6.5 Hantering av Finlands Banks finansiella risker

Till centralbankens kärnuppgifter hör att genomföra penningpolitiken och säkerställa stabiliteten och funktionen i det finansiella systemet. Dessa uppgifter medför finansiella risker, av vilka valutakursrisken fortfarande var den största 2019. Finlands Bank skapar beredskap för riskerna genom att sörja för en stark balansräkning. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet.

Risker uppstår både i investeringsverksamheten och i genomförandet av penningpolitiken

Vid slutet av 2019 uppgick Finlands Banks finansiella tillgångar till ca 11 miljarder euro. Tillgångarna bestod av guld- och valutareserverna, räntebärande värdepapper i euro och aktie- och fastighetsinvesteringar. Finlands Banks valutareserv har dimensionerats för centralbanksuppgifterna.

Finlands Bank minskade portföljen av räntebärande värdepapper i euro under 2019. Banken fortsatte att utöka aktie- och fastighetsportföljerna i enlighet med planen för långsiktiga investeringar. Totalt fick dessa ändringar ingen större effekt på riskerna i de finansiella tillgångarna.

En betydande del av Finlands Banks tillgångar består av värdepapper som förvärvats av penningpolitiska skäl och lånefordringar på bankerna till följd av de penningpolitiska transaktionerna. Eurosystemets penningpolitiska transaktioner genomförs decentraliserat, men riskerna i och intäkterna av dem fördelas huvudsakligen gemensamt. Riskerna i de penningpolitiska tillgångarna motsvarar i princip Finlands Banks andel av de nationella centralbankernas totala fordringar enligt kapitalfördelningsnyckeln.

Finlands Banks andel av de totala fordringarna 2019 var 1,825 %. De nationella centralbankerna bär emellertid själva riskerna i statsobligationer som förvärvas inom ramen för programmet för köp av offentliga värdepapper.

Volymen av Eurosystemets penningpolitiska transaktioner minskade 2019 med ca 128 miljarder euro, vilket främst berodde på förtida återbetalningar av upplåning i TLTRO-programmet och förfall av värdepapper i SMP-programmet.

Nettotillgångsköpen inom ramen för köpprogrammen som hade upphört vid slutet av 2018 återupptogs i slutet av 2019. Finlands Banks andel av de penningpolitiska tillgångarna minskade med ca 1,5 miljarder euro. Risknivån i de penningpolitiska transaktionerna har inte förändrats nämnvärt under 2019.

Utöver de fordringar som presenterats i tabell 7 upptogs fordringar inom Eurosystemet (på finska) för 63 miljarder euro i Finlands Banks balansräkning. Finlands Banks totala fordringar, dvs. balansomslutningen vid slutet av 2019 uppgick till 126 miljarder euro.

Riskhantering genom spridning

Finlands Banks finansiella tillgångar exponeras för marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Med marknadsrisker avses till exempel en ogynnsam utveckling av valutakurser, räntor och aktiepriser (se Noter om riskhantering).

Valutakursrisken medför mest fluktuationer i värdet av de finansiella tillgångarna. Finlands Bank sprider valutakursrisken genom att utöver amerikanska dollar också investera i brittiska pund och japanska yen. Via fordringarna på IMF sprids Finlands Banks valutakursrisk också ut på kinesiska yuan.

Ränte- och kreditrisken i investeringsverksamheten styrs av ett strategiskt jämförelseindex i förening med ett detaljerat limitramverk. På detta sätt säkerställer Finlands Bank investeringar med hög likviditet och en tillfredsställande riskspridning mellan tillgångsklasser, länder, maturiteter och emittenter. Tyngdpunkten i investeringarna ligger på obligationer med högt kreditbetyg.

Utgående från en balansräkningsanalys investerar Finlands Bank en del av sina finansiella tillgångar på de internationella aktie- och fastighetsmarknaderna. Investeringarna är indirekta och bidrar till spridningen av övriga risker i balansräkningen.

Centralbankerna genomför de penningpolitiska köpprogrammen i enlighet med Eurosystemets godtagbarhetskriterier för säkerheter och motparter och övriga riktlinjer för riskhanteringen.

Ansvarsfulla, pålitliga och solida motparter

Finlands Bank förvaltar sina finansiella tillgångar ansvarsfullt. Banken tillämpar hållbarhetskriterier för att begränsa direktinvesteringar i räntebärande värdepapper. Hållbarhets- och tillförlitlighetsbedömningar av tjänsteleverantörerna betonas också i den indirekta investeringsverksamheten.

Finlands Bank undertecknade 2019 FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (Principles for Responsible Investment, PRI) och förband sig därmed att ta hänsyn till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning i sin investeringsverksamhet.

Strukturell ränterisk

Eurosystemets extraordinära penningpolitiska åtgärder har gett upphov till en strukturell ränterisk i Finlands Banks balansräkning. Likviditetstillförseln genom det utökade programmet för tillgångsköp och de riktade långfristiga refinansieringstransaktionerna redovisas i balansräkningen på skuldsidan som en ökning av centralbanksinlåningen. Diagram 25 visar utvecklingen av posterna i Eurosystemets balansräkning.

Eurosystemet fastställer räntenivån på inlåningen på penningpolitiska grunder. Räntebeslutet har en direkt inverkan på Finlands Banks räntekostnader. Räntan på de penningpolitiska tillgångarna är däremot i regel fast. Finlands Banks räntenetto sjunker följaktligen om räntan på centralbanksinlåningen stiger.

Den strukturella ränterisken i balansräkningen minskar när de penningpolitiska investeringar som löper med fast ränta förfaller till betalning. Riskprofilen bevaras dock på grund av nettotillgångsköpen och återinvesteringar av kapitalet från förfallande värdepapper.

Kvartalsuppdateringar av de finansiella risktalen finns tillgängliga på finska under Riskhantering och riskkontroll på Finlands Banks webbplats.

Bedömning av den totala risken: inga nämnvärda riskförändringar

Finlands Bank mäter de totala riskerna med vedertagna statistiska metoder. Riskbedömningen kompletteras med stresstester, som bedömer förlusterna till följd av osannolika men tänkbara scenarier. Bedömningen av den penningpolitiska kreditrisken baserar sig på riskrapporter som tas fram av Europeiska centralbanken (ECB) och som kontinuerligt utvecklas under ledning av Eurosystemets riskhanteringskommitté.

Finlands Banks bedömning av värdet av den totala risken motsvarar en förlust med 1 procents sannolikhet under 2020 (s.k. expected shortfall). Vid slutet av 2019 uppgick den totala risken enligt bedömningen till 2,2 miljarder euro. Guldrisken ingår inte i bedömningen av den totala risken, eftersom värderegleringskontot för guld täcker en betydande del av värdeminskningen. Om guldrisken räknas med i bedömningen av den totala risken, stiger risktalet till 2,5 miljarder euro.

Risken enligt riskbedömningen har ökat något sedan föregående år, vilket främst förklaras av en ökning av valutareserven och aktieinvesteringarna.

Vid utgången av 2019 uppgick Finlands Banks medel för att täcka förluster till 1,4 miljarder euro på värderegleringskonton och 4,2 miljarder euro i avsättningar. Grund- och reservfonden uppgick till 2,7 miljarder euro (diagram 26).

Riskbuffertarna stärktes 2019 genom ökade avsättningar i bokföringen och en värdeuppgång för valutareserven. Finlands Banks kapitaltäckning räcker till för att bära de risker som banken exponeras för i sin verksamhet (diagram 27).