet av den ryska marknaden.

På grund av den stora osäkerheten tog Finlands Bank fram två scenarier för interimsprognosen i mars. I båda scenarierna beräknades Rysslands anfallskrig mot Ukraina försvaga den ekonomiska tillväxten och driva upp inflationen.

Det gynnsammare scenariot byggde på antagandet att inflationen och nedgången i exportefterfrågan blir måttliga och att ekonomin relativt snabbt anpassar sig till den nya situationen. Enligt detta scenario ökar totalproduktionen med 2 % under 2022 och med 1,5 % under 2023 (tabell 10).

Det negativare scenariot räknade med att kriget drar ut på tiden, att den ekonomiska krisen i Ryssland fördjupas och att Finlands ekonomi anpassar sig långsamt till situationen. Enligt detta scenario blir BNP-tillväxten endast ca 0,5 %  under både 2022 och 2023. Inflationen väntades stiga till 5 % under 2022 och därefter sjunka till 3 % under 2023.

I juniprognosen väntades kriget strypa den ekonomiska återhämtningen i Finland

I juniprognosen konstaterade Finlands Bank att Finlands utrikeshandel med Ryssland hade rasat till följd av kriget och att den ekonomiska tillväxten försvagades av den ökade osäkerheten i kombination med stigande priser.

Enligt prognosen väntades inflationen stiga på grund av högre råvaru- och energipriser och växande flaskhalsar i produktionen till följd av kriget. Den tilltagande osäkerheten i ekonomin väntades försämra både konsumtions- och investeringsutsikterna. Den höga inflationen bedömdes dämpa hushållens konsumtionsökning och minska konsumenternas köpkraft.

I Finlands Banks prognos i juni beräknades den ekonomiska tillväxten ligga mellan de två scenarier som tagits fram i mars. Finlands Bank förutspådde att den ekonomiska tillväxten kommer att ligga vid 1,7 % under 2022 och sedan minska till 0,5 % under 2023 på grund av krigets verkningar. Den ekonomiska tillväxten förväntades dock stiga till 1,5 % under 2024 i takt med att svårigheterna i den globala ekonomin minskar och inflationen saktar in. Effekterna av kriget och coronapandemin förväntades gradvis bedarra.

I juniprognosen betonades att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än beräknat och att även recession är möjlig. Inflationen kan bli högre och marknadsräntorna stiga snabbare än väntat.

Trots flera nedåtrisker var prognosen dock också förenad med vissa uppåtrisker. Både exporten och den inhemska efterfrågan kan till exempel öka snabbare än väntat om företagen snabbt lyckas anpassa sin verksamhet och ersätta de förlorade marknaderna med nya.

Enligt interimsprognosen i september väntades den ekonomiska tillväxten stagnera mot slutet av 2022 till följd av energikrisen

I interimsprognosen i september kom Finlands Bank med det tydliga budskapet att risken för recession hade ökat på grund av energikrisen och den kraftigt stigande inflationen. Finlands ekonomi beräknades krympa något under 2023 och den vikande konjunkturen varsla om ett slut på den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen.

Finlands Bank framhöll vidare att den exceptionellt höga inflationen tärde på hushållens köpkraft och att konsumenternas förtroende var mycket lågt, vilket minskar den privata konsumtionen. Trycket på konsumentpriserna beräknades inte lätta förrän 2023, då energiprisökningen väntades sakta in.

Interimsprognosen i september räknade med en snabbare ekonomisk tillväxt för 2022 än vad som tidigare prognosticerats, men förutsåg en större avmattning i tillväxten än väntat under 2023 och 2024. Enligt interimsprognosen förväntades Finlands ekonomi växa med 2,2 % under 2022 tack vare den starka utvecklingen under första halvåret och krympa med 0,3 % under 2023 för att 2024 åter stiga till drygt 1 %, dvs. nära den finländska ekonomins långsiktiga tillväxtpotential.

Interimsprognosen i september präglades fortfarande av flera betydande osäkerhetsfaktorer, inte minst energikrisens framfart i Europa. Också inflationsprognosen omgavs av stor osäkerhet. Om perioden med hög inflation förlängs ytterligare, försvagas hushållens köpkraft mer än väntat.

Enligt decemberprognosen glider Finlands ekonomi in i en recession

I den omfattande prognosen i december beräknades Finlands ekonomi glida in i en mild recession under 2023 till följd av energikrisen, som Rysslands anfallskrig fördjupat ytterligare, och de snabbt stigande levnadskostnaderna.

Jämfört med prognosen i september bedömde Finlands Bank i december att ekonomin kommer att krympa kraftigare under 2023 än vad som tidigare antagits. Recessionen uppskattades dock bli kortvarig och ekonomin långsamt börja växa under 2024, då energikrisen lättar och osäkerheten skingras. Tillväxten väntas också få stöd av exporten under prognosperioden i takt med uppgången på exportmarknaden.

I december förutspådde Finlands Bank att BNP kommer att krympa med 0,5 % under 2023 och återhämta sig till 1,1 % under 2024. Tillväxten stiger till ca 1,5 % under 2025, dvs. nära den långsiktiga tillväxtpotentialen.

I prognosen framhölls att Finlands ekonomiska tillväxt är svag på en bred front. Den snabba inflationen tär på köpkraften och konsumenternas förtroende ligger på en mycket låg nivå. Osäkerheten tynger inte endast den privata konsumtionen utan också efterfrågan på investeringar.

I decemberprognosen fäste Finlands Bank stor vikt vid utvecklingen på arbetsmarknaden. Den stagnerade ekonomiska tillväxten och företagens försämrade förväntningar på sysselsättningen återspeglas också i konjunkturen på arbetsmarknaden. Sysselsättningstillväxten bromsar in och arbetslösheten stiger tillfälligt. Sysselsättningen ligger dock fortfarande kvar på en god nivå, eftersom recessionen blir kortvarig och arbetskraftsbristen i många branscher är strukturell.

Enligt decemberprognosen väntades inflationen avta under de närmaste åren när flaskhalsarna i produktionen lättar, åtstramningen av penningpolitiken börjar få genomslag och den inhemska efterfrågan minskar.

Prisfallet på råolja och råvaror dämpar ökningen av konsumentpriserna, medan de höga elpriserna dock fotsätter att upprätthålla pristrycket, särskilt under de kommande vintermånaderna. En del av det ackumulerade kostnadstrycket speglas med eftersläpning i priserna på livsmedel, konsumtionsvaror och tjänster.

Riskerna i decemberprognosen var huvudsakligen nedåtriktade. Utvecklingen på Finlands exportmarknad var fortfarande instabil på grund av kriget i Ukraina. Osäkerheten var fortfarande stor i slutet av 2022, men hade dock minskat något under året. Den största oron om krigets spridning och energitillgången hade i stort sett skingrats.

Prognosmodeller och analyser till stöd för prognosarbetet

Finlands Bank tar fram prognoser och alternativa scenarier med hjälp av den makroekonomiska modellen Aino 2.0, som utarbetats för att avbilda Finlands ekonomi. Också Aino 3.0, som bygger på den tidigare modellen, används i stor utsträckning för att utarbeta analyser och alternativa scenarier. Utvecklingsarbetet kring prognosmodellerna och informationssystemen och verktygen för dem utgör en viktig del av prognosticeringen av Finlands ekonomi.

Som underlag för prognoserna publicerades flera översikter och artiklar om Finlands ekonomi på webbplatsen eurojatalous.fi (på finska och engelska). Många av dem behandlade de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, till exempel energikrisen och den kraftigt stigande inflationen. Artiklarna diskuterade också bland annat annat läget i Finlands offentliga finanser och utvecklingen av kostnadskonkurrenskraften.

Som ytterligare underlag för prognoserna ger Finlands Bank också ut en konjunkturöversikt för Finlands ekonomi (på finska) på eurojatalous.fi.

Översikten relaterar den ekonomiska utvecklingen mot bakgrund av de senaste indikatorerna. Den redovisar också BNP-prognoser som bygger på kortsiktiga indikatormodeller. Under 2022 började Finlands Bank publicera konjunkturöversikterna i form av en koncis diapresentation.