4.2 Sedlar och kontantförsörjning

Till Finlands Banks grundläggande uppgifter hör att ansvara för kontantförsörjningen och sedelutgivningen i Finland. Finlands Bank handlar tillsammans med övriga kontantförsörjningsparter för att säkerställa tillgången till äkta sedlar av acceptabel kvalitet. Samarbetet har fått allt större betydelse under de senaste åren.

Användningen av kontanter minskade betydligt 2020 och 2021 till följd av coronapandemin, men ökade på nytt i början av 2022 när pandemin lättade och exempelvis turismen återhämtade sig

Användningen av kontanter ökade emellertid mer än väntat när Ryssland i slutet av februari anföll Ukraina och människorna reserverade extra kontanter för att gardera sig mot eventuella störningar i betalningstjänsterna.

Efterfrågan på kontanter ökade 2022

I mars gavs det ut 253 miljoner euro mer kontanter än i februari. Också i maj ökade utgivningen av kontanter med 193 miljoner euro från april. Diagram 14 visar sedlar utgivna av Finlands Bank och diagram 15 skillnaden mellan beställda och återlämnade sedlar vid Finlands Bank under olika år.

Behovet av en krislåda för privatekonomin och den allmänna krisberedskapen diskuterades flitigt i början av året. Finlands Bank rekommenderar att hushållen håller en mindre summa kontanter hemma som de klarar sig på under störningar i betalningstjänsterna på upp till 72 timmar.

Europeiska centralbankens (ECB) höjning av styrräntan under sommaren och hösten avspeglades också tillfälligt i en ökning av antalet återlämnade sedlar vid Finlands Bank (diagram 16).

Sparsamt med kontantbetalningar i Finland

Utbrottet av coronapandemin 2020 bidrog till att ytterligare minska användningen av kontanter och försämrade lönsamheten av kontanttjänster.

Enligt den konsumentenkät (på finska) som Finlands Bank genomförde i mars 2022 hade tillgången till kontanter blivit sämre och konsumenterna upplevde att framför allt tillgången till kontanter på bankkontoren hade försvagats. Samtidigt lyfte emellertid Rysslands anfallskrig fram kontanternas viktiga betydelse för beredskapen inför eventuella kriser. Enligt Finlands Banks konsumentenkät i mars 2022 använder ca 7 % av de tillfrågade kontanter som betalningssätt vid inköp av dagligvaror (på finska). Europeiska centralbankens SPACE-undersökning om betalningsvanorna visar på ett liknande resultat.

Finlands Bank publicerade också en analys av kostnaderna för massbetalningar (på finska) . Enligt analysen var kortbetalning det förmånligaste betalningssättet: år 2018 kostade en enskild kortbetalning samhället uppskattningsvis 15 cent, en kontantbetalning 22 cent och en betalningsöverföring 25 cent.

Finlands Bank önskar trygga tillgången till kontanttjänster

Finlands Bank lade i mars 2022 fram en lagmotion om tryggande av en tillräcklig nivå för kontanttjänster.

År 2018 publicerade Finlands Bank sina riktlinjer för tillgången till kontanttjänster. Syftet med lagmotionen är att kontanttjänsterna ska hålla den nivå som fastställs i riktlinjerna också på lång sikt.

Enligt Finlands Bank är det ändamålsenligt att inleda ett lagstiftningsprojekt som definierar nivån för kontanttjänster, tillgången till och insättning av kontanter samt acceptansen av kontanter som betalningsmedel.

Lagen bör träda i kraft innan tjänsterna minskar till en lägre nivå än vad som är rimligt för samhället.

Kontanternas ställning är föremål för diskussion också i Eurosystemet. Euro Legal Tender Expert Group (ELTEG) gjorde en utredning av situationen i hela euroområdet och publicerade också en slutrapport i ämnet. Enligt rapporten har de flesta euroländerna i kraft bestämmelser som definerar kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel tvingande (på engelska).

Den nya lagen om mynt motsvarar nu EU:s lagstiftning

Enligt lagen om mynt 216/1998 har i Finland staten rätt att låta prägla mynt och mynten ges ut av Finlands Bank. Skadade mynt får inte användas som betalningsmedel och behöver inte godkännas som betalning.

Finlands Bank är skyldig att ta emot och betala ersättning för ett skadat euromynt om dess äkthet kan fastställas.

Den uppdaterade lagen om mynt trädde i kraft i november 2022 och motsvarar Europaparlamentets och rådets förordning.

Vid uppdateringen infördes i lagen att Finlands Bank kan vägra att betala ersättning för mynt som antingen ändrats avsiktligen eller genom en process.

Dessutom kan Finlands Bank vägra att ta emot euromynt, om mottagandet eller hanteringen av dem utgör en hälsorisk för de som hanterar dem eller om en inlämning inte uppfyller standarderna för paketering eller märkning.

Historisk lågt antal förfalskade pengar i omlopp 2022

År 2022 påträffades redan för andra året i följd ett historiskt lågt antal förfalskade eurosedlar i Finland och euroområdet.

I Finland påträffades 469 förfalskade sedlar och 1 826 förfalskade mynt (diagram 17). Bland de förfalskningar som påträffades var valören 20 euro vanligast med totalt 229 stycken.

Efter en paus på två år återupptog Finlands Bank sedelseminarierna för professionella kontanthanterare, som 2022 ordnades i Helsingfors och Villmanstrand.

Finlands Bank höll öppet hus vid månadsskiftet september-oktober, då allmänheten också hade möjlighet att studera förfalskade sedlar och jämföra dem med äkta sedlar.